»Meningen är inte att någon får sparken«

Från Lärarnas tidning 2011-10-05 08:00

Det krävs ingen ämnesbehörighet för att sätta betyg, slår utbildningsministern fast. Han anser också att fritidspedagoger måste vidareutbilda sig.

Bild: Jessica Gow

Vägen är slingrig in till maktens boningar. Det är hissar, små trappor och smala korridorer innan Lärarnas tidning når till statsrådens rum på utbildningsdepartementet.

Jan Björklund reser sig från sin dator som står vid fönstret i ministerrummet. I fåtöljen ligger favoritlaget Elfsborgs gula halsduk slängd. Och det är nu det utbildningspolitiska spel som han så länge spelat högt i börjar närma sig finalen.

Den nya skollagen har börjat gälla, ny läroplan och nya kursplaner har införts, den nya lärarutbildningen har i höst tagit in sina första studenter och den nya gymnasieskolan har precis dragit i gång medan betygssystemet införs successivt.

Men frågan är om inte lärarlegitimationen och de nya lärarbehörigheterna är den offensiv som mest kommer att förändra spelplanen för lärarna.

I vilken grad tror du att legitimeringsreformen kommer att ha uppfyllt förväntningarna 2015?

— Hur mycket som är uppnått 2015 kan jag inte bedöma i dag. Men långsiktigt kommer legitimationsreformen tillsammans med ett antal andra reformer att både lyfta det svenska läraryrkets status och bättre säkerställa att lärarna har rätt utbildning och kompetens.

Det finns 28 000 lärare som har lärarutbildning men undervisar i ämnen de inte är behöriga i, enligt Statskontorets undersökning. Vad händer med dem?

— Det önskvärda är inte att de får sparken utan att de ges vidareutbildning i de ämnen de undervisar i, men inte är behöriga i.

Krävs behörighet i respektive ämne för att få sätta betyg i ämnet efter 2015, eller räcker det att vara legitimerad?

— Det räcker att vara legitimerad, precis som det stod i propositionen.

Vad är det då för vits med legitimationsreformen?

— Lärare som självständigt sätter betyg ska ha utbildning i bedömning och betygsättning. Detta är ett lägsta krav och ingår numera i lärarutbildningen, oavsett vilka ämnen man studerat.

Lärarnas tidning har gjort en undersökning som visar att bara hälften av rektorerna i glesbygden tror att de klarar att leva upp till kraven 2015. Vad ska de göra som inte klarar kraven?

— Det är klart att man inte kan stå utan vuxna i klassrummen. Ytterst får man också i fortsättningen låta en obehörig lärare undervisa. Då ska det fattas ett särskilt beslut i kommunens utbildningsnämnd om detta.

— Men hela poängen är att det ska bli svårare att välja den lösningen än i dag. Man måste anstränga sig mer för att få fram behöriga och legitimerade lärare.

En majoritet av de cirka 10 000 fritidspedagogerna utbildade sig före 2001 och saknar lärarexamen. Varför får inte de bli legitimerade?

— Det är lärare och förskollärare som legitimeras. I den nya lärarutbildningen finns en fritidspedagogisk inriktning. Tanken är att vi i framtiden inte ska ha personer som bara är fritidspedagoger.

Men förskollärarna som har en motsvarande utbildning från den tiden, blir legitimerade. Varför denna skillnad?

— De är lärare, fritidspedagogerna är inte lärare.

Vem är ansvarig för verksamheten på fritidshemmet om där bara finns olegitimerade fritidspedagoger?

— Ytterst är rektor alltid ansvarig. Sedan är det en organisationsfråga.

Många fritidspedagoger tycker att det är orättvist och ologiskt att de inte får legitimation. Särskilt de med äldre examen är oroade. Vad har du för kommentar till det?

— Jag tycker att det är eftersträvansvärt att de som har en äldre fritidspedagogexamen vidareutbildar sig och läser in något eller några ämnen. Då blir de grundlärare. Vill man inte det och vill vara kvar i fritidspedagogrollen blir man inte legitimerad. Men vidareutbildar man sig ökar anställningsbarheten påtagligt.

Blir det någon särskild vidareutbildning för fritidspedagoger med äldre examen?

— Regeringen kommer att underlätta för fritidspedagoger och motsvarande som har en inriktning enbart mot fritidshem. Genom Lärarlyftet 2 ska de kunna studera ett eller två praktiska eller estetiska ämnen för att bli behöriga som lärare, i likhet med grundlärare med inriktning mot fritidshem. Frågan bereds nu på utbildningsdepartementet.

Varför finns inte längre ett statsbidrag till lärarlönerna i Lärarlyftet 2?

— Kurserna i Lärarlyftet 2 ska leda till behörighet i ett visst ämne. Detta skiljer sig inte från grundutbildningen till lärare. Staten kan inte ge lön till vissa studenter och studielån till andra för att studera samma sak.

— Lärarlyftet 1 var däremot en fortbildning för lärare som syftade till att stärka lärarnas ämneskompetens. Därför ingick pengar till lön under studietiden i den satsningen. Det finns dock inga hinder för en kommun att avlöna/sätta av tjänstetid för deltagare i Lärarlyftet 2.

Men är det inte skillnad mellan studenter som yrkesutbildar sig, och där reglerna för studiefinansiering är kända, och yrkesverksamma lärare som mer eller mindre tvingas vidareutbilda sig för att regelverket ändras?

— Även i den tidigare skollagen angavs att lärare skulle ha en utbildning för den undervisning han eller hon i huvudsak skulle bedriva. Detta har inte alltid följts, vilket är ett av skälen till att problemet med lärare som inte är behöriga för alla ämnen där de undervisar är stort. Att vidareutbilda personal är i första hand huvudmannens ansvar.

Men hur tror du att det indragna statsbidraget påverkar lärares möjlighet att bredda sin behörighet?

— Regeringen hjälper till för att främja huvudmännens möjlighet att se till att lärare får ytterligare utbildning för att bli fullt behöriga i de ämnen där de undervisar. Men det är huvudmannen som ska se till att reglerna om legitimation och behörigheter uppfylls. 

Vem får sätta beyg?

Bara den som har lärarlegitimation och rätt behörighet får självständigt bedriva undervisning, efter den 1 juli 2015. Det innebär att man ska ha rätt ämne och årskurs i sin examen. När betygen ska sättas räcker det med lärarlegitimation, behörighet i ämnet behövs inte. Är den undervisande läraren inte legitimerad ska betyget sättas tillsammans med en som är det. Vid oenighet bestämmer den legitimerade läraren. Saknar även lärare nummer två rätt behörighet är det rektor som beslutar om betyget.

Källa: Nya skollagen

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
FTP

Hej
Alla vapendragare i fritidspedagogers tjänst!
Att Jan visat på en sällan skådad inkompompetens om en högskoleutbildning och ett yrke, är nu offentlig och vi kan alla upprörars av den.
Lika upprörd över Jan blir jag över mitt fackförbund.
Jag har skrivit tidigare och påstått att Lärarförbundet " sålt ut " ftp.
Jag förstår inte hur de kunde tillstyrka DETTA utan att fritidspedagogerna ingick.
Det svar man får är goddag yxskaft - svaren består i lösningar om hur man får legitimation. Det är dock inte frågan. Varför fick de inte det från början, nu kan Jan åka land och rike runt och till sina kritiker säga " vi har facken med oss "," ftp är inte lärare ". Jag känner lite, så bra. Låt grunskolärare och
andra legimiterade lärare ta hand om fritidshemmen. Vi är ju knappt behöriga att arbeta i den verksamhet vi ansvarat för i tjugo år.
Det är så upprörande att det svenska språket - utan att använda invektiv - inte räcker till.
Till sist, har Lärarförbundet inga andra medel att få till en ändring än att hoppas att Jan lyssnar till oppinionen, tror tyvär, att Jan är döv på dessa öron.
Roger

Jan Björklund! Hur står det till med din kunskap om fritidsped?

Det är inte din gulsvarta Elfsborgshalsduk som retar mig utan din okunskap då det gäller vårt arbete som FRITIDSPEDAGOGER. Många gånger förväxlas vi med Fritidsledare (folkhögskola)på 7-9 skolor och fritidsgårdar.( inget ont utan all heder åt dem)

Jag är jätteglad för alla satsningar på vidareutbildningar för Fritidspedagoger, jag har själv under mina 25 år i yrket alltid varit öppen för att fortbilda mig inom många områden. Det hör till yrket som "LÄRARE". Förutsättningar måste dock finnas både ekonomiskt och individuellt.

Vi arbetar inom skolan och på fritidshemmet (som ligger inom skolans väggar)med många kunskaper som inte alltid är mätbara. Vi bygger relationer där barn ska få känna sig trygga och ta egna ansvar. Vi jobbar med självförtroende, empati/hänsyn,konfliktlösning,attityder, motivation,framåtanda, meningsfull fritid mm. Det är i mötet med barnen kunskaper byggs och där vi tillsammans kan växa och utvecklas.

Jag blir både bestört och ledsen då vi av vår egen utbildningsminister inte är likvärdiga förskollärarna som läst "samma högskoleutbildning" som OSS FRITIDSPEDAGOGER. Det som skiljer oss åt är oftast några olika inriktningar på verksamhet och åldersinriktningen.
Tillsammans med övriga lärarkategorier hjälper vi till att forma framtidens arbetskraft och entreprenörer! Vilken arbetskraft vill vi ha i framtiden?

STOPPA FLYKTEN FRÅN LÄRARYRKET! Vi är alla lärare med olika kompetens. Låt oss bevara den och öka yrkets status. Själv är jag proffs på fritidshem , men jag kan alltid bli bättre. Kunskap är en investering! Investeringar KOSTAR! De besparar man inte!!
Hoppas Du Björklund kan ta ditt bondförnuft tillfånga och legitimera mig i mitt yrke som Fritidspedagog inom fritidshem och skola.
Susanne Andersson

Björklund -Inte bara fritidspedagoger

Vadå bara fritidspedagog? Vad är det för fel att vara bara fritidspedagog? Jag tycker att vi gör ett fantastiskt arbete på fritdshemmen.
Det pratas hela tiden om jämställdhet och mångfald. Vad är det för jämställt om Björklund plockar bort en hel yrkeskår???
Dessutom har han "mage" att uttala sig om att förskollärare är lärare och inte fritidspedagoger. Vi har ju likvärdiga utbildningar. Vad är det då som gör att de är lärare och får legitimation??? Är det bara för namnet, då är Herr Björklund "ute och cyklar"! Hans uttalanden är både pinsamma och patetiska! Vad behöver en utbildningsminister för utbildning? Ingen tycks det!!!
Pia

Jag fattar inte riktigt.....

"Om man har en fritidspedagogexamen och läst till ytterligare poäng i ett eller flera skolämnen, kan man ansöka om lärarlegitimation och få behörighet att undervisa i dessa skolämnen?
Om man har en examen med inriktning enbart mot fritidshem kan man inte bara komplettera med ämnesstudier och därefter erhålla lärarlegitimation med behörighet att undervisa i dessa ämnen"
http://www.skolverket.se/fortbildning_och_bidrag/lararlegitimation/2.282...

— Jag tycker att det är eftersträvansvärt att de som har en äldre fritidspedagogexamen vidareutbildar sig och läser in något eller några ämnen. Då blir de grundlärare.
http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2011/10/05/meningen-ar-in...

Är det jag som fattar trögt eller hur går detta ihop?
Jag har 30p Idrott och 25p Musik i min fritidspedagogutbildning + kvällskurser. Ska jag behöva läsa om de ämnena för att bli behörig att undervisa?

utbildningbevis

Bra skrivit Fredrik. Kanske ska vi alla skicka en kopia på examensbeviset till Björklund. Jag tror inte han har en aning om vad fritidspedagoger läser och har läst på Högskola och Universitet.

Jan Björklund- ditt svar och

Jan Björklund- ditt svar och uttalande om att fritidspedagoger inte är lärare emedan förskollärar är det, är inte bara upprörande utan även pinsammma och patetiska. Genom detta uttalande blir din totala avsaknad av insikt och kunskap om de båda nämda högskoleutbildningarna så uppenbart tydlig att det är ett under att du får sitta kvar på den post du gör. Har du ens varit i kontakt med något universitet för att titta på och jämföra kursplanerna för fritidspedagoger och förskollärare? Det är illa nog att du värdelösförklarar en hel yrkeskår på felaktiga grunder, som grädde på moset svarar du aldrig själv när vi kontaktar dig, utan personer i din politiska stab skickar (i bästa fall, man ska tydligen inte räkna med att få svar)samma standardmail som svar. Du pratar dig varm om legitimationssystemet som en kvalitetssäkring men bryr dig föga om att kvalitetssäkra det arbete du själv utför. Hur kommer det sig?

Du säger att fritidspedagogerna i Lärarlyftet II ska ges möjlighet att läsa upp ett eller två estetiska ämnen och därmed bli grundlärare med inriktning mot fritidshem. Varför ska du Jan Björklund, som inte ens brytt dig om att ta reda på vad jag har läst i min fritidspedagogutbildning, bestämma vad jag ska vidareutbilda mig inom? Hade du bett att få se kursplaner från min utbildning hade du t.ex. vetat att jag har mer poäng i so-ämnena än vad jag har i idrott.

