Lärare: Resursbrist främsta orsaken till sämre elevresultat

Från Lärarnas tidning 2011-05-17 11:21

Mindre resurser i skolan är den viktigaste orsaken till elevernas sjunkande resultat, enligt de flesta lärare. Färre tror på mindre lärarledd undervisning som förklaring. Det visar Lärarnas tidnings SKOP-undersökning.

Grafik: Mats Thorén

Svenska elevers försämrade resultat har debatterats flitigt den senaste tiden. Undervisningsmetoder och det fria skolvalet förs ofta fram som tänkbara orsaker.

Lärarnas tidning har låtit opinionsundersökningsföretaget Skop intervjua 1.000 lärare om vad de tror är den viktigaste orsaken till att betygen sjunker bland svenska elever.

52 procent tror att det beror på mindre resurser i skolan. 23 procent anger mindre lärarledd undervisning som orsak (se grafik).

Att resurserna har betydelse bekräftas av Björn Öckert, arbetsmarknads- och utbildningsforskare vid IFAU, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, som har studerat frågan. Exempel på resurser är lärartäthet, klassstorlek och särskilt stöd.

— Mer resurser till skolan spelar roll för elevernas resultat, de presterar bättre. Och effekten är störst för de svaga eleverna, säger Björn Öckert.

Det är framför allt sedan 1990-talet som svenska elevers resultat försämrats. Det var en tid då det hände mycket som påverkade skolan. Den kommunaliserades, elevkullarna sköt i höjden, det fria skolvalet infördes och det blev möjligt att starta fristående skolor.

I början av 1990-talet bröt också en ekonomisk kris ut, vilket tvingade kommunerna till kraftiga besparingar. Konsekvensen för skolan blev minskad lärartäthet.

— Då, under 1990-talet, är det troligt att den minskade lärartätheten var en faktor som påverkade resultaten negativt. Men det är inte säkert att det är en förklaring längre, säger Björn Öckert.

Att lärarna och deras kompetens har betydelse för elevernas resultat är dock klart, menar Björn Öckert. Det som är svårt att säga är vilken typ av kompetens och vilka egenskaper en lärare behöver.

— Saker som entusiasm och förmåga att förmedla kunskap är svåra att mäta. Det är också svårt att visa vilken betydelse lärarutbildningen har. Men det vi har sett är att erfarenhet är viktigt. Man blir en bättre lärare med åren, säger han.

Lärarförbundet har länge hävdat att lärarnas kompetens är en viktig faktor för elevernas resultat. Men de behöver mer tid till samarbete och för att utveckla och vässa undervisningen, anser Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén. Avgörande är också hur kommunerna fördelar resurserna.

— Det är bara 1—2 procent av skolans totala resurser som styrs medvetet, resten går i princip ut lika till alla skolor. Om man inte inser att resurserna måste matchas efter elevernas behov, då kommer inte resultaten att förbättras, säger hon. 

 

Så gjordes
enkäten

  • Skop har på uppdrag av Lärarnas tidning intervjuat 1.009 slumpvis utvalda grundskollärare som är medlemmar i Lärarförbundet.
  • Intervjuerna gjordes via telefon den 5—14 april 2011.

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Resursbrist främsta orsaken till sämre elevresultat...

Har arbetat som lärare i tio år på mellan- och högstadiet. Har även arbetat som extraresurs och sett undervisning från "elevperspektiv". Jag är både förvånad och faktiskt upprörd över varför, det i debatten kring elevers sämre resultat, ALDRIG diskuteras kring elevernas egen inställning till lärandet. Möter dagligen många elever som kommer till lektioner utan material såsom böcker, pennor och läroböcker. Många elever kommer sent till lektionerna och missar således de ofta viktiga första minuterna. Väl på lektion är det elever som inte skapar möjligheter för lärande med sin inaktivitet. Detta kan resultera i att eleven inte tillgodogör sig undervisningen och missar viktiga moment. Något som sedan visar sig i bristande kunskaper vid exempelvis provtillfällen. Skolan målar då in sig i ett hörn genom att då försöka kontrollera en växande mängd rester som eleverna ska klara av. Detta i sin tur resulterar i att eleverna lär sig fakta utan sammanhang då de pluggar in isolerat faktastoff. Möter många elever som säger sig vara nöjda om de klarar G-nivå i de olika ämnena, vilket naturligtvis påverkar elevernas ambition och i sin tur resultat. Varifrån kommer då denna inställning? Hemmet? Det kvittar hur pedagogen vrider och vänder på sig för att skapa olika förutsättningar för lärande, är eleven inte utvilad, förbered och motiverad inför lektionen kommer lärandet att i princip utebli. Fram för elevens/hemmets eget ansvar gällande studierna i debatten! Det kan inte bara vara mindre resurser, fria skolvalet eller mindre lärarledd undervisning som är orsaken till problematiken...

FRÅGA ALDRIG YRKESVERKSAMMA

Om det är något man inte ska lita på så är det när yrkesgrupper uttalar sig om sin egen arbetssituation.
Då bli de flesta svar liksom fackliga inspel. Man är stressad, överhopas med arbete och skulden till ev. misslyckanden läggs alltid någon annanstans.

Annons

Fler nyheter