Konkurrens mellan skolor göder betygsinflationen

Från Lärarnas tidning 2011-02-03 16:36

Ökad konkurrens mellan skolor är en orsak till de allt högre betygen, enligt en rapport från Konkurrensverket. Men även övergången till ett målstyrt betygssystem är en viktig förklaring till betygsinflationen.

Under 2000-talet har skolbetygen stigit alltmer i både kommunala och fristående skolor. Det har fått Konkurrensverket att undra över effekterna av friskolereformen och den ökade konkurrensen mellan skolor. Därför har myndigheten låtit Jonas Vlachos, docent vid nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet, granska hur betygen utvecklats.

I en ny rapport visar han att friskolor inom både gymnasieskolan och grundskolan under 2000-talet har varit mer generösa i betygsättningen än de kommunala skolorna, men att de skillnaderna har planat ut.

Den största höjningen av betygen i grundskolan har skett i de praktiska och estetiska ämnena, musik, bild, hemkunskap och idrott. Lärare i dessa ämnen var tidigare tvungna att förhålla sig till den betygsnivå som en klass uppnått vid nationella prov. Den kopplingen övergavs i och med att det nya målstyrda betygssystemet infördes.

— Nu har man noll koppling mellan betygen och objektiva kunskapsmätningar. Betygen i praktiska och estetiska ämnen har också ökat särskilt snabbt i de kommuner som har stor andel friskolor. Det visar att skillnaderna i betyg ökar när konkurrensen mellan skolorna ökar, säger Jonas Vlachos.

Han konstaterar också att lärarna ger mer generösa betyg än vad de nationella betygen ger utrymme för. Detta faktum har även belagts av Skolverket i tidigare undersökningar. Den skillnaden har ökat i takt med att konkurrensen ökat.

— Vi har dessutom all anledning att tro att rättningen av nationella prov blivit mera generös efter friskolereformen. Det är mänskligt att hellre vilja vara snäll än hård. Lärarna har också all anledning att ge eleverna vad de vill ha, säger Jonas Vlachos.

Han menar att det är elementär kunskap att all form av konkurrens leder till att de som konkurrerar blir mer angelägna att ge kunden vad han eller hon vill ha, i det här fallet bra betyg.

— Man behöver inte vara docent i nationalekonomi för att räkna ut det. Det underliga är att man inte förutsåg dessa konsekvenser och tidigt vidtog åtgärder för att hantera problemen med betygsinflation.

När man övergav det gamla relativa betygssystemet banade man också väg för högre betyg, enligt forskaren.
— Betygsmålen i sig öppnar för tolkningar. Om man inte har objektiva kunskapsmätningar ger man utrymme för en högre grad av godtycke, säger Jonas Vlachos.

Han anser att det finns skäl att tro att betygsinflationen är högre i gymnasieskolan än i grundskolan.

— Gymnasiebetygen är viktigare än grundskolebetygen, eftersom de är mera livsavgörande. Andelen elever som går i friskolor är mer än dubbelt så stor i gymnasieskolan som i grundskolan. Eleverna är också mera rörliga när de är äldre och beredda att lämna det område de vuxit upp i.

Svårigheterna att hitta mätmetoder har dock tvingat Jonas Vlachos från att avstå från att försöka mäta betygsinflationen i gymnasieskolan.

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter