Det finns inga formella bestämmelser som förhindrar arbetsgivaren att höja undervisningstiden inom ramen för den reglerade arbetstiden, enligt Arbetsdomstolen.
Bakgrunden är att Häggviksskolans rektor till läsåret 2008/09 höjde lärarnas undervisningstid från 624 till 697 undervisningstimmar per år. Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund (LR) ansåg att detta var ett brott mot kollektivavtalet. För att öka undervisningstiden krävs ett nytt lokalt kollektivavtal, ansåg förbunden. Utan ett nytt kollektivavtal kan man bara ändra fördelningen av undervisningstiden mellan enskilda lärare och inte höja den totala undervisningstiden för hela gruppen, enligt förbunden.
Efter tvisteförhandlingar stämde Lärarförbundet och LR Sollentuna kommun inför Arbetsdomstolen. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) hävdade tvärtom att det inte är ett brott mot kollektivavtalet att höja undervisningstiden. SKL hänvisar till att regleringen av undervisningstiden upphörde år 2000. En höjning av undervisningstiden ligger inom ramen för arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet inom lärarens reglerade arbetstid, hävdade SKL.
Lärarförbundet och LR framhöll under förhandlingarna att parterna var överens när de nya arbetstidsreglerna infördes om att undervisningstiden varken skulle öka eller minska. Förbunden hänvisade till olika skrifter och protokollsanteckningar för att styrka detta.
AD anser inte det finns något bindande i de skrivningar som lärarorganisationerna hänvisat till. AD:s slutsats är att de nya arbetstidsreglerna inte har någon annan innebörd än den som klart kan utläsas av avtalstexten, nämligen att det inte finns någon begränsning i arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet inom ramen för den reglerade arbetstiden.
Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund har stämt flera andra kommuner och parterna ser onsdagens dom som vägledande i de fallen.
Förutom Sollentuna har Lärarförbundet och LR stämt Karlshamn och Halmstad. Lärarförbundet har ensamt stämt Hylte, Kävlinge, Västerås samt Bromölla-Sölvesborgs utbildningsförbund. LR har ensamt stämt Sundsvall, Värmdö och Töreboda.
- logga in eller registrera dig för att kunna kommentera
Skriv ut































Kommentarer
På universiteten är ett vanligt omräkningstal 3.
En lektion ger således tre s.k. klocktimmar (arbetstimmar). En universitetslektor ska göra ungefär
200 lektorstimmar per termin (=600 klocktimmar). Totalt utgörs årsarbetstiden av ca 1700 klocktimmar. De 500 timmar som återstår mellan 1200 och 1700 ska ägnas åt egen forskning, institutionellt arbete, kursutveckling och egen kompetensutveckling.
Om man för lärare i grundskolan och gymnasieskolan räknar med ett omräkningstal på 2 så borde undervisningbördan per vecka kunna sättas till tjugo med fem timmar över för övriga uppgifter.
Nu flytta vi från förtroende tid till förtroende krig. Kan lärare faktiskt lita på ledning/kommunen.
/Maharajmeister
Att döma av referat av domen är arbetsgivaren
förhindrad att öka den totala arbetstiden.
Alltså skall en lärare som åläggs förhöjd
usk ha ett precist besked om vilken arbetsuppgift
som kvittas mot extratimmarna. Inget dåligt
besked.