Dyrt koncept sprids — trots låga resultat

Från Lärarnas tidning 2011-09-07 07:49

Stockholms stad har satsat minst 100 miljoner kronor på ett ifrågasatt pedagogiskt koncept. Trots försämrade resultat vill man nu sprida det till flera skolor.

Bild: Niklas Arevik

Färre elever, sämre betygspoäng samt lägre andel med slutbetyg. Det är resultatet av åtta år med Ross-konceptet och minst 100 miljoner investerade kronor på Ross Tensta gymnasium i Stockholm. Nästan en miljon kronor har gått direkt till det privata utbildningsföretaget Ross Institute i New York utan krav på motprestation. Avgiften berättigar enbart till rätten att använda namnet Ross.

— Det fanns ingenting i pedagogiken som passade våra behov. Så varför skulle vi då betala för det? säger Lena Beckman, fram till i våras språklärare på skolan.

Det var hösten 2002 som den dåvarande socialdemokratiska majoriteten i Stockholms stad beslutade att satsa extra resurser på Tensta gymnasium för att förbättra resultaten och stoppa elevflykten från skolan.
Man valde att följa Ross-modellen, med inspiration från Ross Institute i New York.
Under de första tre åren fick Tensta gymnasium mer än 31 miljoner i extra anslag för projektet från Kompetensfonden i Stockholms stad. Pengarna har bland annat gått till fortbildning, avgifter, resor, inköp av datorer till eleverna samt ökade personalkostnader.

De följande åren fick skolan 50 procent extra i elevpeng, sammanlagt 37 miljoner
kronor. Dessa gick bland annat till att täcka de ökade kostnaderna när pengarna från Kompetens-fonden var slut. Under denna period byggdes också skolan om, enbart för att passa Ross-pedagogiken, för ytterligare 32 miljoner kronor.
Nu visar det sig att resultatet inte blivit det förväntade. Åtta år efter starten har skolan 16 procent färre elever på de nationella programmen, samtidigt som den andra kommunala gymnasieskolan i stadsdelen, Spånga gymnasium, under samma period ökade sitt elevantal. Dessutom har betygssnittet sjunkit och färre elever får slutbetyg inom fyra år, enligt statistik från Skolverket (se faktaruta).

Därtill har skolan nyligen fått mycket kraftig kritik av Skolinspektionen, som bland annat har konstaterat att kursplanerna inte följs i ett flertal ämnen.
Men trots höga kostnader och allvarlig kritik är det tänkt att Ross-konceptet ska spridas. I slutet av maj i år reste 16 skolledare från olika skolor i Stockholm till New York för ett studiebesök på Ross Institute. Resan kostade 368 000 kronor plus avgiften till Ross på drygt 26 000 kronor.

Bara några veckor senare tvingades en av de två Ross-skolorna i New York, Ross Global Academy, stänga på grund av usla resultat och en kaosartad organisation. Skolan rankades av myndigheterna som den sämsta av samtliga icke kommunala skolor i New York City.
Marie-Louise Hammer Åberg är gymnasiedirektör vid utbildningsförvaltningen
i Stockholms stad. Hon bekräftar att Ross-konceptet är en prioriterad satsning i kommunen, och menar att stängningen av Ross-skolan i New York inte påverkar det beslutet.

— Vi vet inte varför den skolan tvingades stänga, och vi har valt att inte rota i det. Satsningen på Ross-konceptet har varit lyckad, och vi ska sprida det till andra grund- och gymnasieskolor i Stockholm.

Stockholms skolborgarråd Lotta Edholm hävdar att satsningen på Ross har varit bra, och har inga invändningar mot att skolan betalar avgifter till ett privat utländskt skolföretag.
— Om rektorerna anser att det är värt kostnaden för att det medverkar till att förbättra resultaten, så tycker jag att det är helt rätt att göra den satsningen.

Men om man sammanfattar skolans åtta år med Ross-konceptet så har resultaten snarare blivit sämre. Hur kommenterar du det?

— Det är alltid svårt att i efterhand bedöma hur resultatet annars skulle ha blivit. Tensta gymnasium har länge haft svårt att rekrytera elever. Om skolan inte hade gjort denna satsning så hade den varit nedlagd i dag.

Färre elever

Antal elever på nationellt program:
2003: 540
2010: 455

Andel elever med slutbetyg:
2003: 80%
2010: 75.5%

Genomsnittligt slutbetyg:
2003: 12,6
2010: 12,4

Källa: Skolverket. Statistiken gäller från året när Ross-projektet startade jämfört med senaste läsåret.

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Intressant inlägg

Tack Per-Åke för ditt inlägg.
Det har en annan nivå än de artiklar som Niklas har skrivit och det du tar upp är sakligt även om jag inte håller med om alla delar. I backspegeln så behövdes en ny stark tydlig rektor för att vi skulle lyckas.
Vi var båda på plats när det startade. Och som jag kom ihåg det var vi en av flera skolor som besöktes innan vi blev utvalda!
Men huruvida vår Ross Tensta gymnasium hade varit bättre utan Ross-konceptet det kan ingen uttala sig om eftersom det alternativet inte finns. Unikt är ju att det var ett enhälligt beslut i nämnden från samtliga partier!!!
Det är synd att de intervjuer och de uppgifter som tas upp i artiklarna är tagna ur sin sammanhang och vinklade som jag skrev i mitt tidigare inlägg. Det är kränkande att uttalanden om tystande och köpta skrivs! Eleverna blir upprörda när de läser artiklarna, med rätta. Våra elever är viktiga!
Jag vill ändå korrigera en del i det du skriver. Vid starten, 2003, fick vi alla ett erbjudandet om att få byta arbetsplats till en annan skola inom Stockholms stad om man inte själv trodde på Ross-projektet detta av dåvarande Gymnasiechefen på en personalkonferens. Det var helt öppet, inte dolt på något sätt! Vi kunde dessutom kontakta honom direkt för att få hjälp med detta.
Jag valde då! Jag valde att vara kvar! Jag valde att göra denna resa! Den innebar resor på många sätt och har varit utvecklande.
Jag utbildades till lärare med tankar om ämnesintegration, IT, arbetslag och projektinriktade arbetssätt. Under dessa år har jag fått arbeta med just detta och utbildat mina elever. I början av min lärarbana blev jag förskräckt över att mina elever var helt historielösa! De levde i nutid men hade mycket eget bagage! Idag är det inte så! Vi måste lära av våra egna och andras misstag. Att inse att vi ingår i ett sammanhang och att det finns olika sätt att se på alla frågor. Alla viktiga frågor! Där vet jag att du håller med mig;)
Jag hoppas att du vill komma och besöka oss och tar Sofies inbjudan på allvar. Jag vill gärna visa dig hur vi arbetar med Ross-konceptet och hur skolan ser ut idag.
Eleverna är stolta över sin utbildning och sin skola. Varje elev som börjar på Ross Tensta gymnasium ska känna just så. Är det inte det vi arbetar för?

Välkommen Per-Åke

att besöka oss nu, nästan tio år sedan du slutade. Hör av dig! Mvh Sofie Nyström, en av tre nytillträdda rektorer.

Jag gjorde rätt!

Det är inte ofta man vet att man gjort helt rätt! Men denna artikel visar att jag gjorde helt rätt!
Ulrika By skrev en snedvinklad artikel om Ross Tensta gymnaium under våren 2010 och jag fick då information om att det var Lärarförbundet som låg bakomn denna artikel.
Nu vet jag att det var så och att jag gjorde rätt som gick över till Lärarnas Riksförbund!
Anmärkningsvärt är att de som uttalar sig i artikeln alla var LR medlemmar under sina yrkesverksamma år!
Jag vill tillägga att jag inte är köpt eller tystad!
Får jag ha synpunkter?
Får jag svara på frågor?
Niklas varför har du inte velat träffa oss?
Vi som varje dag är på Ross Tensta gymnasium och tror på det vi gör!
Jag håller inte med om pensionärernas uttalanden!
Har jag fel då?
Jag är positiv till Ross konceptet! Just det Positiv!

Jag vet att sedan 2003 har jag varit med om mycket! Mycket har varit svårt och utmanande och ibland utmattande men det har inte varit tråkigt. Jag har alltid försökt att arbeta utifrån ämnen, mål och kriterier. Jag har alltid velat tydliggöra och bearbeta för att nå de elever som går på RTG. När jag möter de elever som studerat hos mig är de stolta. De läser på högskolor och universitet och de arbetar. De känner att de är utrustade med verktyg att klara just detta. Då tycker jag att jag lyckats.
Kvalitetsrapporter och brukarundersökning visar att vi är på rätt väg...men man kan tolka statistik på olika sätt. Jag tolkar den som ett av mina arbetsverktyg. För en sak vet jag RTG står inte stilla. Vi vill öka våra elevers kompetens för att vara klara ett liv i ett globlat samhälle utrustade för ett livslångt lärande!
Mina elever vet att jag inte ger dem färdiga svar på deras frågor utan fler frågor så att de kan vara ifrågasättande, nyfikna, lyssnande människor när de stolta går ut från Ross Tensta gymnasium.
Får jag tycka detta?
Varför Niklas kom du inte och pratade med mig eller mina kollegor eller ännu hellre mina elever innan du publicerade dessa artiklar?
/ Gunilla Brändefors, Lärare, Lagledare, LR-medlem!

Svar till Teodor Koistinen, MatsLärarenÖström, Sofie Nyström

1) Vi har inte gjort ett selektivt urval (se tidigare svar till Thomas Persson).

2) Att Tensta gymnasium ligger i ett miljonprogramsområde anser Lärarnas tidning inte vara ett frikort mot kritisk granskning.

3) Artiklarna kritiserar ingen lärare överhuvudtaget.

4) Tensta gymnasium har inte lyckats behålla varken elevantal eller studieresultat, se statistiken i artikeln eller direkt på Skolverkets webbplats.

5) Eftersom artikeln handlar om Ross-konceptet är antalet IV-elever inte relevant då de inte omfattas av Ross, enligt våra uppgifter.

6) Eftersom andelen behöriga till högskolestudier inte räknar med elever utan slutbetyg så är siffran inte relevant.

7) Att andelen elever med utländsk bakgrund har ökat är korrekt, vilket skulle kunna hänga samman med att antalet elever på IV-programmet har ökat med 134 procent under samma period.

8) Artikeln bygger inte på ”fem pensionerade lärares uppfattning”, utan på offentlig dokumentation som statistik, fakturor, inspektionsrapporter, mötesprotokoll etc. Det som lärarna säger illustrerar bara till stor del sådant som vi fått belagt genom offentlig dokumentation.

9) Lärarna som framträder i artikeln kritiserar inte användandet av datorer, utan påbudet att datorerna ska användas vid samtliga lektionstillfällen. Något som finns dokumenterat.

10) Det är korrekt att fler projekt fick medel från kompetensfonden, men vad vi vet var det bara ett som tvingades betala avgifter till ett privat företag utan krav på motprestation.

11) Det är korrekt att Skolinspektionens kritik inte gällde specifikt Ross. Vad som trots detta motiverade att den fanns med i artikeln var att den sammanföll med två bärande inslag i konceptet, nämligen att enskilda kursplaner får stå tillbaka för ämnesintegration samt ett frekvent användande av IT i undervisningen.

12) Syftet med artikeln var varken att sänka eller lyfta skolan, utan att beskriva ett faktiskt förhållande.

13) Lärarnas tidning har talat med betydligt fler än de som framträder i tidningen. Alla avvikande åsikter ges dessutom utrymme i form av två skolledare, två tjänstemän på förvaltningen samt ett skolborgarråd.

 

Niklas Arevik, reporter och Karin Södergren, redaktionschef på Lärarnas tidning

Syftet?

"Att beskriva ett faktiskt förhållande" - luddigt. Vad menar ni med faktiskt förhållande? Ett faktiskt förhållande borde väl då bygga på fakta och åsikter från de som faktiskt arbetar på skolan nu, eller?. Saknar fort svar från dig Niklas på vår inbjudan.

Lärarnas tidning svartmålar Ross Tensta Gymnasium

Hej, såhär svarar borgarrådet Lotta Edholm på sin blogg. (http://lottaedholm.wordpress.com/)

Lärarnas tidning publicerar i dag en rad kritiska artiklar om Ross Tensta gymnasium. I ett stort antal artiklar på webben riktar tidningen skarp kritik mot en enskild kommunal gymnasieskola och den pedagogiska modell som skolledning och medarbetare valt att jobba efter. Jag måste säga att det är med stor förvåning jag tar del av Lärarnas tidnings ”scoop”. Genom ett selektivt urval av fakta och referenser till olika ekonomiska satsningar på skolan drar tidningen slutsatsen att Rosskonceptet kostat Stockholms skattebetalare 100 miljoner kronor, samtidigt som elevernas resultat försämrats och skolan tappat elever.

Det är inte första gången media försöker svartmåla Ross Tensta gymnasium. För drygt ett år sedan skrev Dagens Nyheter en mycket kritisk artikel som jag kommenterade här på bloggen. Inlägget kommenterades av mängder av lärare och annan personal på skolan som var menade att DNs bild var helt missvisande och att kritiken hade mycket liten grund i verkligheten. Läs gärna inlägget och kommentarerna här.

Vad som förvånar mig mest är inte kritiken mot Rosskonceptet. Det har som sagt kritiserats förr. Det jag förundras över är att landets största lärartidning väljer att så fullständigt skåpa ut en kommunal gymnasieskola, och därigenom gå till angrepp mot sina egna läsare. Att skolan trots sitt läge i ett av Stockholms miljonprogramsområden lyckats bibehålla såväl elevantal som studieresultat under det senaste decenniet nämns inte. Tvärtom försöker man ge sken av skolan misslyckats med kunskapsuppdraget.

”Stockholms stad har satsat minst 100 miljoner kronor på ett ifrågasatt pedagogiskt koncept. Trots försämrade resultat vill man nu sprida det till flera skolor”, skriver Lärarnas Tidning.

Vad tidningen inte skriver är att huvuddelen av denna satsning gått till att bygga om och rusta upp skolan, införa trådlösa nät och datorer till alla elever och lärare. Självklart har denna satsning bidragit till att öka Ross Tensta gymnasiums attraktivitet. Till skillnad från många andra kommunala förortsskolor har Ross Tensta behållit elever under ett årtionde då allt fler gått till friskolor.

Den mycket korta faktaruta där Lärarnas Tidning försöker bevisa att det gått dåligt för gymnasiet under Ross-konceptet lämnar en del i övrigt att önska. Här är ett axplock av den statistik man har glömde redovisa:

- Antalet elever på skolans samtliga program (inklusive individuellt program) har ökat. Från 623 läsåret 01/02 till 727 läsåret 10/11. Detta i en tid då vi sett en tydlig trend där allt färre väljer kommunala gymnasieskolor.

- Andelen elever i procent som är behöriga till högskola av de elever som fick slutbetyg har ökat. På de nationella programmen har det ökat från 70,5 procent år 2002 till 79,4 procent 2010.

- Andelen elever i procent som har slutbetyg från gymnasieskolan inom 4 år har ökat. På de nationella programmen har det ökat från 70,2 procent år 2002 till 87,7 procent 2010.

- Genomsnittlig betygspoäng hos de elever som fick slutbetyg ligger ungefär konstant. Detta gäller för hela skolan, samtliga program. Under 2000-talet har betyget alltid legat mellan 12 och 13. 2002 hade skolan 12,7 och 2009 hade skolan 12,8.

- Andelen elever med utländsk bakgrund har stigit kraftigt. Från 67 procent läsåret 01/02 till 91 procent läsåret 09/10. Olika elever har olika bakgrunder och förutsättningar att nå goda studieresultat. Självklart är detta en viktig aspekt.

Här är en länk till Skolverkets statistiksida om Ross Tensta Gymnasium. Gå gärna in här och titta själv.

Rossprojektet initierades av den socialdemokratiska majoriteten 2002-2006. Då genomfördes också många av de investeringar i skolan som jag beskrivit ovan. Även om detta alltså är ett delvis ärvt projekt, ser jag för min del ingen anledning att ifrågasätta att konceptet varit positivt för skolan.

En annan bild av Ross Tensta Gymnasium

Jag heter Mats Öström och jobbar som IT-pedagog på Ross Tensta Gymnasium. Jag anställdes som lärare i geografi och historia ht 2002. Det innebär att jag har varit med om samma möten, samma skolledning och samma sätt som Rosskonceptet implementerades på som de fem pensionerade lärarna uttalar sig om. Eftersom Niklas Arefalk bygger det mesta av sin argumentation om att Ross Tensta Gymnasium är en dålig skola på dessa fem pensionärers personliga uppfattning anser jag att jag har min fulla rätt att berätta om min uppfattning av samma händelser.

Först vill jag säga att jag förmodligen skulle klassas som en av dessa angivare som mina före detta kollegor pratar om, vilket är ett argument som jag inte kan bemöta eftersom det är deras personliga uppfattning. Men jag kan försöka. Jag deltog faktiskt i diskussioner om Rosskonceptet, kritiserade svaga delar i Rosskonceptet och kritiserade skolledning i konflikter mellan personal och skolledning. Jag förde dessutom fram dessa damers talan till skolledningen åtskilliga gånger. Jag har dock inte märkt av någon speciellt negativ löneutveckling. Så jag känner inte igen mig i den beskrivningen. Men som sagt så kan de alltid hävda att jag är köpt av skolledningen, eller är jag är rädd för den. Det är alltså en fråga om vems uppfattning man ska tro på.

