Förskolorna där alla har dator

Från Lärarnas tidning 2011-11-30 09:00

Bild: Gunno Rask

På förskolorna Regnbågen och Solliden i Östersund har både förskollärare och barnskötare egna bärbara jobbdatorer.

I Östersund har lärarna i grundskolan en egen dator i jobbet. Men steget till att även utrusta förskollärarna med datorer har kommunen ännu inte tagit fullt ut. Förutom på de två nyöppnade förskolorna Regnbågen och Solliden.

Med delar av så kallade nystartspengar som förskolechef Maria Wiktorsson fick när hon nyligen startade de två nya förskolorna valde hon att prioritera var sin bärbar jobbdator till de fast anställda förskol-lärarna och barnskötarna.

— Jag ser datorn som ett nödvändigt hjälpmedel för förskollärarna, särskilt nu med tanke på den reviderade läroplanen för förskolan och kravet på ökad dokumentation, säger Maria Wiktorsson.

De flesta förskolor i Östersund har en dator per avdelning. När den ska räcka till såväl förskollärarnas planering och administration som till pedagogiskt arbete med barnen blir det ofta kö.

För Anna Brede, förskollärare på Sollidens förskola, är en egen dator ett lyft.

— Det är jätteskönt att ha en dator som inte är upptagen hela tiden. När jag ska planera eller dokumentera så vet jag att jag kan gå i väg och göra det som jag har tänkt, säger hon.

Kollegerna på Regnbågens förskola håller med.

— Jag har min egen planering på datorn och jag kan ta med den och jobba vidare hemma om det behövs. Vi blir också friare att ha planeringsdagar någon annanstans. Tidigare satt vi alltid där datorn stod eller skrev för hand och förde in i datorn senare. En egen dator spar mycket tid, säger förskollärare Angelica Blom.

Anna-Lena Blom, även hon förskollärare på Regnbågens förskola, poängterar också flexibiliteten.

— Det är väldigt smidigt med en bärbar dator eftersom jag kan gå in och göra utvärdering direkt, i anslutning till en aktivitet, säger hon.

Hittills har förskollärarna i Östersund bara nosat på möjligheten att använda IT i det pedagogiska arbetet med barnen. Framför allt har de använt olika språkprogram med de tvåspråkiga barnen för att öva ord och uttal. Det har fungerat bra och är något de vill utveckla. Och snart har alla gått de tre första stegen i fortbildningen PIM (se faktaruta).

— PIM var jättebra och jag hoppas att vi snart kommer i gång med att dokumentera barnens dagar eller något speciellt projekt. Jag har också tänkt göra bildspel och enkla filmer där barnen medverkar med sina berättarröster, säger Anna Brede.

Förskolechef Maria Wiktorsson menar att en egen dator är en förutsättning för att förskollärarna ska kunna utnyttja fortbildningen fullt ut och komma vidare i arbetet med barnen.

— För att bli säker på de olika programmen och för att utvecklas måste man få möjlighet att träna mycket — att leka på egen hand. Då går det inte att vara bunden till en stationär dator på avdelningen. 

Detta är PIM

  • Sedan 2006 har 120 000 lärare från 175 kommuner tagit del av Skolverkets kompetensutveckling PIM, praktisk IT- och medie-kompetens.
  • PIM består dels av praktisk handledning på nätet, dels av utbildningar som sker lokalt.
  • PIMLab fokuserar på hur lärare kan utveckla sin undervisning med stöd av IT utifrån grundskolans nya läroplan.

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter