Johan Groth vill hyfsa skoldebatten

Från Lärarnas tidning 2011-04-04 17:30

Bild: Hanna Teleman

Ilska över utbildningsminister Jan Björklunds inlägg om en återgång till katederundervisning fick Johan Groth att dra i gång en het diskussion på mikrobloggen Twitter. Den döptes snabbt till #merkateder-debatten efter den sökordsmärkning som användes för att samla alla inlägggen. — Lärare är svältfödda på att få prata om skolutveckling, säger han.

Det är söndag förmiddag den 13 mars. Johan Groth är i Malmö och ska snart kliva in på ett styrelsemöte. Han tar en kopp kaffe och öppnar sin telefon för att kolla twitterflödet.

Radiojournalisten Johanna Koljonen är en favorit och den här morgonen har hon reagerat på en debattartikel av utbildningsminister Jan Björklund i Dagens Nyheter, där han vill återinföra katederundervisningen.

Johan Groth blir nyfiken. Han skickar en tweet tillbaka till Koljonen: »Vad har Björklund sagt?«

Innan klockan slagit tio har Johan Groth läst debattartikeln, skapat #merkateder och där ställt frågan: »Vad tycker ni om Björklunds senaste inlägg i skolfrågan?«

Sedan sa det pang. När Johan Groth summerar tolv timmar senare kan han konstatera att #merkateder redan lockat över 200 personer som debatterat allt från skolutveckling, lärarlöner, skillnaden mellan lärarstyrd och lärarledd undervisning till lärarfackens roll.

— Jag drog i gång det här för att jag blev upprörd. Att det skulle få ett sådant genomslag trodde jag inte. Men det visar att lärare är svältfödda på att få prata om skolutveckling.

Många har synpunkter på skolan, ofta endast mot bakgrund av att själva ha varit elever. Johan Groth har lite mer på fötter. Han har jobbat som departementssekreterare på utbildningsdepartementet och varit sakkunnig i skolfrågor i riksdagen och på Skolverket. Nu är han konsult sedan några år och arbetar fortfarande en del med skolutveckling.

Johan Groth tycker att skoldebatten alltför ofta hamnar på en kameral nivå där kommuner jämför kostnadsskillnader och betygsresultat med varandra. Eller på en alldeles för låg nivå om kepsar eller skoluniformer. Han gestikulerar med händerna ovanför huvudet för att illustrera var politiker och medierna för debatten och sänker dem under bordet för att visa var lärarna befinner sig.

— Är det någon som frågar vad lärarna tycker? Är det någon som diskuterar skolans uppdrag? Är det någon som funderar kring hur en femåring har det om 20 år?

Johan Groth saknar en plan. Han skulle gärna se att Jan Björklund formulerade en vision för hur livet för dagens elever kan se ut när de blir vuxna. Vilka kompetenser behöver de? Kommer de att vara anställda, driva egna företag, bo i kollektiv, ha familj?

— Skolan är det verktyg samhället har för att förbereda barn och ungdomar för framtiden. Vi måste våga ifrågasätta innehållet utifrån ett intellektuellt perspektiv.

Trots sitt engagemang och sina starka åsikter har Johan Groth valt att kliva tillbaka i sakfrågan i #merkateder. Ganska omgående tog han, tillsammans med signaturen @tops, Tobias Landén, rollen som moderator. De ställer frågor, länkar vidare, summerar och för statistik.

Och nu tar de #merkateder ett steg vidare. Den 12 april arrangerar de ett seminarium i Stockholm, där inbjudna talare, twittrare och andra fortsätter debatten — i verkliga livet. 

Personligt
Johan Groth

Ålder Snart 50.

Familj Fru och tre söner.

Bor Djursholm.

Aktuell Skapade #merkateder på Twitter.
Bakgrund Civilingenjör, sakkunnig i skolfrågor på ut-bildningsdepartementet, Skolverket och riksdagskansliet.

Politik Röstar till höger, men debatterar fritt.

Favoritdebattör Göran Greider.

Intressen Jobb, figurspel, stumfilm och historia.

Läs mer www.merkateder.se

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Om 25 år

Det är sannolikt att multiplikationstabellen bevarar sin aktualitet
under de kommande 25 åren. Se där en viktig kompetens! Förmågan att
läsa likaså. Innan man kommer till överkursen måste man behärsla grund-
kurserna. Men talet om framtida kompetenser tjänar nog mest syftet att
slippa från diskussionen varför den svenska skolan havererat.

Annons

Fler nyheter