Jag satt med på det där mötet när dåvarande Gymnasiechef skulle ha sagt att han skulle avskeda alla som var emot Rosskonceptet om han kunde. Det är inte så jag minns mötet. I det minne jag har säger han att alla som inte ville arbeta enligt konceptet kunde gå direkt till honom så skulle han hjälpa dem att få en tjänst på en annan skola i Stockholm Stad. Jag inser så klart att det går att tolka det som ett hot, om man är lagd åt det hållet.

En av de pensionerade lärarna sa att resan till Ross School inte gav henne något. Det får stå för henne. En trolig förklaring är att om man åker med inställningen att man inte kommer att inspireras så kommer man inte heller inspireras. Samma lärare säger också att hon aldrig hörde någon elev säga att de valde Ross Tensta Gymnasium på grund av Rosskonceptet. När jag ställer frågan till eleverna beskriver de grundbultarna i Rosskonceptet som viktiga orsaker. De söker till skolan utan att veta att konceptet har ett namn. Detta hade Niklas Arevik kunnat få reda på om han hade brytt sig om att prata med nu arbetande lärare på skolan.

De pensionerade lärarna kritiserar också införandet av datorer. De hade tydligen problem med att eleverna spelade spel istället för att lyssna på dem. Det hade jag med när jag stod och föreläste längst fram i klassrummet i 60 min. När jag istället ger dem något att göra med datorn sätter de igång och arbeta och lära sig. Speciellt om jag använder Facebook eller någon annan applikation på nätet eller i datorn som stödjer undervisningen. Så jag förstår att de lärare som anser att datorn inte hör hemma i klassrummet får problem och en massa tid går åt till att få eleverna att stänga locket på datorn. En hård men realistisk sammanfattning är att om läraren inte kan få lektionen mer intressant än Facebook eller ett datorspel kanske läraren borde tänka om. Datorer kan faktiskt hjälpa elever. Se denna artikel publicerad på Skolverket.se: http://www.skolverket.se/utveckling_och_bidrag/2.2304/2.5317/specialpeda.... Och det gäller inte bara elever med särskilt stöd.

Så jag har ingen uppfattning om att skolan skulle ha fungerat religiös sekt med angiveri, straff och hot. Detta trots att jag var med mitt i utvecklingen och diskussionerna. Den uppfattning får stå för mina fem före detta kollegor och Niklas Arevik. Bara språkbruket om sekt, angiveri och spioneri skulle få mig att vilja kontrollera uppgifterna med fler än bara dåvarande rektor.

Niklas skriver också att vi inte har fått något som inte lika gärna själva skulle kunna komma på eller utveckla själva. Det är ju ett argument som är svårt att argumentera mot. Det är svårt att veta vad vi skulle ha kommit på utan inspiration utifrån. Då ger jag Niklas Arevik ett nytt uppdrag: du kan väl kolla hur det har gått för de andra skolorna som också fick en och en halv skolpeng och pengar från Kompetensfonden med uppmaningen: Gör något! Min poäng är att det är extremt svårt att bryta mönster och vanor om man inte hämtar inspiration och idéer utifrån. Anita Ferm valde Ross Institute, förmodligen eftersom de har ett bra helhetstänk. Bra idéer kostar tyvärr pengar. Jag är övertygad om att detta har varit en bra satsning. I ett projekt av denna storlek är det så gott som omöjligt att förutsäga resultatet. För ordningens och strukturens skull måste man försöka med det ändå. Dock får man nästan alltid andra positiva resultat (och negativa, i detta fall fem missnöjda lärare) än det förväntade. I vårt fall har vi bland annat fått nöjda elever som vet vad som krävs av dem och ett nära mentorskap samt ett utökat digitalt stöd för alla elever på skolan. Dessutom har vi fått encstörre klyfta mellan ingångsbetyg och avgångsbetyg.

Det var min uppfattning om de saker som mina före detta kollegor hade åsikter om. Alltså tycker jag att det är rent ut sagt dumt av en journalist att bygga sin tes på 5 personers personliga uppfattningar. En god journalist måste också fråga fler för att se om det kan finnas avvikande åsikter och ta upp dem.

I en kommentar till Thomas Person svarar Niklas att Ivik-eleverna inte omfattas av Rosskonceptet. Jag vet inte var han har fått det ifrån, men jag som jobbar på skolan vet att de gör det. Dock som med allt annat som gäller implementeringen av konceptet så har det anpassats så att det ska passa verksamheten så bra som möjligt.

I ett svar till rektor Sofie Nyström skriver Niklas att detta inte var menat att sänka en skola utan att kritisera ett pedagogiskt koncept. Då kan man ju undra varför han inleder artikeln med "Färre elever, sämre betygspoäng samt lägre andel med slutbetyg". Där har han satt tonen att skolan är dålig. Sedan skriver han visserligen i två stycken om hur mycket pengar som har spenderats på projektet och till vad. Strax därefter kommer det en mening som jag inte kan tolka på annat sätt än att han vill sänka skolan. Citat: "Därtill har skolan nyligen fått mycket kraftig kritik av Skolinspektionen, som bland annat har konstaterat att kursplanerna inte följs i ett flertal ämnen". Den inspektionen gäller en mycket liten del av skolan som inte har något med Rosskonceptet att göra. Rapporten gäller INTE Ross TenstavGymnasium som helhet. Så om Niklas kan ge en annan förklaring till den meningens syfte i artikeln är att misskreditera skolan vill jag gärna höra den. Sedan vill jag höra hur Niklas förklarar artiklarna med de pensionerade lärarna på annat sätt än att sänka skolan är jag intresserad av det med. Jag förstår inte hur denna artikelserie skulle lyftande för skolan som du säger i din första kommentar till Sofie Nyström. Förklara gärna Niklas.

Sammanfattningsvis är min uppfattning av artikelserien att Niklas Areviks syfte är att misskreditera en bra skola som ligger i framkant inom pedagogiken tack vare en stor satsning från Stockholms stad. Han låter fem missnöjda pensionärer tala för hela skolan utan att kontrollera med dem som arbetar och/eller har varit med hela tiden. Ganska många fler än fem personer har antingen gått i pension eller slutat under denna tid. Så han har ca fem röster av kanske 100. Endast i två stycken av fyra artiklar tar han upp att Rosskonceptet är dyrt. Resten av texten handlar uteslutande om att tala om hur dålig skolan är. Rubrikerna är vinklade så att läsarna ska få en dålig uppfattning av skolan i samtliga artiklar utom huvudartikeln.

Jag vill avsluta med att säga att Niklas Arevik är hjärtligt välkommen till Ross Tensta Gymnasium.

Urval av fakta och slutsatser

Vad jag kan se har skolan totalt 727 elever 2010 och 644 2003. I faktarutan har gruppen elever på individuellt program exkluderats. Siffrorna är i sig korrekta.

När det gäller studieresultaten har de varierat över tid. Siffrorna för 2003 och 2010 i faktarutan är korrekta. En rimligare slutsats än i artikeln är att slutbetygen inte har ändrats nämnvärt över tid. Om man i analysen tar hänsyn till det som andra kommentarer tar upp, att elevernas "ingångsvärden" har förändrats, blir slutsatsen att slutbetygen har förbättrats.

Det finns också annan statistik som borde vara relevant om man ska bedöma en skolas effekt, och som finns i den offentliga statistiken. Det gäller t ex att att andelen med behörighet för högre studier ökat(från 71 till 79% de valda åren).

Med detta hoppas jag mer explicit än i tidigare kommentar lyckats visa på mitt ifårgasättande av urvalet av fakta och vilka slutsatser som dras.

Svar:

Antalet IV-elever på Tensta är inte relevant, eftersom dessa inte omfattas av Ross-projektet.

Andelen behöriga till högskolestudier är inte relevant, eftersom siffran utesluter samtliga elever som inte erhåller slutbetyg, oavsett hur hög denna kvot är. En hypotetisk skola på 1000 elever där 800 inte klarar av att få ett slutbetyg och resten blir behöriga till högskolestudier får den fantastiska siffran 100 procent. Men är det en bra skola?

Att den genomsnittliga betygsnivån går upp och ned stämmer. Men under de år som Ross-konceptet funnits på Tensta har betygsnittet varit bättre en (1) gång, och sämre sex (6) gånger jämfört med året innan projektet infördes.

Niklas Arevik, reporter

Du glömde kommentera

Du glömde kommentera "ingångsvärde".

Annons

Fler nyheter