Regeringen drar tillbaka lön under Lärarlyftet
Kraftiga försämringar väntar inom fortbildningssatsningen Lärarlyftet. Lönekostnaderna till lärare som vidareutbildar sig kommer inte längre att finansieras av staten. Ersättning för förlorad arbetsinkomst blir därmed en fråga för skolhuvudmännen och de enskilda lärarna.
Lönen till lärare som vidareutbildar sig i Lärarlyftet kommer inte längre att finansieras av staten.
Motiveringen är att det skulle bli orättvist mot lärarstudenterna om redan examinerade lärare fick betalt för att bredda sin behörighet.
– De blir ju mer attraktiva på arbetsmarknaden, säger Bertil Östberg, statssekreterare på utbildningsdepartementet.
Hittills har de som gått Lärarlyftet varit garanterade 80 procent av sin lön under studierna. Av de pengarna har staten bekostat 70 procent och kommunen/friskolan 30 procent.
Det är det slut med nu. Enligt regeringen är Lärarlyftet 2 något helt annat än fortbildningssatsningen Lärarlyftet 1. Nu handlar det om att lärare ska bredda sin behörighet, vilket gör dem mer gångbara på arbetsmarknaden. Skulle de dessutom få betalt av staten under fortbildningen skulle de få en konkurrensfördel gentemot landets lärarstudenter som måste ta studielån, enligt Bertil Östberg.
– Det blir mer rättssäkert så här, säger han.
Lärarlyftet 2 får 442 miljoner kronor 2012. I budgetens flerårsberäkningar för 2013– 2015 räknar regeringen med att lägga ytterligare totalt 1104 miljoner kronor på satsningen.
Två tredjedelar av pengarna ska användas till de kurser som Skolverket inom kort får i uppdrag att köpa från landets lärosäten. Den resterande tredjedelen – 147 miljoner 2012 – ska utgå som stimulansbidrag till kommuner och friskolor efter hur många poäng deras lärare beräknas ta. Bidraget ska underlätta fortbildningen på olika sätt och kan till exempel användas till att låta läraren gå ner lite i arbetstid eller vara tjänstledig en period.
Bertil Östberg bekräftar dock att de att det handlar om avsevärt mindre pengar till den enskilde läraren än hittills och att ersättning för förlorad arbetsinkomst i högre grad kommer att bli en fråga för kommuner, friskolor och lärare själv.
– Det är klart att det blir mindre betald ledighet och att huvuddelen av studierna måste ske på deltid under en längre tid. Men eftersom rätt behörighet blir ett krav tror jag att incitamenten är starka på alla håll att satsa egen tid och egna pengar på kompletteringen, säger han.
Han tillägger att det för övrigt aldrig har varit tillåtet att undervisa utan behörighet i rätt ämne och årskurs. Skillnaden är bara att lagstiftningen är tydligare nu.
– Vi inser att fortbildningen kommer att ta tid och tror inte att vi kommer att ha 100 procent rätt behöriga lärare 2015. Det viktiga är att huvudmännen jobbar efter en plan för att göra alla sina lärare behöriga. Annars kan Skolinspektionen komma med kritik, säger Bertil Östberg.
Kommentarer på regeringens beslut:
Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén:
– Detta ökar pressen på lärarna och lägger ett ännu större ansvar på kommuner och friskolor. Alternativet blir för många lärare att avstå från att läsa in sin behörighet eller för skolorna att sänka andelen behöriga lärare ytterligare från en redan låg nivå.
– Det är oroande att statsbidragen till kommunerna inte ser ut att räcka för att lärarlegitimationen ska bli den succé den förtjänar.
Carl-Gustaf Stawström, kanslichef på Friskolornas Riksförbund.
– Friskolornas erfarenhet av Lärarlyftet var inte de bästa i början. Regelverket var snårigt och mindre friskolor orkade inte ta i frågan när deras tilldelning kanske räckte till att skicka en lärare på fortbildning vart tredje år. Men det blev bättre.
– Det är svårt att uttala sig om exakt vilka konsekvenser borttagandet av det statliga lönebidraget får. Det är möjligt att incitamenten för enskilda lärare att fortbilda sig är så starka att det inte behövs. Men kraften i erbjudandet försvagas naturligtvis.
Mikael Damberg, skolpolitisk talesperson för Socialdemokraterna:
– Med de nya behörighetsreglerna blir Lärarlyftet ett erbjudande under kraftigt hot, eftersom fortbildning kan vara ett villkor för att man ska kunna fortsätta arbeta som hittills. Jag vet inte hur regeringen har tänkt sig att lärarna ska lösa finansieringen? Ska kommunerna betala? Är inte det också ett otillbörligt gynnande i så fall? Det låter väldigt märkligt.
– Både staten och huvudmännen har ett stort ansvar för att se till att övergången till det nya systemet blir så smidig som möjligt för de anställda lärarna.
Skriv ut
Det är en skrämmande utveckling men inte förvånande. När regeringen vaknat upp och förstått vad det ska kosta att ge alla lärare behörighet, hittar de på en dålig och orättvis ursäkt för att slippa. Resultatet av att lägga över kostnaderna på kommunerna kommer att driva redan duktiga lärare ur skolan, för att man inte orkar klättra i berg när man som utgångspunkt är nertryckt i en gruva. Kommunerna betalar inga lärare. Lärare för kommuner är bortskämda och lata och har alltför mycket lov. De vet inte att vi jobbar mellan 60-70 timmar i veckan varav 45 är den heltid vi ska göra för att jobba in loven och får likvärdig ledighet med andra yrken. Varför ska jag som tjänar ca 25000 kr i månaden efter 13 år i yrket och aldrig kan umgås med mina barn på söndagarna och måste sköta allt i hushållet hemma på lördagar och jobbar till 23.00 på vardagarna med avbrott för måltider lägga tid och pengar på att fortbilda mig för att sedan få samma dåliga lön och ännu mer att göra och lika mycket skit från media för hur illa vi lärare sköter Sveriges skolor fast vi alltid måste trolla med knäna pga bristande resurser och verktyg. Nej, jag orkar inte ens kolla om jag behöver fortbilda mig - jag byter jobb när det är så dags./Maggan Arlebrink, sv,en,hi,re 4-9.
- logga in eller registrera dig för att kunna kommentera
Ska man öka intresset för läraryrket så måste man höja lönerna. Inte erbjuda gratis fortbildning. Även de som har arbetat som lärare i flera år kan söka studielån (som övriga på lärarhögskolorna) alt. kombinera studier med deltidsarbete. De yrken som är välbetalda behöver inte locka med gratis fortbildning. Utan höjda löner kommer de med goda kunskaper aldrig att välja läraryrket (och därmed sänks kunskapsnivån i Sverige hela tiden, lite i taget). Jag möter tyvärr ibland lärare som har väldigt låga kunskaper inom de ämnen de undervisar i (och som ibland inte heller brinner för sina ämnesområden).
- logga in eller registrera dig för att kunna kommentera
För många av oss lärare som fått en tillsvidareanställning och jobbat i skolan ett antal år utan att vara formelt behörig är det nog omöjligt att börja studer på samma ekonomiska vilkor som unga studenter. Vi har en ekonomisk verklighet runt oss som innebär att vi tagit på oss kostnader för våra familjer som är anpasade efter den inkomst vi har nu och har man som jag kommit upp i åren är det inte intressant att sänka sin standard så mycket för att arbeta några år till. Jag tror att den inställning som regringen har kommer att leda till att många av oss inte kommer att ha råd att komplettera vår utbildning och då blir det brist på lärare i landet!
Den "gamla" modellen gav en rimlig kostnad för de som ville vidareutbilda sig, den modeller borde vara permanent eftersom lärare alltid borde ha en adekvad fortbildning för att vara uppdaterad på det nya inom arbetsområdet.
- logga in eller registrera dig för att kunna kommentera
Ansvaret ligger hos alla de arbetsgivare/rektorer som
t.v.-anställt icke behöriga. Skolan är, med stöd av ffa LF, kommunaliserad.
- logga in eller registrera dig för att kunna kommentera
Helt i strid med skollagen krävs ofta diagnoser för att lärarna ska få extra resurser för elever i behov av särskilt stöd.
