Regeringen vill spara på gymnasiet – 4000 lärare kan försvinna

I budgetpropositionen drar regeringen ner på statsbidragen till kommunerna. Anledningen är att regeringen hävdar att den nya gymnasieskolan som infördes denna höst blir billigare.
2012 minskar statsbidragen med 675 miljoner kronor, 2013 med 895 miljoner kronor, 2014 med 1,4 miljarder kronor och 2015 med 1,9 miljarder kronor.

Enligt Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, motsvarar det cirka 4 000 färre lärare 2015.
SKL, håller inte med regeringen om att den nya gymnasieskolan blir mycket billigare.
– Det är en väldigt stor osäkerhet i regeringens beräkningar. Vi ser inte att det är möjligt att klara av de här besparingarna, säger Maria Stockhaus (M), ordförande i utbildningsberedningen hos SKL.
Lärarförbundet har också starka invändningar.
– Vi delar SKL:s bedömning att gymnasiereformen är underfinansierad. Den underfinansieringen hotar att slå mot alla andra reformer inom skolan, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.

Enligt regeringen blir den nya gymnasieskolan billigare av flera anledningar. En huvudförklaring är att färre valmöjligheter för eleverna i den nya gymnasieskolan gör det lättare för skolorna att skapa större klasser. En annan förklaring är bedömningen att fler kan klara av gymnasiet på snabbare tid, till exempel genom att de nya introduktionsprogrammen ska fungera bättre än det gamla individuella programmet.
– Självklart är beräkningarna om besparingarna mycket osäkra. Det handlar ju om bedömningar, säger statssekreterare Bertil Östberg (FP) på utbildningsdepartementet.

Hur stora besparingarna blir beror också på hur kommunerna agerar, menar han.
– Kommunerna kanske inte kan erbjuda alla program, med halvfulla klasser, på alla skolor. De kan se över möjligheten till specialisering och samverkan och att lägga ned vissa program på vissa skolor.