Verklig anpassning, eller autentisk inkludering som det också kallas, är en utmaning. För att det ska fungera måste det bli en angelägenhet för hela skolan. Det krävs ett visionärt ledarskap och mycket jobb — men så är också belöningen stor.
Det menar Inger Nilsson, universitetsadjunkt i specialpedagogik vid Stockholms universitet. Hon har skrivit en forskningsöversikt om pedagogik för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, till exempel autism och Aspergers syndrom.
— Om man får det att fungera för dem som har de största utmaningarna, då får man det att fungera för alla på skolan, säger hon.
Från och med den 1 juli, då den nya skollagen träder i kraft, är elever med autism men utan utvecklingsstörning inte längre målgrupp för särskolan. Inger Nilsson tycker i princip att det är riktigt. Det har funnits en risk för understimulans i särskolan, anser hon.
Även om inkludering inte behöver betyda att man alltid är i det stora klassrummet så innebär förändringarna stora utmaningar för skolorna. Från och med i höst måste de visa att de kan anpassa verksamheten efter elevernas behov och erbjuda ett individuellt stöd.
— Någon särskild pedagogik för elever med autism finns ju inte men lärarna måste vara beredda att utveckla sitt arbetssätt och tänka att en klass består av ett spektrum av elever.
— För en elev med autism kan det vara nödvändigt att dagens schema eller upplägget på lektionen står uppskrivet på tavlan eller på ett papper som delas ut. Men det kan även vara ett värdefullt stöd för andra elever i klassen.
Skolan måste bli bättre på att anpassa miljö och undervisning för elever med autism, hävdar Inger Nilsson. Får eleverna inte rätt stöd, riskerar de att råka ut för ständiga misslyckanden och stress som i sin tur förvärrar deras svårigheter.
Att ta reda på så mycket som möjligt om en elev är ett bra sätt att förbereda både skolan och eleven, enligt Inger Nilsson.
— Prata med föräldrarna, gå en runda i skolan och låt dem berätta hur de tror att eleven kommer att reagera i olika situationer. Se till att skapa ett autismvänligt klimat. Alla har rätt att bli bemötta med intresse och förståelse.





Helt i strid med skollagen krävs ofta diagnoser för att lärarna ska få extra resurser för elever i behov av särskilt stöd.

































