Skolan får bråkdel av reformpengarna

Från Lärarnas tidning 2011-10-05 08:59

240 miljoner. Så lite satsar regeringen på skolreformer under nästa år. Det man kallar en »bred kunskapssatsning« är 1,6 procent av det totala reformutrymmet.

Lyssna på en del av intervjun med Anders Borg.

I höstens budgetproposition lägger regeringen 15 miljarder på olika reformer under 2012. Den siffra som regeringen själv nämner till skolan är 3,5 miljarder. Men en granskning av budgeten som Lärarnas tidning gjort visar att det mesta av detta ligger under 2013—2015. Under kommande budgetår, 2012, är det bara 240 miljoner som går till skolan.
Det kan jämföras med 5,4 miljarder som den omstridda sänkningen av restaurangmomsen kostar.

Finansminister Anders Borg (M) anser ändå att regeringen gör en bred kunskapssatsning på skolan.
— Vi har i varje budget lagt i princip en till flera miljarder på utbildningsområdet. Den här gången prioriterar vi att skapa nya karriärvägar till lärarna och att förstärka matematikundervisningen. Sedan får vi naturligtvis återkomma, säger han till Lärarnas tidning.

Kan man kalla 1,6 procent en satsning?

— Sverige är ett av de länder i världen som satsar mest på utbildning. I huvudsak är skolan en kommunal angelägenhet. Vi tillför resurser på nyckel-områden.

De största satsningarna ligger 2014—2015. Kan man vara säker på att budgeten håller, med tanke på dagens ekonomiska läge?

— Vi har starka offentliga finanser, så en viss trygghet finns. Men man ska vara väldigt försiktig med allt som gäller 2014 och 2015.

Ulrika Sundström

Vad tycker du om regeringens budget?

Bild: Ciprian Gorga Samir El-Sabini, Sveriges Eleveråds Centralorganisation

– Det är en tråkig prioritering och det rimmar illa med det regeringen säger att de satsar på kunskap. Det är positivt att man satsar på fortbildning av lärare men det finns en hel del vi saknar. Lärare behöver kompetensutvecklas i chefs- och ledarskap och det behövs mer pengar till ämnesdidaktisk forskning.

– Vi behöver satsa på att bygga upp strukturer för pedagogisk och didaktisk utveckling. Kunskapen om vilka metoder för inlärning som fungerar måste spridas och lyftas ut från de duktiga lärarnas klassrum. Det ska inte vara så att en elev måste ha tur för att få en bra lärare.

Gunvor Engström, Friskolornas Riksförbund

– Det känns ganska lite. Det hade inte skadat om det hade gått mer till skolan. Vi är till exempel angelägna om att det satsas mer på utvärdering av kvaliteten på undervisningen i skolorna, både i de kommunala och i friskolorna.
– Det som är viktigt är att de satsningar som görs kommer alla skolor och lärare till del, oavsett driftsform.

Linda Eriksson, Föräldraalliansen

– Ställer man summorna mot varandra så låter det ju helt knasigt. Vad blir 240 miljoner om man delar upp det på landets skolor? Generellt borde det satsas mer på skolan och särskilt på tidiga insatser. Hur vi tar emot nyanlända elever är ett annat viktigt område som måste prioriteras.

– Över huvud taget tänker jag på de trasigaste barnen, där kan vi göra så otroligt mycket mer.

Metta Fjelkner, Lärarnas Riksförbund

– Det här är en bra början. När det gäller karriärtjänsterna stegras satsningen för att permanentas 2016. Det är bra, att det blir permanent är ju hela poängen.

– Vad vi efterfrågar är ett större ansvarstagande från staten när det gäller skolan, det skulle ge betydligt mer pengar. Fördelningspolitiken skulle då spela mindre roll och vi skulle kunna garantera likvärdigheten.

Eva-lis Sirén, Lärarförbundet

– Regeringen gör en del bra saker, som karriärstegs-reformen och Lärarlyftet. Men satsningarna på skolan motsvarar inte alls det behov som finns. Skolan får allt tuffare uppdrag och allt mer slimmade resurser.

– Varken staten eller kommunerna ser vikten av att prioritera skolan i ett läge där det är mer nödvändigt än någonsin.

Maria stockhaus (M), Sveriges Kommuner och Landsting

– Jag har inte tittat på fördelningen i detalj, alla bitar är viktiga. Vi på SKL är glada för de satsningar som kommer till skolan, till exempel att vi inför karriärtjänster. Det är en långsiktig satsning och jag ser det som realistiskt att de blir av.
– Jag är inte orolig. Det satsas tillräckligt på skolan även kommande år.

Kommentar

Skolsatsningen som kom av sig

Sedan budgeten presenterades i mitten av september har Jan Björklund, Fredrik Reinfeldt och Anders Borg hävdat att regeringen nu satsar stort på skolan. De har talat om breda satsningar på kunskap, lärarnas förbättrade ställning och ytterligare insatser för att stärka matematikundervisningen.

