Obegränsade vinster i skolan unikt

Under de senaste 20 åren har privata aktörer tillåtits driva verksamhet inom allt fler välfärdsområden. Nästan var femte anställd inom välfärdssektorn arbetar i dag i ett privat företag.
I en ny rapport från föreningen SNS går en rad forskare igenom statistik och forskning inom bland annat skola, hälso- och sjukvård och arbetsmarknadspolitik. De ställer sig frågan om konkurrensutsättning har inneburit en förbättring. Deras viktigaste slutsats är att vi faktiskt inte vet om den ökade konkurrensen inom välfärden har lett till ökad kvalitet och effektivitet. Det råder brist på kunskap, och det behövs ökad uppföljning av resultat för att kunna utvärdera effekterna.

Inom ett område har dock forskarna hittat brister - skolan. Det finns tecken på kvalitetsproblem i vinstdrivande friskolor, enligt nationalekonomen Jonas Vlachos vid Stockholms universitet, som skrivit delrapporten om friskolor.

— Det tydligaste kvalitetsproblemet som jag har hittat är att elever från vinstdrivande friskolor med ett visst grundskolebetyg tenderar att prestera sämre på gymnasiet än elever med motsvarande betyg från en kommunal grundskola.
Friskoleelever får generellt högre betyg än elever i kommunala skolor, även justerat för socioekonomisk bakgrund. Men i den internationella Pisa-undersökningen märks däremot ingen skillnad på elever från fristående och kommunala skolor, justerat för elevernas socioekonomiska bakgrund. Det tyder enligt Vlachos på att betygsskillnaderna inte avspeglar faktiska kunskapsskillnader.

Han tror att det finns ett behov av att öka kontrollen av skolorna.
— Som jag ser det är vi tvungna att bygga upp ett kontrollsystem när vi släpper in vinstintressen, eftersom de har så uppenbara incitament att hålla nere kostnaderna.

Enligt Jonas Vlachos är Sverige också troligen "det enda land i världen där vinstdrivande skolor utan inskränkningar kan dela ut överskott till ägarna".
— Sverige har ju inga inskränkningar alls, och det är såvitt jag förstår unikt, säger han.