Pojkar missgynnas i betygsättningen

Litet historia som visar hur lite forskningresultat har tillvaratagits av undervisningsansvariga.

Redan på 70-talet gjordes inom det psykologiprojekt där jag då arbetade, en undersökning om relationen mellan prov på standardprov (nu kallade nationella prov)
och betyg. Resultaten visade, som nu, att flickor kraftigt gynnades och att andra faktorer som uppförande i klassrummet starkt påverkade betygssättningen.

Det ropas nu helt korrekt på fortbildning i betygssättning för blivande lärare.

Så kan det gå med forskningsresultat, framtagna mewd hjälp av statliga medel!

All forskning inom psykologin tyder på att flickor och pojkar är lika begåvade, ändå så förekommer stora skillnader betygsmässigt. En kvantitativ studie som denna måste man bemöta utifrån de premisser som en sådan studie grundas på. Den kan inte vara kvalitativ men den pekar ändå på tendenser.

Vi lärare är människor och vi måste kunna vara självkritiska. Jag har haft kollegor som har gett pojkar låga betyg eftersom de har haft dålig närvaro. Detta trots att eleverna med råge har uppfyllt målen i kursen och betygskriterier för de högre stegen.

Jag är helt övertygad om att pojkarna missgynnas av vårt nuvarande skolsystem - någon annan slutsats är inte rimlig om vi utgår från ett antagande att pojkar är lika begåvade som flickor.

Om detta sedan beror på att vi lärare har lägre förväntingar på pojkarna eller att vi väger in irrelevanta faktorer i betygssättningen, kan inte en sådan är kvantitativ studie visa - vilket heller inte är meningen. Dock fungerar den bra som en tankeväckare!

Lgr11:
"Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår
fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla
kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en
livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska sam­
hället vilar på.
Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och
förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga
att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga
undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveck­
la sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar"

Detta är lagtexten, Lrg11, som så tydligt beskriver att det finns fler dimensioner och färdigheter att beakta vid betygssättning än det som kan mätas genom de Nationella Proven. Det är ju meningen att vi till ska beakta även detta i Lgr11, inte utesluta delar ur vår lagtext som W Dietrich från Skolverket hävdar!
Med tydliga Lokala pedagogiska planeringar kommer skolorna att kunna visa hur bedömningen styrs mot målen i Lgr11 och kursplaneämnenas kunskapskrav. Den kunskapssyn som förmedlas i Lgr11 är densamma som i LPO94, nämligen att kunskap förstås utifrån dimensionerna fakta, förmågor och färdigheter. Bedömning och betygssättningen är därför ingenting så¨enkelt som att betygsätta förmågan att leverera faktakunskaper vid några tillfällen under en skoltid. Visst behöver vi lärare hela tiden utveckla vår kompetens i bedömning och betygssättning, men att uppmuntra pedagoger att inte beakta förmågorna att delta i undervisning med såväl demokratiska färdigheter som ämnesspecifika sådana är snarare att förminska uppdraget än att fördjupa förståelsen för kunskapens olika dimensioner. Det är dessutom inte förenligt med uppdragen enligt Lgr11.