Nära var fjärde skola har någon form av nivågruppering av eleverna. Nästan lika vanligt är särskilda undervisningsgrupper. Allra vanligast är dessa båda typer av grupperingar i fristående skolor i årskurs 7—9. Det visar undersökningen »Specialpedagogiskt stöd, till vem och hur?« av forskarna Joanna Giota och Ingemar Emanuelsson vid Göteborgs universitet.
De har intervjuat drygt 1 000 rektorer med ansvar för elever i årskurserna 1—3 och 7—9 i både kommunala och fristående skolor. De båda forskarna menar att resultaten tyder på att nivågruppering och särskilda undervisningsgrupper blivit vanligare under 2000-talet om man jämför med tidigare undersökningar.
Skriv ut
Helt i strid med skollagen krävs ofta diagnoser för att lärarna ska få extra resurser för elever i behov av särskilt stöd.
