»IT ställer stora krav på ämnesdjup«

Från Lärarnas tidning 2011-11-30 14:44

Bild: Jan Kåre Nessa

Den norska skolan är bland de främsta i världen när det gäller IT-användning. Forskaren Lars Vavik har undersökt hur lärarna gör.
Ön Stord på Norges västkust fick landets första lärarseminarium tack vare dess lantliga läge långt från storstadens frestelser. I dag 170 år senare är öns högskola tätt sammankopplad med omvärlden via den digitala revolutionens fiberkablar.

I sitt arbetsrum med utsikt över Atlanten lägger en stressad Lars Vavik sista handen vid en ansökan om pengar till ett nytt forskningsprojekt och tillåter sig att längta efter att göra något lugnare.

— Man skulle ta sig en fisketur, det ser fint ut på havet just nu, säger han drömmande.

Lars Vavik leder ett forskningsprojekt som granskar hur norska högstadielärare använder IT i undervisningen i sina respektive ämnen och vad de har fått ut av det. Norge var tidigt ute med att införa IT i skolan i stor skala och enligt den senaste Pisa-studien har över 70 procent av de norska eleverna tillgång till en bärbar dator i skolan, vilket är den högsta andelen av alla deltagande länder i studien.

I Sverige är motsvarande andel endast 25 procent och här saknas också än så länge en omfattande utvärdering av lärarnas IT-användning.

Och hur Lars Vavik än vrider och vänder på sin studie kommer han fram till samma slutsatser:

— För att användningen av IT i undervisningen ska lyckas måste den vara knuten till det ämne som läraren undervisar i. Lärarens kompetens inom sitt ämne är helt avgörande.

Hur ser ni det?

— Lärare som har en hög kompetens i sitt ämne använder IT i undervisningen mer restriktivt än andra lärare och är mer inriktade på att använda sig av ämnesspecifika program. Det är de lärarna som når de bästa resultaten i sin undervisning.

Är det så norska lärare i allmänhet utnyttjar IT i undervisningen?

— Det vi ser är att lärare inte alltid använder programvaror som stöder undervisningen i ämnet. När datorn kom in i skolan under 80-talet och tidigt 90-tal fanns en sund inriktning mot att hitta program som kunde vara till direkt stöd för undervisningen. Men under andra halvan av 90-talet skedde en problematisk förändring. I Norge räknas numera digital kompetens som en egen basfärdighet. Det har lett till ett skifte från en stark betoning av ämneskunskaper i riktning mot en betoning av digital kompetens.

Varför är det ett problem?

— I Norge har var tredje högstadielärare högst en termins studier i sitt ämne, i matematik är det så många som varannan. De lärarna är inte särskilt rustade att använda en bred repertoar av olika metoder och det verkar som att en låg ämneskompetens ger en stor tilltro till att gapet mellan grund och djup kompetens ska fyllas upp med hjälp av tekniska hjälpmedel.

— Lärare med hög kompetens anser däremot att deras ämnesdidaktiska kunskaper och förmåga att inspirera eleverna betyder mer än något annat. Det finns en tydlig skillnad mellan de två lärargrupperna.

Men ska man då undvika att använda sig av IT i undervisningen?

— Nej, ämnesspecifika program kan förstärka undervisningen. Exempel är matematikprogram, animationer inom design och modeller inom ekologi och ekonomi. Den undervisningen ger eleverna möjligheten att själva vara aktörer och läraren kan stanna upp och ha en djupare reflektion tillsammans med eleverna. Men den lärare som inte har en djup ämneskompetens har heller inte förmågan till denna djupare reflektion.

Anser du att lärare använder IT som en genväg?

— Ja, i och med att det kan underlätta undervisningen eftersom du får väldigt motiverade elever. Problemet är att motivera dem mot ett lärandemål — det är mycket svårare. Att låta eleverna självständigt söka information via internet är numera en viktig arbetsform, men jag anser att den vägen har varit ett misslyckande.

Varför det?

— Det krävs en viss nivå förkunskaper för att självständigt söka efter information och den nivån är ofta alltför låg hos eleverna. Problemet är återigen att digital kompetens ses som en basfärdighet vid sidan av att kunna läsa och skriva. I mitt sätt att se det är digital kompetens det jag får när jag använder digitala hjälpmedel i ämnena.

— Är det något som eleverna kan så är det hur man använder internet och digitala medier — det är ju det de gör på fritiden hela tiden. Särskilt sociala medier har blivit en tidstjuv i undervisningen.

Hur då?

— Vi har fått en fritidskultur som möter en skolkultur med en tusenårig tradition av ämnesundervisning. Nu samsas de bara ett musklick från varandra och frågan är om eleverna klarar av att navigera mellan de två kulturerna — det är något som vi ska studera i vårt kommande projekt.

Många lärare använder sig av sociala medier i undervisningen, hur ser du på det?

— Forskningen visar att det vore ett misstag att inte göra det. Problemet är att medan traditionell undervisning bygger på långtidsmotivation där resultatet kanske visar sig först om flera år, bygger sociala medier på ögonblicklig motivation. Där finns det en tydlig konflikt som är en stor utmaning för hela skolan.

— Det finns också ett stort tryck från spelindustrin att komma in i skolan, men det mesta av deras spel och aktiviteter saknar en tydlig koppling till något ämne. Lärargärningen blir kanske viktigare än någonsin och det gör att vi behöver en stark lärarkår.

Enligt Pisa-studien placerar sig Norge före Sverige i IT-användning i skolan. Båda är långt före Finland som på andra områden ligger i topp.

Finns det något samband?

— Ja, Finland har lyckats locka de bästa studenterna till lärarutbildningen och de får där en djup ämnesutbildning. Pisa-studien visar inte bara att de finländska lärarna är mer restriktiva med att använda IT utan också att de använder IT mer ämnesspecifikt. Jag tror också att de finländska lärarna bättre har lyckats upprätthålla fokus på undervisningen och på att hålla fritidsaktiviteterna utanför klassrummet.

Är det för mycket IT över huvud taget i skolan? Bör man dra ner på takten?

— Nej, men det har varit för mycket fokus på att använda IT generellt och tvärs över ämnena och för lite modernisering och fördjupning av IT i ämnesundervisningen. IT är i skolan för att stanna men det måste finnas en pedagogik bakom den. 

In på livet: Lars Vavik

Ålder 65.

Yrke Försteamanuensis (docent) vid högskolan i Stord/Haugesund. Undervisar på lärarutbildningen och är forskningsdirektör inom området interaktiva medier.

Bakgrund Lärare i matematik och naturvetenskapliga ämnen. Doktorsexamen i informationsvetenskap.

Familj Hustru och två barn.

Bor Hus i Leirvik på Stord.

Fritid Sillfiske och barnbarnen. Familjen tar varje sommar båten till sjöstugan i Tröndelag. »Vi måste ju utnyttja att vi bor vid kusten.«

Personlig pryl Har en datoriserad pilkmaskin på båten. »Fångar fisk på 174 meters djup medan jag dricker kaffe.«

 

Leder norsk forskning

  • Lars Vavik leder forskningsprojektet »Education, curricula & technology« vid högskolan i Stord/Haugesund. Inom ramen för projektet genomfördes studien »Skolefagsundersökelsen 2009«.
  • Knappt 1 000 högstadielärare har svarat på frågor om sin lärarkompetens, IT-kunskap, hur de använder IT i undervisningen och vilken nytta de har av det.
  • Studien visar att välutbildade lärare är mer restriktiva både till IT och till elevcentrerad undervisning.

Fler artiklar om

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter