Pojkar missgynnas i betygsättningen

Från Lärarnas tidning 2011-02-09 09:00

Grafik: Mats Thorén

Pojkar får betydligt lägre slutbetyg än flickor i förhållande till resultatet på de nationella proven. Det visar statistik som Lärarnas tidning har tagit fram.

Pojkar i år nio missgynnas i betygsättningen och får avsevärt sämre slutbetyg än flickor i förhållande till vad de presterar på de nationella proven. Flickorna höjer sitt betyg mer än pojkarna i samtliga ämnen. Det visar statistik från Skolverket som Lärarnas tidning har sammanställt.

Från och med förra läsåret skriver svenska niondeklassare nationella prov i sex ämnen: svenska, engelska, matematik, biologi, kemi och fysik. Generellt är resultaten på dessa prov lägre än slutbetygen i motsvarande ämne. Genomgående är det flickorna som gynnas av diskrepansen.

I engelska var det exempelvis cirka 50 procent fler flickor än pojkar som fick ett högre slutbetyg än vad de fick på provet. I svenska var motsvarande siffra drygt 40 procent.

Om man endast ser till det högsta betyget är skillnaderna ännu större. I biologi var det tre gånger så många flickor som pojkar som fick MVG i slutbetyg utan att ha fått det på provet. Och trots att pojkarna i större utsträckning skrev MVG på fysikprovet, var det drygt 22 procent fler flickor som fick det i slutbetyg.

Även i fråga om sänkta betyg är det stora könsskillnader. I exempelvis engelska och biologi är det nästan dubbelt så många pojkar som flickor som får lägre slut- än provbetyg.

Wolfgang Dietrich är undervisningsråd på enheten för prov och bedömning på Skolverket, och ansvarig för nationella provet i matematik. Han konstaterar att lärarna påverkas av kriterier som inte står i kursplanen.

— Det kan handla om att flickorna hanterar sin studiesituation på ett bättre sätt. De gör sina uppgifter i tid, följer instruktioner och har rent allmänt ett bättre uppträdande, säger han.

Han tar bestämt avstånd ifrån att lärare använder sig av mål som inte står i betygskriterierna.

— Det som står i kursplanerna ska också vara det som bedöms. Samtidigt är betygsättning en svår och komplex uppgift, och bedömning är alltid till en viss grad subjektiv, men det gäller att minimera detta inslag.

Alli Klapp är lektor i utbildningsvetenskap på Högskolan Väst och har bland annat forskat på bedömning och betygsättning. Hon blir inte förvånad över att det ser ut som det gör.

— Siffrorna bekräftar resultatet i min avhandling, som bland annat visade att flickor i högre utsträckning bedöms utifrån icke-kognitiva faktorer, till exempel intresse och motivation.

Hon menar att Lärarnas tidnings resultat avslöjar ett stort behov av fortbildning om bedömning inom skolan.

— Det måste tydliggöras att det enbart är ämneskunskaper som ska betygsättas. Lärarnas kompetens i bedömning måste stärkas, och här har inte minst rektorerna ett stort ansvar.

Nationella prov

Det nationella provet är inget examensprov och behöver inte helt överensstämma med slutbetyget. Provresultatet anses ändå så vägledande att skolorna måste kunna redogöra för en stor diskrepans mellan prov- och slutbetyg. Stora avvikelser måste ha täckning i betygskriterierna. Källa: Skolverket.

 

Målen grund för betyg

Enligt läroplanen ska all bedömning ske med målen som utgångspunkt. Närvaro, flit, ambition, läxläsning, lektionsarbete, uppförande och liknande ska inte vara grund för betygsättningen. Strävan måste vara att uppnå god ordning i olika avseenden, men betygen får inte vara medlet. Källa: Skolverket.

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Pojkar missgynnas i betygsättningen

Det intressantaste är väl det faktum att kvinnorna inte tycker att pojkarna missgynnas, medan männen tycker att de gör det! En grundlig analys av detta faktum ser vi fram emot!

Redan på 70-talet.......

Litet historia som visar hur lite forskningresultat har tillvaratagits av undervisningsansvariga.

Redan på 70-talet gjordes inom det psykologiprojekt där jag då arbetade, en undersökning om relationen mellan prov på standardprov (nu kallade nationella prov)
och betyg. Resultaten visade, som nu, att flickor kraftigt gynnades och att andra faktorer som uppförande i klassrummet starkt påverkade betygssättningen.

Det ropas nu helt korrekt på fortbildning i betygssättning för blivande lärare.

Så kan det gå med forskningsresultat, framtagna mewd hjälp av statliga medel!

Vad säger undersökningen egentligen?

Som flera av er har varit inne på så är nationella provet en del av kursen/ämnet och på inget sätt allt som en elev producerar under en kurs. Nationella provet ska heller inte vara betygsgrundande utan betygsrådande vilket innebär att det som lärare finns fler saker som ligger till grund för ett betyg. Saknar även i artikeln/undersökningen ett resonemang kring om det kan vara så att flickor i högre utsträckning än pojkar har svårare för en provsituation - många unga flickor är oerhört prestationsinriktad och forskning har även visat att de har lägre självförtroende för sin förmåga, kanske detta också kan påverka ett provresultat?? Kvantitativa undersökningar kan vara bra men alltför ofta anser jag att de ger en oproblematiserad bild av verkligheten... Instämmer med tidigare skribenter som anser att man måste se på alla eller åtminstone flera parametrar, det är ingen enkel fråga med ett enkelt svar.

