Var tjugonde kan få karriärtjänst

— Den är oerhört viktig. Enskilda lärare får möjlighet att gå vidare i sitt yrke och skolan görs till en utvecklingsorganisation, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén.

Om löneökningen blir 5 000 kronor i månaden räcker regeringens pengar till att mellan 8 000 och 10 000 av landets drygt 160 000 lärare på grundskolan, gymnasieskolan och i vuxenutbildningen kan få karriärtjänster, enligt Lärarförbundet. Det motsvarar att ungefär var tjugonde lärare skulle kunna få en karriärtjänst.

Men detta gäller först när reformen är fullt genomförd 2016 — halvvägs in i nästa mandatperiod. Då planerar regeringen att satsa 880 miljoner kronor per år på karriärtjänsterna.

Nästa år är satsningen betydligt mer blygsam: 25 miljoner kronor.
Förskolan omfattas inte av satsningen över huvud taget.

Hur mycket högre lönen ska vara för lärare på karriärtjänster är oklart — det blir en förhandlingsfråga mellan arbetsgivare och fack.

— Men det är klart att det måste vara en påtaglig skillnad — vi talar om tusenlappar, om vi ska få de duktigaste lärarna att söka de här tjänsterna, säger Bertil Östberg, statssekreterare i utbildningsdepartementet.

Eva-Lis Sirén hävdar att satsningen på karriärlärare kommer att leda till högre löner för alla lärare.

— Nya statliga pengar förs in i lönesystemet, det höjer medellönerna och innebär att lönerna för alla lärare pressas upp.

Utbildningsminister Jan Björklund har aviserat att reformen kan handla om att återinföra karriärtjänster som lektorer och adjunkter (se faktaruta).

Men detta invänder både Lärarförbundet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kraftfullt emot.

— I dag är inte en titel som adjunkt relevant. Det vore farligt att låsa fast sig vid titulaturer som är förbundna med en annan tid. Vår utgångspunkt är att det bör finnas en mångfald av olika sätt att göra karriär som lärare, säger Ingela Gardner Sundström (M), ordförande i SKL:s förhandlingsdelegation.

Bertil Östberg vill inte heller låsa sig vid att använda beteckningen adjunkt.

— Vår avsikt är inte att återskapa gamla tiders adjunkt-tjänster. Tanken är att skapa något nytt som inte funnits tidigare.

Vad kan det då handla om för slags karriärtjänster?

Enligt Bertil Östberg är den ena möjligheten att bli lektor, det vill säga en forskarutbildad lärare som fortfarande undervisar och som kan utgöra en bro mellan de senaste forskningsrönen och klassrummet. Den andra möjligheten kan vara ett mellansteg mellan den vanliga undervisande läraren och lektorn.

Detta är några exempel på möjliga karriärtjänster, hämtade från samtal med SKL, Lärarförbundet och utbildningsdepartementet:

• Lärare som har stora ämneskunskaper och blir ämnesansvarig på skolan.
• Erfarna och skickliga lärare som får i uppgift att coacha andra lärare och stötta nya och blivande lärare. Det kan handla om att vässa undervisningsmetoder, delta i lektionsplanering, sprida kunskaper om särskild problematik eller att ta ett särskilt ansvar för betygsättning och nationella prov.

— Vi tänker oss att läraren i huvudsak ska fortsätta att undervisa, men tar ett större ansvar för att utveckla undervisningen på skolan, säger Bertil Östberg.