Dyrt koncept sprids — trots låga resultat

Från Lärarnas tidning 2011-09-07 08:49

Stockholms stad har satsat minst 100 miljoner kronor på ett ifrågasatt pedagogiskt koncept. Trots försämrade resultat vill man nu sprida det till flera skolor.

Bild: Niklas Arevik

Färre elever, sämre betygspoäng samt lägre andel med slutbetyg. Det är resultatet av åtta år med Ross-konceptet och minst 100 miljoner investerade kronor på Ross Tensta gymnasium i Stockholm. Nästan en miljon kronor har gått direkt till det privata utbildningsföretaget Ross Institute i New York utan krav på motprestation. Avgiften berättigar enbart till rätten att använda namnet Ross.

— Det fanns ingenting i pedagogiken som passade våra behov. Så varför skulle vi då betala för det? säger Lena Beckman, fram till i våras språklärare på skolan.

Det var hösten 2002 som den dåvarande socialdemokratiska majoriteten i Stockholms stad beslutade att satsa extra resurser på Tensta gymnasium för att förbättra resultaten och stoppa elevflykten från skolan.
Man valde att följa Ross-modellen, med inspiration från Ross Institute i New York.
Under de första tre åren fick Tensta gymnasium mer än 31 miljoner i extra anslag för projektet från Kompetensfonden i Stockholms stad. Pengarna har bland annat gått till fortbildning, avgifter, resor, inköp av datorer till eleverna samt ökade personalkostnader.

De följande åren fick skolan 50 procent extra i elevpeng, sammanlagt 37 miljoner
kronor. Dessa gick bland annat till att täcka de ökade kostnaderna när pengarna från Kompetens-fonden var slut. Under denna period byggdes också skolan om, enbart för att passa Ross-pedagogiken, för ytterligare 32 miljoner kronor.
Nu visar det sig att resultatet inte blivit det förväntade. Åtta år efter starten har skolan 16 procent färre elever på de nationella programmen, samtidigt som den andra kommunala gymnasieskolan i stadsdelen, Spånga gymnasium, under samma period ökade sitt elevantal. Dessutom har betygssnittet sjunkit och färre elever får slutbetyg inom fyra år, enligt statistik från Skolverket (se faktaruta).

Därtill har skolan nyligen fått mycket kraftig kritik av Skolinspektionen, som bland annat har konstaterat att kursplanerna inte följs i ett flertal ämnen.
Men trots höga kostnader och allvarlig kritik är det tänkt att Ross-konceptet ska spridas. I slutet av maj i år reste 16 skolledare från olika skolor i Stockholm till New York för ett studiebesök på Ross Institute. Resan kostade 368 000 kronor plus avgiften till Ross på drygt 26 000 kronor.

Bara några veckor senare tvingades en av de två Ross-skolorna i New York, Ross Global Academy, stänga på grund av usla resultat och en kaosartad organisation. Skolan rankades av myndigheterna som den sämsta av samtliga icke kommunala skolor i New York City.
Marie-Louise Hammer Åberg är gymnasiedirektör vid utbildningsförvaltningen
i Stockholms stad. Hon bekräftar att Ross-konceptet är en prioriterad satsning i kommunen, och menar att stängningen av Ross-skolan i New York inte påverkar det beslutet.

— Vi vet inte varför den skolan tvingades stänga, och vi har valt att inte rota i det. Satsningen på Ross-konceptet har varit lyckad, och vi ska sprida det till andra grund- och gymnasieskolor i Stockholm.

Stockholms skolborgarråd Lotta Edholm hävdar att satsningen på Ross har varit bra, och har inga invändningar mot att skolan betalar avgifter till ett privat utländskt skolföretag.
— Om rektorerna anser att det är värt kostnaden för att det medverkar till att förbättra resultaten, så tycker jag att det är helt rätt att göra den satsningen.

Men om man sammanfattar skolans åtta år med Ross-konceptet så har resultaten snarare blivit sämre. Hur kommenterar du det?

— Det är alltid svårt att i efterhand bedöma hur resultatet annars skulle ha blivit. Tensta gymnasium har länge haft svårt att rekrytera elever. Om skolan inte hade gjort denna satsning så hade den varit nedlagd i dag.

Färre elever

Antal elever på nationellt program:
2003: 540
2010: 455

Andel elever med slutbetyg:
2003: 80%
2010: 75.5%

Genomsnittligt slutbetyg:
2003: 12,6
2010: 12,4

Källa: Skolverket. Statistiken gäller från året när Ross-projektet startade jämfört med senaste läsåret.

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Grundskolan och dess varande

Har jobbat i 35 år på grundskolor som mellanstadie- o grundskollärare samt specialpedagog. Det är väl ingen som vill jobba på en skola vars inredning är trasig o förstör ens kläder o har smutsiga fönster så man inte kan se ut. Dessutom är det inget trevligt att sitta i en matsal med hundratals elever som skriker o tycker att maten pga det inte är god utan får stressmage. Klassrummen saknar material som eleverna har rätt till (även en gåva av t.ex. en kartbok som följer barnet hela grundskolan)för att inte tala om att datorerna är trasiga pga att det saknas personal som kan laga dem.
Vad gäller no-ämnena, är att dessa ämnen vill inte pedagoger undervisa i pga okunskap, rädsla för att inte kunna o de som skulle vilja (jag t.ex.) så finns det inget material, utan jag har införskaffat mycket av materialet själv. Dessutom ser många av no-utbildade pedagoger att de får dubbelt så hög lön ute i näringslivet för samma sak.
Vad anbelangar lönen så är det inte kul att efter 35 år se att unga nyutbildade får samma lön som jag. Vem vill ha en sådan löneutveckling? Inte jag i alla fall men jag har den, tyvärr!
Ska ungdomarna ut i arbetslivet ska de noga tänka efter vilket yrke de ska välja att lägga sina studiepengar, energi o tid på: ett serviceyrke som är kommunalt betalt el ett ingenjörsyrke med 2-3 gggr så hög betaln på privata marknaden?
Jag som pedagog rekommenderar mina elever att fundera noga på vad de ska studera till för yrke, med tanke på att de en dag ska bli föräldrar, ta hand om o bekosta barn o då också ta med i beräkningen att de kanske står där ensamma med ekonomin o barnens omkostnader (partnern kan ju dö, skilsmässa el partnern kan bli långvarigt sjuk el funktionshindrad el likn).
Läraryrket är ett trevligt, kreativt o synnerligen intressant arbete. Pedagogen borde ses som ljuset i samhället som upplyser o utbildar nya pedagoger, läkare, politiker, forskare, vägbyggare, sjukvårdare osv. OCH de är värda MYCKET mer i lön än vad som gäller idag MINST 45000kr för pedagoger efter 35 års yrkesarbete (i dagens penningvärde).
Därför är det många som hoppar av: tungt arbete som inte motsvarar lönen! Förskolepedagoger får inget buller- el smutstillägg såsom t.ex byggare får o andra yrken.

Anmälan till Konkurrensverket

Konkurrensverket 26/9 2011
103 85 Stockholm

Har upphandlingen av Ross-projektet gått rätt till?

Sedan Ross-projektet påbörjades 2003 har Utbildningsförvaltningen betalat miljonbelopp i avgifter, konsultarvoden och andra ersättningar till Ross Institute i New York utan att någon upphandling gjorts. 2007 slöts ett nytt avtal med Ross Institute, även denna gång utan upphandling.

Utbildningsförvaltningen betalar för ett koncept och köper i anslutning till detta konsulttjänster av Ross Institute. I maj i år gjorde skolledare från flera kommunala skolor en studieresa till Ross School på Long Island, som bekostades av förvaltningen. Det pågår alltså försök att sprida Ross-konceptet, vilket skulle medföra att fler skolor betalar till Ross-Institute och att summan av de årliga betalningarna stiger väsentligt. New York Department of Education har nyligen tvingat Ross att stänga en av sina två skolor i New York, därför att den fungerade för dåligt. Det finns definitivt ingen anledning att kringgå lagstiftningen och särbehandla ett utländskt företag som inte kan sköta sina egna skolor.

Konkurrensverket bör från utbildningsförvaltningen begära kopior av samtliga avtal som har slutits med Ross Institute och granska dem för att se om upphandlingsreglerna har kringgåtts. I så fall bör Konkurrensverket vid vite förelägga Utbildningsförvaltningen att göra en upphandling innan Ross-konceptet sprids eller samarbetet med Ross Institute fortsätter.

Det hör till saken att Ross Tensta gymnasium under de senaste två läsåren, d v s 2009-2010 och 2010-2011, haft en extra biträdande rektor (tre i stället för som tidigare två), och att vederbörande, Kerstin Friborg, i huvudsak har arbetat med att marknadsföra Ross-konceptet mot andra skolor. Som ackrediterad Ross-skola förväntas Ross Tensta gymnasium erbjuda utbildning i Ross-konceptet och värva andra kommunala skolor som betalande medlemmar till Ross Institutes nätverk. En kommunal skola förväntas alltså sköta marknadsföringen i Sverige åt ett privat utländskt företag. Dessutom disponerar Ross Institute of Sweden en lokal på skolan. Det rör sig troligtvis om ett fall av otillbörligt gynnande.

Utbildningsförvaltningen måste alltså gå ut med ett förfrågningsunderlag där de preciserar vilka typer av tjänster de vill köpa, t ex ett pedagogiskt koncept och/eller konsulttjänster inom undervisning och pedagogik. Upphandlingen måste annonseras enligt gällande regler och olika aktörer, t ex friskoleföretag och konsultföretag, måste ha möjlighet att lämna anbud. Det går inte att välja ut en viss leverantör på förhand!

Kay Beckeman/Catharina Hedeby/Per-Åke Lindblom/Anita Olsson/Malena Rydberg/Britt-Marie Vucetic, samtliga f.d. lärare vid Tensta gymnasium

Det fanns andra inspirationskällor

Mårten Hagman skriver i ett inlägg i Lärarnas tidning att lärare på Tensta gymnasium kunnat framföra kritik i personalrum och arbetslag. Självklart kunde man det. Det vi menar var svårigheten att framföra kritik på officiella möten med skolledningen, för den ville bara höra positiva synpunkter på rosskonceptet. De lärare som i grunden är för rosskonceptet har naturligtvis inte lidit av tystnadskulturen på Tensta gymnasium där tekniken ”söndra och härska” från skolledningens sida varit utbredd.

Till Björn Dahlman vill jag bara framföra att jag fortfarande är med i tidskriften Clartés redaktion och att jag inte skäms för att kalla mig socialist.
Kerstin Friborg undrar varför några kritiska lärare valt att arbeta till 67 års ålder. Det är just för att vi tyckt om att arbeta med Tensta gymnasiums elever och velat deras bästa och till skillnad från Friborg varit djupt engagerade i dem.
En skola med bra och demokratisk utbildning är av särskilt stor betydelse för vanliga människors barn. Jag kritiserar inte Tenstas elever eller missunnar dem att vara stolta över sin skola.Tvärtom. Jag vill att de ska få den bästa av utbildningar. Av det skälet kritiserar jag rosskonceptet av pedagogiska skäl och håller med de lärare som kallar det ”kejsarens nya kläder”.

I inlägg från några lärare framskymtar ett starkt förakt för ”pensionerade lärare”. Symtomatiskt för dessa lärare är deras förakt för lång pedagogisk erfarenhet. Är de själva så duktiga lärare?

