MVG blev IG vid omrättning
Det som inte är godkänt hos en lärare kan ge högsta betyg hos en annan. Skolinspektionens pågående omrättning av nationella prov reser frågor kring hur rättvisa betygen egentligen är.
För var nionde gymnasieelev sätter Skolinspektionen IG på en uppsatsfråga i svenska, där läraren på elevens egen skola satt ett MVG, skriver Göteborgs-Posten. Och så mycket som varannan elev får ett högre betyg när den egna läraren rättar än när Skolinspektionen gör det. 70 000 nationella prov har på regeringens uppdrag rättats om och klart är att olika lärare gör olika bedömningar av resultaten.
— Det är allvarligt för likvärdigheten i betygsättningen att lärare kommer fram till så olika resultat, säger Skolinspektionens projektledare Arletta Plunkett till tidningen.
Men vem som gjort den rätta bedömningen går inte att säga, menar hon.
En slutsats som Skolinspektionen drar är att upplägget på de nationella proven ger utrymme för tolkningar, något som kan sägas strida mot själva syftet med proven - att stödja en likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning landet över.
Skolinspektionen kommer att ytterligare granska de skolor där glappet mellan skolans rättning och Skolinspektionens är störst.
Skolinspektionen har på regeringens uppdrag hittills rättat sammanlagt 70 000 prov i två omgångar. Den ena gjordes under läsåret 2009/2010 och andra under läsåret 2010/2011. Resultatet av den senaste omrättningen presenterades i maj i år.
Nyligen påbörjades den tredje och avslutande omrättningen. När alla tre omrättningarna gjorts ska regeringen att utvärdera resultatet.
Arletta Plunkett, projektledare på Skolinspektionen, säger att granskningarna inte ännu har lett till några konkreta förändringar, men gett viktiga diskussioner om hur man ska kunna säkerställa att eleverna får en likvärdig bedömning av sina prov.
— Det är många kommuner som funderar på hur de kan stödja skolorna; om de ska börja avidentifiera proven, om man ska byta prov sinsemellan mellan lärarna eller skolorna, säger hon till TT.
Det faktum att många elever fått lägre betyg på sina prov när de rättats om av en annan lärare var väntat, enligt Arletta Plunkett. Även tidigare forskning har visat att i de öppna frågor som ställs, där eleverna till exempel ska skriva en uppsats eller argumentera för en viss åsikt, gör olika lärare olika bedömningar.
— Men i vissa fall var avvikelserna lite högre än man väntat sig, säger hon.
Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet, anser att resultaten vid en första anblick är "mycket förvånande". Men troligen är det så, säger hon, att de nationella proven ger för stort tolkningsutrymme vid betygssättningen.
— De nationella proven måste vara utformade så att de inte ger det tolkningsutrymmet, säger hon och påpekar att proven inte annars kan vara grund för en likvärdig bedömning.
Hon tycker också att lärarna måste få mer tid att diskutera normer och bedömningar med varandra.
Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas riksförbund, poängterar att det är kunskap som ska mätas och att detta måste kontrolleras strikt. Hon efterlyser gemensamma nationella kriterier för bedömningen, något som hittills har saknats men kommer med det nya betygssystemet som går från A till F.
— När man väl kommer in på högskolan då är det kunskap det handlar om, inget annat.
Samtidigt behöver lärarna få mer tid med eleverna för att kunna stötta dem att nå bättre resultat, anser hon.
Skriv ut
Skolinspektionens hypotes är att lärare, som har god kännedom om eleven, rättar fel, för snällt. Man beställer en bekräftelse av sin hypotes av några personer som inte alls känner eleven, ett lönande litet extraknäck. Vad tror ni händer? Märkligt nog kommer de här extraknäckarna fram till att uppdragsgivarens hypotes stämmer! Fantastiskt! Nobelpriset till Begler! Och sedan hotar myndigheten de lärare som inte fogar sig med ytterligare tids- och kraftödande granskningar.
