Kickstart med kluriga frågor

Från Lärarnas tidning 2011-09-07 15:36

Foto: Björn Wanhatalo

— Det är otroligt vilken effekt de här korta berättelserna har på den övriga undervisningen. Det är som ett garnnystan. Vad vi än jobbar med så finns det trådar tillbaka till något jag berättat om tidigare, säger Micael Hermansson, som inleder varje dag i klassrummet med en kort faktaberättelse. Det mesta kan bli »Grej of the Day«
Näslös beskyddare, står det på tavlan.

Eleverna i klass 4—5 på Västangårdsskolan i Umeå smyger sig ner i bänkarna och sneglar på de två magiska orden. De har som vanligt fått fundera på den kluriga ledtråden sedan dagen innan.

Morgnarna börjar alltid lugnt och stilla med läsning. Men när lektionen väl drar i gång är det med en kickstart.

— Okej, då är det dags för Grej of the Day, säger Micael Hermansson med lagom spänning i rösten och drar ner världskartan.

— Vi ska till Egypten, där har vi varit förut. Är det någon som kommer ihåg vad den största pyramiden heter?

Flera händer viftar i luften. »Näslös beskyddare« är nummer 117 i raden av små faktaspäckade berättelser som Micael Hermansson värmer upp med varje dag. Så efter en kort repetition av Cheopspyramiden och släktförhållandena under Egyptens fjärde dynasti avslöjas att den näslösa beskyddaren är Sfinxen i Giza.

Just i dag har Micael Hermansson gjort en enkel powerpoint-presentation för att illustrera historien. Andra gånger kan det vara en bild eller ett stycke musik.

Foto: Björn Wanhatalo— Det är bra att ha något att hänga upp berättelsen på. Jag ser också till att de får någon bonuskunskap, en liten kuriosagrej, då minns de förmodligen dubbelt så bra, säger han.

Eleverna dokumenterar varje »Grej of the Day« i en skrivbok.

Hur mycket man vill skriva och rita är upp till var och en men rubriken, datum och nummer ska finnas med, liksom svaret på frågorna var, när och varför.

En central fråga om Sfinxen i Giza är förstås varför näsan är borta. En myt handlar om en fransk kejsare.

— Vem kan det vara?

Några armar rör sig försiktigt uppåt.

— Han stoppade handen innanför rocken.

Genast flyger alla händer i luften — Napoleon är ingen okänd figur för eleverna.

— Det är otroligt vilken effekt de här korta berättelserna har på den övriga undervisningen. Det är som ett garnnystan. Vad vi än jobbar med så finns det trådar tillbaka till något jag berättat om tidigare.

Micael Hermansson beskriver sig själv som en typisk mellanstadielärare, vetgirig och med ett hyfsat brett kunskapsfält. Han älskar frågesport. Dessutom tror han starkt på berättandet som ett verktyg för att väcka elevernas lust och nyfikenhet för kunskap.

— För några år sedan hade jag en pojke med en hjärnskada. Han hade ett behov av att jag berättade mycket men jag märkte att det gynnade många fler, till exempel de som inte alltid tycker att skolan är så kul. Det var då jag började fundera på den här modellen.

En kvart varje morgon, mer tid får det inte ta. Planeringen får inte heller bli övermäktig.

Micael Hermansson har en lista med 100-tals personer, platser och händelser som passar och som han själv kan något om. Han försöker hitta en spridning bland ämnena ur olika aspekter: historiska, aktuella, vetenskapliga och genusmässiga. Ibland tar han en stund och läser på.

— Att det är så kort gör att alla minns något, sedan kan de själva välja om de vill gå vidare eller om det räcker med det de fått av mig. Jag gillar den modellen, säger Micael Hermansson.

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Är Micael Hermansson ett fan

Är Micael Hermansson ett fan av Birger Ballongen Bengtsson?

Annons

Fler nyheter