Jag har inget behov av att hämnas. Jag trivdes mycket bra, trots rosskonceptet, med mitt lärararbete och träffar då och då elever som uppskattat min undervisning.
Politiker och tjänstemäns ovarsamma handhavande med skattepengar har länge upprört mig samt kortsiktigheten i satsningarna. Vid införandet rosskonceptet byggdes skolan om. Bl a förstördes en relativt ny och vacker bild- och skulptursal som kostat mycket pengar. Man rev också en väl fungerande dramasal. Detta framstår som särskilt märkligt med tanke på rosskonceptets tyngdpunkt på estetisk verksamhet. Idag finns ingen riktig dramasal och bildämnet bedrivs i en ostimulerande lokal. Glasväggar i klassrummen mot allrummen, som skapades vid ombyggnaden, är säkert vackert men naturligtvis pedagogiskt vansinne med tanke på alla störningsmoment.

Syftet med införande av rosskonceptet var att öka antalet elever till de nationella programmen och att minska segregationen. Inget av dessa syften har uppnåtts. Av vilka skäl ska konceptet spridas vidare? Och till vilken kostnad?
Hösten 1996 besökte jag utan att vara förhandsinbjuden skolan Fredric Douglas Academy i Harlem. Rektorn Lorraine Monroe, själv född i Harlem, visade mig runt. Jag blev djupt imponerad av denna skolas undervisning och förhållningssätt. Det hade varit en skola som Tensta gymnasium kunnat utbyta idéer med!

Malena Rydberg

Dyt koncept sprids

Under 41 år har jag varit lärare i Stockholms kommun. Av dessa 41 år har jag tjänstgjort 35 år på Järvafältet - först 10 år i Akallaskolan och de sista 25 åren i Tensta gymnasium. Jag har alltid älskat mitt yrke och varit intresserad av ungdomar och utbildningsfrågor. Jag tillhör de numera pensionerade lärare, som från början var kritiska till Rosskonceptet.
Redan i Akallaskolan på 1970-talet arbetade vi med en viss frivillig ämnesintegrering och 20-grupper. Alltså "intet nytt under solen". Anmärkningsvärt är det väl att vi äldre kritiska lärare, så gott som alla har decenniers lärarerfarenhet av undervisning på Järvafältet. Det var inte många, som lyssnade på oss gnällspikar, när vi kritiserade centrala delar av Ross-konceptet.
Var det möjligen så att en del av de kolleger, som entusiasmerades över konceptet, blev det därför att de inte hade så lång lärarerfarenhet - speciellt inte från Järvafältet.
De lärare och skolledare, som nu prisar Rosskonceptet, har¨så gott som alla varit med om att sprida pedagogiken - lärarna ofta som lagledare, vilket synts i lönekuvertet. Man sågar inte av den gren, man sitter på.
En del undrar hur jag kunde arbeta två år extra efter min pensionering, när jag så till den grad misstrodde Ross-pedagogiken. Svaret är helt enkelt, att jag tyckte om att undervisa, ville mina elever väl och undervisade på IVIK/PRIVIK, som inte omfattades av Ross-pedagogiken.
Jag undrar också hur politiker och tjänstemän kan veta, att majoriteten av lärarna i Tensta inte bara accepterade utan välkomnade Ross-konceptet. När gjordes denna utvärdering?

Kay Beckeman

Blogg om Rossprojektet

Det har för övrigt skapats en blogg om Rossprojektet - se http://motross.bloggplatsen.se/. Den här debatten kan säkert ta sin lilla tid.

Kerstin Friberg skriver:

Kerstin Friberg skriver:

”Under åren 2003-2005 arbetade alla intensivt med att forma Ross-konceptet så att det stod i samklang med de direktiv som gäller för svensk gymnasieutbildning. Arbetet genomfördes med projektgrupp och referensgrupper där snart sagt alla kunde vara med och påverka. Detta innebar naturligtvis inte att vi kunde gå ifrån det uppdrag skolan fått. De som önskade fortsätta på samma sätt som man alltid gjort fick inte gehör för det.”