Lärarnas Nyheter skulle granska Skolinspektionen i stället för att angripa lärarna. Det är ifrågasatt att tillsyn ökar kvaliteten, i stället sker en anpassning till granskningens metoder. Skolinspektionen använder sina inspektioner för att bekräfta sina idéer om hur skolan ska vara. Man hittar på utvärderingskriterier som inte har stöd i författningarna.
- logga in eller registrera dig för att kunna kommentera
"Det faktum att många elever fått lägre betyg på sina prov när de rättats om av en annan lärare var väntat", enligt Arletta Plunkett.
För mig med. Men jag jobbar inte på skolverket och har heller inte ansvaret för att kunskapskraven formuleras på ett lättolkat sätt. Jag har heller inte ansvaret för att landets alla lärare får en obligatorisk fortbildning i betygssättning. För en sådan borde ha sjösatts. Såväl inför den förra
reformen som för den nya. Och hur länge ska det behöva dröja innan lärare slipper/förbjuds att rätta sina egna elevers NP?
- logga in eller registrera dig för att kunna kommentera
Betygsättning och nationella prov
Alltid lika intressant att ta del av de årliga larmrapporterna över betygsättningen av de nationella proven. Lärare kan inte bedöma prov på ett likvärdigt sätt, de behöver mer utbildning är oftast slutsatsen. Att det skiljer sig vid omrättningar är kanske inte så förvånande – på samma sätt som att olika domstolar kan komma fram till olika bedömningar. Det är mer än en person som först har fällts i tingsrätten men sedan blivit friad i hovrätten. I alla bedömningssituationer så finns det givetvis ett utrymme för tolkningar och ”bevisvärdering”.
När man läser skolinspektionens rapport så framträder ett ganska tydligt mönster. Skillnaderna i bedömning ökar högre upp i skolsystemet. I de nationella proven i årskurs tre och fem så är skillnaderna mellan den rättande läraren och skolinspektionen försumbara. Skillnaderna i bedömningen av de nationella proven i årskurs nio och på gymnasiet är betydligt större. Ett annat markant mönster är att det är i ämnet svenska som bedömningar går kraftigast isär. Matematik- och engelska proven uppvisar betydligt mindre skillnader. Andra saker som framkommer är den stora skillnaden i bedömning mellan de nationella proven i engelska B och engelska C på högstadiet. Sak samma för delproven i engelska, ”listening” och ”writing” på gymnasiet. Skillnader som knappast kan förklaras av att lärarna inte kan bedöma. De är ofta samma lärare som bedömer ”listening” och writing. Svårt att tro att de totalt har tappat förmågan att bedöma från ett prov till ett annat.
När man studerar resultaten så blir skolinspektionens uttalande om att de inte kan bedöma om skolinspektionens rättning var korrekt eller om den första lärarens bedömning var korrekt, förståelig. Mycket pekar på att det är provens konstruktion och det som skall bedömas som gör att bedömningarna blir olika. Desto mer komplexa kunskaper som proven är satta att mäta – desto sämre likvärdighet. Ju mer komplexa kunskaper som skall mätas desto svårare att skriva tydliga rättningsmallar.
Det kanske är dags att överge den politiska övertron på att det går att kontrollera fram likvärdighet med hjälp av nationella prov, i alla fall i de högre årskurserna. Universitets och högskolesektorn har inga nationella prov. De har insett att komplexa kunskaper inte kan mätas på ett likvärdigt sätt genom centrala prov. Kanske dags för våra skolpolitiker att börja fundera på att om det nog inte också gäller för gymnasiet och högstadiet och i stället börja utveckla andra instrument för att garantera likvärdigheten.
- logga in eller registrera dig för att kunna kommentera
Helt i strid med skollagen krävs ofta diagnoser för att lärarna ska få extra resurser för elever i behov av särskilt stöd.
