Reform med lärarlegitimation riskerar platt fall
Legitimationen för lärare och förskollärare är underfinansierad med åtskilliga miljarder kronor. Det visar beräkningar som Lärarförbundet har gjort.
– Ska reformen bli en succé och inte platt fall måste regeringen satsa mer pengar, säger förbundets ordförande Eva-Lis Sirén.
I dag beslutade riksdagen att införa en legitimation för lärare och förskollärare. Före det formella beslutet debatterades reformen av riksdagen. Ledamöter från alla partier betonade att grundtanken är bra men sedan följde en rad ”men” från oppositionen.
De handlade om att alla yrkesgrupper inte omfattas, att reformen är dåligt förberedd både av regeringen och i kommunerna, att introduktionsåret har blivit en halvmesyr och att pengarna inte räcker till att fortbilda tillsvidareanställda som undervisar vid sidan av sin behörighet.
Även Lärarförbundet varnar för att legitimationen riskerar att förfuskas om inte staten, kommunerna och friskolorna anslår tillräckligt med pengar. Följande räknexempel tar avstamp i Statskontorets utredning från 2007 och visar att kostnaderna har underskattats å det grövsta:
Minst 40.000 lärare saknar examen och/eller undervisar i ämnen och läsår de inte är behöriga för. De har fram till 2015 på sig att läsa in det som fattas. När Lärarförbundet har frågat medlemmar i denna kategori hur länge de tror att de behöver komplettera svarar de flesta två till fyra terminer.
Regeringen har i budgetpropositionen anslagit 1,5 miljarder kronor till och med 2014 som ska gå till fortbildningen av dessa lärare inom Lärarlyftet.
Men när man delar de 1,5 miljarderna med 40 000 räcker det till högst en termins studier per person (en plats på lärarutbildningen kostar staten 75 000 kronor om året).
Till det kommer kostnaden för vikarier för att ersätta de studerande lärarna, som får plugga med 80 procent av lönen enligt dagens regler. Ska 40.000 lärare komplettera en termin blir kostar det staten 4,5 miljarder kronor och kommunerna 2,7 miljarder kronor.
– Och då har vi ändå räknat väldigt lågt, säger Eva-Lis Sirén.
Hon anser att legitimationen har potential att bli en verklig succé för resultaten i skolan och lärarnas status. Men då måste regeringen se till att finansieringen överensstämmer med behoven.
– Alternativet är att kommunerna betalar ur egen ficka. Då är risken stor att skolorna fylls med obehöriga eller att lärartätheten sänks drastiskt under flera år, säger Eva-Lis Sirén.
Skriv ut