Detta är en rosenröd beskrivning, som antingen är uttryck för ett kort minne eller ett ytterst selektivt sådant. I ett brev från de båda lärarfackliga organisationerna till Inger Nyrell den 7/1 2003 hette det bl.a.:

”Vid ett för medlemmarna i Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund gemensamt fackligt möte torsdagen den 19 december 2002 diskuterades dessa.

Följande punkter togs upp:
1. Omfattning och förändringstakt vid genomförandet av den s.k. Ross-skolan
2. Genomförande av ny arbetsorganisation, innebärande indelning i arbetslag och borttagande av nuvarande institutioner
3. Införande av obligatorisk(?) ”ny” pedagogik, s.k. Gardner-pedagogik
4. Viss ombyggnad av lokaler
5. Brist på förtroendeskapande kontakter mellan skolledning och lärare

Enligt Lag om medbestämmande i arbetslivet (MBL) 11§ skall arbetsgivaren innan han beslutar om viktigare förändring i sin verksamhet på eget initiativ förhandla med arbetstagarorganisationerna. I Stockholms kommun har MBL primärt ersatts med ett Samverkansavtal. Detta avtal innebär motsvarande krav på arbetsgivaren och är i ett avseende strängare än MBL. Samverkansavtalet innebär nämligen att arbetsgivare och arbetstagare (genom sina fackliga representanter) skall vara eniga om beslut. Det forum i vilket diskussioner och eventuella beslut skall tas är Samverkansgruppen.

De nu föreliggande planerna om förändringar av skolans verksamhet, innebärande att den omorganiseras till en s.k. Ross-skola, har inte i rätt ordning beslutats i Samverkansgruppen.Inte heller har det sätt på vilket Ross-skolan nu införs beslutats i samverkan.

Dessa brister leder till att de mest berörda av dessa förändringar, nämligen lärarna, inte i verklig mening bereds möjlighet att delta i genomförandet och att detta därför inte heller tar hänsyn till de synpunkter som dessa nödvändigtvis måste kräva att få göra hörda under organisationsarbetets gång. Inte heller får lärarna fortlöpande information om hur arbetet fortgår utan ställs i de flesta fall inför fullbordade fakta när det är för sent att ändra av skolledningen redan fattade beslut.

På grund av ovanstående hävdar de två lärarorganisationerna att det är nödvändigt att skolledningen omgående kallar till ett möte i Utvecklingsgruppen för att diskutera hur den eventuella fortsatta vägen mot en Ross-skola skall utformas.”

Brevet är mycket hövligt formulerat, men i sak förintande. Det kan sammanfattas med: Ni kör över oss hela tiden.

Per-Åke Lindblom

Elev Från Ross Tensta Gymnasium

Blev så arg och besviken när jag läste denna, Ross Tensta Gymnasium är den bästa skolan jag någonsin har gått! Känns som den här journalisten bara går ut efter siffror och inte vad skolan verkligen är!!

Vad jag ser om den här artikeln handlar om är en ren svartmålning och konkurrens mellan andra skolor!