Ingen jämställdhet

All forskning inom psykologin tyder på att flickor och pojkar är lika begåvade, ändå så förekommer stora skillnader betygsmässigt. En kvantitativ studie som denna måste man bemöta utifrån de premisser som en sådan studie grundas på. Den kan inte vara kvalitativ men den pekar ändå på tendenser.

Vi lärare är människor och vi måste kunna vara självkritiska. Jag har haft kollegor som har gett pojkar låga betyg eftersom de har haft dålig närvaro. Detta trots att eleverna med råge har uppfyllt målen i kursen och betygskriterier för de högre stegen.

Jag är helt övertygad om att pojkarna missgynnas av vårt nuvarande skolsystem - någon annan slutsats är inte rimlig om vi utgår från ett antagande att pojkar är lika begåvade som flickor.

Om detta sedan beror på att vi lärare har lägre förväntingar på pojkarna eller att vi väger in irrelevanta faktorer i betygssättningen, kan inte en sådan är kvantitativ studie visa - vilket heller inte är meningen. Dock fungerar den bra som en tankeväckare!

Korrelationen nationella prov och kursplanemålen?

Hela artikeln bygger på ett grundantagande som inte håller. Det går inte- utifrån Skolverkets egna riktlinjer- att säga något om att ett nationellt prov täcker hela kursplanen i ämnet. Eftersom ett enda prov inte kan täcka hela grundskolans kursplaner i ämnet blir alla försök att dra slutsatser av detta samband meningslösa. I debatten kommer istället fram andra saker som iof är viktiga att diskutera som rättvis behandling oavsett kön, etnicitet, religion, sexuell läggning etc. Men det syns inte utifrån dessa presenterade data som ger samband bara på en enda sak- betyg i NP och slutbetyg. Så den dagen det sägs att ett NP ska täcka hela kursplanen blir diskussionen intressant, dessförinnan blir den bara ett enda stort antagande och spekulerande.

Missat Poäng

Poängen med att jämföra med nationella prov och högskoleprovet är att dessa visar att killarna är lika smarta eller ngt smartare än tjejerna men att de trots detta får så mycket sämre betyg i grundskola och gymnasium, att bara 32-34 procent av de som antages till Universitet o. Högskolor är män, resten är tjejer.

De slutsatser man också måste dra är att:

+ killar får jobba hårdare för sina betyg i både grundskola o. gymnasium
+ Färre killar når sina förstahandmål för sin framtid
+ ALLA killar diskrimineras alltså av sina lärare när dessa inte ger killar lika
många procent MVG, VB, G etc som tjejerna

Vill vi verkligen ha ett samhälle där våra pojkar inte har samma chanser som våra flickor? Hur resonerar man då som förälder undrar jag

Kunskapssynen i Lgr11

Lgr11:
"Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår
fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla
kunskaper och värden. Den ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en
livslång lust att lära. Utbildningen ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska sam­
hället vilar på.
Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och
förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga
att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga
undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveck­
la sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar"

Detta är lagtexten, Lrg11, som så tydligt beskriver att det finns fler dimensioner och färdigheter att beakta vid betygssättning än det som kan mätas genom de Nationella Proven. Det är ju meningen att vi till ska beakta även detta i Lgr11, inte utesluta delar ur vår lagtext som W Dietrich från Skolverket hävdar!
Med tydliga Lokala pedagogiska planeringar kommer skolorna att kunna visa hur bedömningen styrs mot målen i Lgr11 och kursplaneämnenas kunskapskrav. Den kunskapssyn som förmedlas i Lgr11 är densamma som i LPO94, nämligen att kunskap förstås utifrån dimensionerna fakta, förmågor och färdigheter. Bedömning och betygssättningen är därför ingenting så¨enkelt som att betygsätta förmågan att leverera faktakunskaper vid några tillfällen under en skoltid. Visst behöver vi lärare hela tiden utveckla vår kompetens i bedömning och betygssättning, men att uppmuntra pedagoger att inte beakta förmågorna att delta i undervisning med såväl demokratiska färdigheter som ämnesspecifika sådana är snarare att förminska uppdraget än att fördjupa förståelsen för kunskapens olika dimensioner. Det är dessutom inte förenligt med uppdragen enligt Lgr11.

Missgynnande betygssättning

Finns vissa mål som inte direkt testas på nationella prov och som då testas i klassrumssituation. Ofta är flickorna här betydligt mer framgångsrika än pojkarna på att uppnå godkända resultat (och högre). Inom tex biologi finns det mål som
- kunna genomföra observationer i fält och laborativa undersökningar samt ha insikt i deras utformning, och
- kunna använda såväl naturvetenskapliga som estetiska och etiska argument i frågor om bevarande av naturtyper och mångfalden av arter samt användning av genteknik, och
– kunna föra diskussioner om betydelsen av regelbunden motion och goda hälsovanor.

Här är det oftast flickorna som uppvisar dessa kompetenser och uppnår kriterierna för högre betyg tex i form av diskussioner i klassrummet, arbete i fält med tillhörande rapporter osv. Ska vi som undervisande lärare inte ta hänsyn till detta vid betygsättning?

Tror säkert att det finns visst "missgynnande" då flickor eventuellt tjänar på att de kanske är ordentliga och motiverade. Det är såklart fel att det ska premieras med bättre betyg, men alla parametrar bör belysas i en sådan viktig fråga. Man kan inte negligera det faktum att allt absolut inte testas mha nationella prov.

Annons

Fler nyheter