Krav på katederundervisning väcker het debatt

”Den under lång tid förhatliga katederundervisningen måste återigen bli vanligare i svenska klassrum”, skrev utbildningsminister Jan Björklund i en debattartikel i Dagens Nyheter den 13 mars.

I samma debattartikel slog Jan Björklund fast att ”staten bör ta på sig en mer aktivt normerande roll” och utlovade skrivningar i den nya skolförordningen om strukturerad undervisning i helklass.

Reaktionerna lät inte vänta på sig. Under söndagen och måndagen strömmade en flod av kommentarer ut via bloggar och twitter.

I debattartikeln hänvisar Jan Björklund bland annat till en rapport från Institutet för arbetsmarknadspolitisk forskning (IFAU). Enligt rapporten hänger de sjunkande resultaten i svensk skola samman med att skolarbetet blivit mer individualiserat under de senaste 20 åren.

En av de första att blogga om debattartikeln var Bo Malmberg, professor i geografi vid Stockholms universitet. Han arbetar just nu med ett forskningsprojekt om förändringarna inom den svenska skolan de senaste decennierna.

Bo Malmberg menar att den slutsats som Jan Björklund drar av IFAU-rapporten — att katederundervisning i helklass kommer att höja resultaten — är alldeles för svagt underbyggd.

– Ska man nagla fast en förklaring ska man ha bra siffror och det kan inte den här studien visa, säger Bo Malmberg.

Det är under år 2000 som resultaten rasat och enligt Bo Malmberg är det de ökande klyftorna i den svenska skolan som är den verkliga orsaken till elevernas försämrade resultat. Och det fria skolvalet och möjligheten att ta ut vinst i fristående skolor driver på differentieringen. Att i det här läget kräva en återgång till katederundervisning är ett sätt för Jan Björklund att kringgå den diskussionen, anser Malmberg.

– Den skolpolitik som förs nu ger ett intryck av att man vill tillbaka till en mer uppdelad skola. Det får man ju lov att tycka men då måste man också acceptera sämre resultat, säger Bo Malmberg.

Jan-Eric Gustafsson, professor vid Göteborgs universitet, är en av författarna till rapporten från IFAU. Han vidhåller att det förändrade arbetssättet i skolan har haft en negativ inverkan på elevernas reslutat. Men att lösningen skulle vara en återgång till ren katederundervisning avvisar han bestämt.

– Det skulle vara mycket olyckligt om pendeln slog tillbaka. Lärarens roll i undervisningen är viktig, de har ansvaret för att eleverna får förutsättningar att lära sig och att utveckla sitt tänkande. Men det är ju även viktigt med grupparbeten, gruppdiskussioner och moment där eleverna självständigt söker kunskap, säger Jan-Eric Gustafsson.

I slutet av debattartikeln ger Jan Björklund exempel på hur lärarna ska undervisa i klassrummet:

”Lärarledd undervisning handlar inte bara om att läraren ska gå igenom stoffet, förklara, instruera och repetera utan också att läraren har en aktiv dialog med eleverna i helklass där man vänder och vrider på frågeställningar och problem.”

Jan Björklund skriver dessutom att Skolverket nu kommer att få i uppdrag ”att utarbeta ett allmänt råd som ger vägledning och stöd till skolor och lärare i undervisningssituationen.”

Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén tycker visserligen att det är bra att lärarnas kärnuppdrag – att undervisa – ställs i fokus. Men hon är kritisk mot att Jan Björklund väljer att i detalj lägga sig i hur lärarna arbetar.

– Att lyfta fram katederundervisning i helklass som en målbild för skolan är oerhört förvånande. Vilka metoder och grupperingar som fungerar måste ju lärarna avgöra själva efter ålder på eleverna, ämne och situation, säger hon.