Men hur stor är satsningen egentligen? 3,5 miljarder är en siffra som lyfts fram. Det är vad regeringen vill satsa på skolan de närmaste fyra åren. Det mesta ligger bortom 2012. Med världens ekonomier i gungning kan man fråga sig om prognosen håller.

Brutna budgetlöften har vi sett förut. Lärarlyftet presenterades första gången 2007. Då menade Jan Björklund att det var den mest ambitiösa satsningen på lärarnas kompetensutveckling sedan kommunaliseringen. Och den skulle bli permanent med en miljard om året.

Nu är miljarden borta och några statliga pengar till lärarnas löner när de fortbildar sig blir det inte.

Ulrika Sundström

Fler artiklar om

Alliansen, Anders Borg, budget, skollyft, skolsatsning, Senaste nytt

Skriv ut

Current Size: 100%

Rapportera fel

3 kommentarer

Bloggat om denna artikel Twingly

Twingly Blogsearch

Skriv en kommentar

Ulrika Sundström

2011-10-06 09:46

Ang. Satsning?

Hej Maja! I den här artikeln har vi valt att granska regeringens reformbudget. Besparingarna inom gymnasieskolan planerar vi att ta upp vid ett annat tillfälle. /Ulrika Sundström, redaktionen.

logga in eller registrera dig för att kunna kommentera

coolaliaz

2011-10-05 23:32

Svek

Vi är övergivna av såväl fack som politiker.
Det måste tydligen bli ordentligt sämre innan det kan börja vända åt rätt håll.

logga in eller registrera dig för att kunna kommentera

Maja Karlsson

2011-10-05 15:42

Satsning?

Hur kan ni kalla det för en satsning över huvud taget. Ni har ju glömt att regeringen DRAR BORT statsbidrag till gymnasieskolan i en utsträckning som fått SKL att protestera vilt.
Det är inte ens ett litet plus i samlade "skolsatsningar", vad jag förstår är det ett sammanlagt minus!

logga in eller registrera dig för att kunna kommentera

Annons

Fler nyheter

Många lärare ångrar sitt yrkesval

Nästan hälften av lärarna ångrar sitt yrkesval, visar en undersökning som Sydsvenska Industri- och Handelskammaren låtit göra. Frågorna gick till 503 gymnasielärare vid 279 gymnasieskolor i hela landet.

Skollunch för under tian

Ansvar och rutiner för att skolmaten lever upp till skolagen är ofta oklara. Dessutom snålas det på matkostnaderna i landets kommuner. Det visar Skolinspektionen och Skolmatens vänner i två nya granskningar.

Höjd skatt går till skola och förskola

Malmö stad väljer att höja kommunalskatten för att satsa på skola och förskola. Den rödgröna majoriteten föreslår att skatten höjs med 10 öre för att organisera om skolan och höja den pedagogiska kvaliteten

Skolor ska kartlägga nyanländas kunskaper

Som regeringen aviserade i vårbudgeten kommer nu en extra satsning på nyanlända och flerspråkiga barn och elever. Skolverket har fått i uppdrag att dels ta fram ett material för att kartlägga vad nyanlända elever redan kan och dels att öka förskolepersonalens kunskaper om flerspråkighet.

Egen högskolekvot för nya gymnasiet

Sökande från den nya gymnasieskolan ska konkurrera i en särskild urvalsgrupp i högskoleantagningen, har regeringen bestämt. Det ska gälla under en övergångsperiod: höstterminen 2014 till höstterminen 2017.

Få elever ger kris på friskolor

Ett antal friskolor kan få stora ekonomiska problem till följd av att elevkullarna krymper. Inför hösten finns flera exempel på fristående gymnasier som inte har en enda elev antagen.

Pojkars betyg nästan alltid lägre

Bara i sju av landets kommuner hade pojkarna bättre betyg i nian än flickorna under 2011, visar en granskning som SVT gjort.

Nytt avtal för kommunala tjänstemän

130 000 kommunala tjänstemän och akademiker har fått ett nytt avtal. Löneökningarna är i nivå med de flesta övriga avtal som är klara hittills.

Utsatta barn mår sämre i bra skolor

En resultatmässigt bra skola är inte nödvändigtvis bra för utsatta barn som lever utan sina föräldrar. Många mår i stället sämre, visar en ny rapport från Socialstyrelsen.

Tema: Hjärnkoll

Helt i strid med skollagen krävs ofta diagnoser för att lärarna ska få extra resurser för elever i behov av särskilt stöd.
Det visar Lärarnas tidnings undersökning som ingår i temat HJÄRNKOLL där överläkare Anna Lundh varnar för en övertro på diagnoser.
I temat ställs också frågan om vad den senaste hjärnforskningen om inlärning har något att säga skolan. Känner skolan alls till den?