En rektor som ingen önskade

Jag har arbetat 30 år på Komvux i Stockholm som lärare i engelska och tyska . Hösten 2002 kom jag till Tensta gymnasium pga nedskärningar av Komvux. 2003 introducerades rosskonceptet uppifrån av politiker och tjänstemän och en rektor, som ingen på skolan önskade, tillsattes för att genomföra detta koncept; ett koncept som mer och mer framstår som kejsarens nya kläder. Som språklärare fann jag det omöjligt att efterleva kraven på datorbaserad undervisning och ämnesintegration. Vid ett studiebesök i januari 2004 på Ross school på Long Island diskuterade jag datoranvändning med lärare på denna skola och fann då att man där var mycket mindre rigorös än på Tensta gymnasium. Jag vänder mig mot att det inte funnits något officiellt forum på Tensta där pedagogiska spörsmål rörande språkundervisning kunnat diskuteras förutsättningslöst. Inger Nyrell, fd rektor på Tensta, säger i Lärarnas tidning nr 13 att ”man har kunnat vara kritisk mot Ross hela tiden. Och det är inget som synts i lönekuvertet”. Detta är inte min uppfattning. Tvärtom. I lönekriterierna fanns kraven på att föra rosskonceptet framåt samt obligatorisk användning av datorer under lektionerna. Som pedagog med lång erfarenhet av språkundervisning finner jag detta befängt. De goda resultat jag uppnådde i min undervisning berodde på att jag avsiktligt bröt mot dessa krav för elevernas bästa. Och det syntes i mitt lönekuvert! En viktig fråga kvarstår: var är den pedagogiska erfarenheten dokumenterad som ligger till grund för rosskonceptet?

Catharina Hedeby

Pengarna ska satsas rätt

Jag är en av de lärare som uttryckt kritik av Rossprojektet. Jag har arbetat 41 år som lärare därav 35 år på Järvafältet. Först på Rinkebyskolan och därefter på Tensta gymnasium. Jag har alltså till skillnad från Inger Nyrell, Anita Ferm, Per Engback och många nu verksamma lärare i Tensta lång erfarenhet av att undervisa ungdomar med invandrarbakgrund. Tänk om vi lärare hade tillfrågats om hur undervisningen på Tensta gymnasium skulle utvecklas för att dra elever till skolan! I stället påtvingades rosskonceptet uppifrån under ledning av en nytillsatt rektor, Inger Nyrell, som ingen på skolan ville ha.
Det förundrar mig hur Inger Nyrell för några år sedan blev utnämnd till Stockholms bästa rektor och hur hon nu gör karriär som gymnasiechef. Är det ingen politiker i kommunfullmäktige eller tjänsteman på utbildningsförvaltningen som känner till att Nyrell så sent som i våras tvingar arbetslag att skriva om protokoll från APT- möten när protokollens formuleringar inte behagat henne? Ett protokoll var till och med justerat av en biträdande rektor. När jag i juni skulle ha ett sk avvecklingssamtal inför min stundande pensionering blev jag efter två minuter utkastad av nämnda rektor med orden:” En sådan som du vill jag inte prata med”. En bra rektor kastar inte ut lärare. Inte ens kritiska sådana. Det var mitt sista sammanträffande med Nyrell.
Jag har alltid trivts med eleverna på Tensta gymnasium och jag har alltid tyckt att man ska satsa mycket på dessa elever. Men pengarna ska satsas rätt. Jag blir djupt bekymrad när jag i Lärarnas tidning läser att gymnasiedirektören Hammer Åberg inte tycker att man behöver ta reda på varför Ross Global Academy i New York tvingats lägga ner. Vore det inte intellektuellt hederligt om Hammer tog reda på orsakerna till nedläggningen innan rosskonceptet sprids vidare till andra skolor i Stockholm? Det är en sak att undervisa mestadels överklassungdomar på Long Island och ungdomar med helt annan bakgrund i Harlem. Det är ju faktiskt skattepengar som ska användas i spridningen av detta omdiskuterade projekt.
Jag förundrar mig också hur skolborgarrådet Lotta Edholm kan påstå att en majoritet av lärarna i Tensta står bakom rosskonceptet. Hur vet hon det?
För övrigt har jag aldrig hört någon elev säga att de sökt till Tensta gymnasium pga rosskonceptet.
Malena Rydberg

Ross-konceptet

Arbetade fram till 67 års ålder. De två sista åren var jag på IVIK-programmet som inte omfattades av Ross-konceptet.
Mvh
Anita Olsson

Annons

Fler nyheter