Positiv kampanj räcker inte

Från Lärarnas tidning 2011-10-18 13:52

Regeringen och kommunerna måste göra mer än att dra i gång rekryteringskampanjer. Resurser måste till om läraryrket ska bli attraktivt.

Läraryrket är Sveriges viktigaste jobb. Det hör vi från politiker, opinionsbildare och arbetsgivare. Det är bra att det sägs ofta. Lärarförbundet säger detsamma: »Allt börjar med en bra lärare«. Utan skickliga lärare — inga kompetenta socialsekreterare, skickliga elektriker eller konkurrenskraftiga ingenjörer.

Att säga att lärarna är viktiga är bara ett första steg. Det måste följas av verkliga satsningar på en skola som nu hårdbantas, på lärare mer pressade än någonsin. Skolan ska inte högprioriteras enbart i högtidstal och tidningsrubriker.

Häromveckan kom regeringens kampanj för att locka fler till läraryrket. Skolverket genomför kampanjen med en ny webbplats, ett antal lärarröster och marknadsföring av nya reformer för att locka unga till lärarutbildningen. Kampanjnamnet »För det vidare« pekar på läraruppdraget, undervisning och fostran av nya generationer. Det som gör att unga kan tänka sig att bli lärare.

Samtidigt startar Sveriges Kommuner och Landsting en kampanj för att visa upp sig själva som arbetsgivare. Sveriges viktigaste jobb är, enligt SKL, de i skola, omsorg och vård. Lärare, sjuksköterska och läkare hör framtiden till. Kommunerna står inför en jätteutmaning att locka människor till sig i framtiden. Det kommer att krävas många nyrekryteringar när generationsskiftet slår igenom och kommunerna har inte gjort sig kända som särskilt bra arbetsgivare.

Skolan är ett exempel där ledarskapet försummats, arbetsmiljön kommit i andra hand och kvalitetsutveckling stått tillbaka för ett kortsiktigt nedskärningsfokus.

Båda kampanjerna är vällovliga. Förhoppningsvis väcker de intresse hos människor som förut inte tänkt sig läraryrket och blir energigivare till en lärarkår som måste uppvärderas. Men regeringen och skolhuvudmännen måste göra betydligt mer. Om läraryrket är Sveriges viktigaste jobb, krävs mer än inspirationskampanjer. Lärarna måste få vara specialister med tillräckliga resurser för att klara sitt uppdrag. En lön som inte avskräcker, utan lockar, är helt nödvändig.

Hur skolan och lärarna ska få chansen att ge varje elev det allra bästa, borde vara vårt allra största samarbetsprojekt — det som alla aktörer oavsett partifärg, bransch, organisation och lärare, oavsett ämne eller årskurs, borde samlas kring.

Det har man förstått i Norge: Där finns sedan dryga två år »Gnistprojektet«. Stat, skolhuvudmän och arbetsmarknadens parter har samlats i ett långsiktigt partnerskap för att öka läraryrkets attraktivitet. Den norska lärarorganisationen säger att just detta är en av de viktigaste framgångsfaktorerna: Man samarbetar med gemensamma mål och gemensam drivkraft.

Också den brittiska satsningen »Teach First«, där unga akademiker erbjuds lärarutbildning, jobb och konkurrenskraftiga löner, är resultatet av samarbete mellan skolans olika aktörer.

Kampanjen »För det vidare« bör tas vidare — från underhållande reklam till en nationell lärarstrategi med stöd från många: partier, kommuner, fristående skolor, lärare, elever, näringsliv och föräldrar. En nationell samling för Sveriges viktigaste jobb. En nationell lärarstrategi som för Sverige vidare.

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Börja med lärarutbildningen

Det är fullständigt meningslöst att satsa pengar på en rekryteringskampanj för blivande lärare om man inte först åtgärdar lärarutbildningen. Denna verkar vara på väg rakt utför, i de skrivningar jag hittills tagit del av ingår teoretiska kurser om lärande och andra delar men undervisningen tycks ha halkat mellan stolarna. Så har ju också högskolorna i sin oändliga visdom skeppat ut det som kallas VFU till kommunerna. Där arvoderas handledarna med nålpengar och så rinner hela projektet ut i sanden. Lärarkandidater som inte hunnit öva kommer ut på praktik där de ska träffa skolsköterskor och delta i möten och kanske hålla en lite lektion en eller två gånger.
Gör om lärarutbildningen så att den börjar och slutar med klassrumssituationen och ta vara på den kompetenta lärarkåren i skolorna som faktiskt är skickli på att undervisa, något som lärarutbildningen tyvärr inte tar vara på.
En god utbildning med professionella inslag lånade från näringslivet och idrotten skulle föra mycket längre än dagens som mer verkar ägnad att sysselsätta högskolans personal.

Lärarna ska kunna strukturera verkligheten

Den mesta inlärningen äger nog rum utanför skolans ramar, i hemmen, bland kamraterna, på sommarloven, via tv och radio och andra medier. Skolans viktiga roll är att ge struktur åt verkligheten och de blandade intrycken från omvärlden och lära eleverna att se sunt kritiskt på de intryck de får och de många budskap som möter dem.

Till detta behövs väl begåvade lärare med en stadig kunskapsgrund i sina ämnen och en lätthet att smidigt kommunicera sina kunskaper till unga människor. Detta lärande sker inte i tillräcklig grad på våra lärarutbildningar. De som antas där har i gemen för låga förkunskaper och matas i alltför hög grad av föråldrade pegagogiska huskurer, som ofta ges företräde före ämnesinsikter.

Lärarnas status kommer inte att öka genom kampanjer utan på lång sikt genom att lärare blir kända som självklara auktoriteter och omtalade och belönade efter sin bildning och sina kunskaper.

Annons

Fler nyheter