Slutligen min vanliga fråga som jag brukar skicka till dig, men som din politiska stab så snyggt notoriskt vägrar svara på.. Vem ska betala mina studieskulder 2015 när jag tvingas in i deltidsarbete för att jag inte längre är attrakativ i grundskolan?

//Jennie Sundin

Varför fritidspedagog

Nog för att jag tyckte illa om Björklund innan och misstänkte att han inte är så värst påläst men nu har han nått botten.
Två uppmaningar: 1Till alla er som har utbildat Fritidspedagoger på högskolor och universitet mellan 1985 (om nån av er är i livet) och 2001. Skriv i en tidning, skriv på nätet, gå ihop och berätta för Björklund att det är pedagoger=lärare ni har
utbildat och undervisat. Varför samläste Fritidspedagoger, Förskollärare och blivande lågstadie- och mellanstadielärare på vissa lärosäten. Fritidspedagoger kunde lika gärna haft kurser på socialhögskola eller på någon beteendevetenskaplig institution.

2 En strejk vore väl på sin plats om det finns några Fritidspedagoger kvar i yrket(själv har jag flytt till förskolan). Lägg ner arbetet mellan 8.30-12.30 under en vecka. Fritidspedagoger är ändå inga lärare så vad ska de i grundskolan att göra mitt på dagen. Sluta aktionen med en demonstration. Jag kommer och hoppas att högskolelärare gör det också.
EN FRÅGA??? VAD GÖR FACKET???
Lisa Andersson

Skolreformen som kvalitetssäkring är ett skämt!!!

Fritidspedagoger och förskollärare har likvärdig utbildning. Jan Björklund ignorerar detta fullständigt med sitt svar. -Förskollärare är lärare, fritidspedagoger är inte lärare.

Var inte poängen med skolreformen att kvalitetssäkra svensk skola. Varför anses då människor med likvärdig utbildning inte likvärdigt tillgodose samma kvalité?

Varför ska fritidspedagoger som väljer att komplettera sin utbildning begränsas i vilka ämnen som de kan göra det? Jag har inget intresse av att undervisa i praktisk estetiska ämnen. Borde det inte vara utbildningsdepartementet som står för kostnaderna för denna utbildning? Det är ju trots allt främst deras diskriminerande reform som gjort min utbildning mindre slagkraftig?

Är det lagligt att införa regelverk som degraderar en hel yrkeskårs akademiska utbildning? Tänk om alla människor med 3års högskolestudier utsattes för samma behandling som oss fritidspedagoger. Vi har ju trots allt gått en utbildning på Lärarhögskola, som ytterst varit godkänd och kvalitetssäkrad av utbildningsdepartementet.

Jag anser att Jan Björklunds reform har gjort min utbildning värdelös i praktiken. Jag anser därför mig vara berättigad till skadestånd, samt att kostnaderna för mina studier ska återbetalas.

Det är högst märkligt att Jan Björklund som i åratal ansett att landets lärarutbildningar varit så usla att han vid flera tillfällen kritiserat dessa offentligt. Hur kommer det sig att han plötsligt gjorde denna kovändning? Utan några som helst insatser från Jan Björklund har nu lärarutbildningarna plötsligt blivit av så god kvalité att de ska legitimeras. Denna legitimation räcker uppenbarligen för att kvalitetssäkra skolan. Det låter som en lågbudgetsatsning. Så länge som inget görs åt löner och arbetsmiljö, så lär knappast fler högpresterande akademiker välja läraryrket. Tvärtom.

Jan Björklund har hamrat in att den svenska skolan befinner sig i kris och att man måste få ett slut på flummet. Vad han egentligen menade med detta var tydligen att ha lärare som inte kallas lärare, utan fritidspedagoger, blir obegripligt och flummigt för en person med Jan Björklunds begåvning. I framtiden kommer det därför inte att finnas några fritidspedagoger i Sverige som kan förvirra landets korkskallar. Detta mina vänner är skolreformens främsta behållning i ett nötskal!

Jan Björklund ger inkompetensen ett ansikte!!!

En fritidspedagog med 3års högskolestudier på lärarhögskola anses inte berättigade att få legitimation eller att komplettera sina utbildningar till annat än i praktisk/estetiska ämnen.

Hur kommer det sig att det inte finns några som helst krav på utbildning för utbildningsministerposten? Jan Björklund, gör svensk skola en tjänst - AVGÅ!

Annons

Fler nyheter