Lärare lär lärare lära

Det är sen eftermiddag och högstadieskolan Fenestra Centrum i Göteborg är tom på elever. I ett mörklagt klassrum sitter matte­lärarna Malin Andersson, Jenny Svanteson och Mattias Hellstedt och tittar på film.
De arbetar med en learning study som handlar om skala i år 7 och det är Malin Anders­sons första lektion i studien som spelas upp på datorskärmen. Mattias Hellstedt var den som höll i kameran när lektionen genomfördes för ett par dagar sedan.

Genom att systematiskt studera ett specifikt moment tillsammans kan lärarna förhoppningsvis få svar på två centrala frågor: vad lär sig eleverna och vad undervisar lärarna om?
   — Vet ni vad skala är? frågar Malin Andersson på filmen och delar ut ett gem och en bild på ett gem till eleverna som sitter i grupper.
   — Hur mycket större är gemet på papperet jämfört med gemet i verkligheten?
   Malin Andersson är noga med att inte säga »hur många gånger större«. Det var något de kom fram till i lärargruppen under diskussionerna inför lektionen. Genom att inte presentera begreppet »gånger« för eleverna vill hon locka fram deras egna tankar och frågor.

Lärarna på Fenestra Centrum har arbetat med learning study i ett par år. Främst i mate­matik och NO men just nu förbereder några lära­re en studie även i svenska. Det började som en modell för kompetensutveckling där de fick stöd från lärare på Öjersjö skolor i Partille och de har fortfarande en handledare därifrån.
   Lärarna på Öjersjö skolor har jobbat med learning study sedan 2001 och har i sin tur hämtat kunskaperna från Göteborgs universitet och professor emeritus Ference Marton, som var den som introducerade model­len i Sverige. Och eftersom en learning study ska vara kopplad till en vetenskaplig teori är det följaktligen ­Ference Martons variationsteori som har ­varit ton­givande här i Göteborgsområdet.

En learning study är väl förberedd. Det börjar med att eleverna gör ett förtest, delvis för att se vad de redan kan men också för att lärarna ska få reda på vilka svårigheter de kan ha kring innehållet, det vill säga kring det som ska läras.
   Resultatet av förtestet är också viktigt att ha i slutet av studien, för att se om eleverna har lärt sig det som var meningen att de skulle lära sig, för att se deras utveckling.
   — Vi sysslar alldeles för mycket med förmedlingspedagogik i skolan och då kan det vara svårt att få eleverna att lära sig det man vill att de ska lära sig, säger Jenny Svanteson.
   Själv har hon alltid försökt att använda sig av elevernas egna tankar och lyfta fram felsvaren i klassrummet. När några av hennes lärarvänner på andra skolor i Göteborg berättade att de arbetade med learning study, kände hon genast att det var något för henne.

Själva kärnan i en learning study är just att identifiera svårigheterna, de kritiska aspekterna. Och för att få syn på de kritiska aspekterna måste det finnas en variation. Enkelt uttryckt: för att förstå att något är långt måste man få se något som är kortare.
   Genom att analysera svårigheterna kan lärarna variera innehållet för att ge olika möjligheter till läran­de. Men det är också viktigt att eleverna själva får syn på det som är svårt för att de ska kunna komma
vidare i sitt eget lärande.
   Jenny Svanteson är övertygad om att ele­verna måste börja lärandet i sig själva och i sina egna erfarenheter. Det är inte matte­boken som ger kunskaperna, menar hon. Det är genom de kritiska tankarna som kunskapen fördjupas.
   — Elevtankarna är vårt viktigaste redskap. Det är klart att det kräver mycket mer av mig som lärare. Jag måste skapa ett tillåtande klimat i klassrummet och verkligen se till att lyfta fram alla, säger hon.
— Men efteråt kan jag tacka Pelle och Lisa för att de ställde den där knasiga frågan eller svarade fel. Deras tankar var viktiga och utan dem hade det inte blivit en lika bra lektion.

Malin Andersson vrider sig lite i stolen när hon ser sig själv på filmen och konstaterar att det är en konst att lyfta in elevernas egna reflektioner i en redan väl förberedd lektion.
   Inför den första lektionen om skala i den här studien har hon i stort sett ett manus att hålla sig till. Men allt går inte att planera. Hur eleverna tolkar uppgifterna till exempel, ­eller att några plötsligt blir osäkra och börja snegla på gruppen bredvid. Sina egna till­kortakommanden är inte heller lätta att förutse.
   — Där fick jag totalt hjärnsläpp, säger ­Malin Andersson när hon ser sig själv stå och leta i minnet efter rätt matematiskt begrepp.
   — Det finns en risk att vi servar eleverna alldeles för mycket. Här kanske du kunde ha gått vidare med ytterligare öppna frågor och givit eleverna en möjlighet att själva diskutera sig fram till att det finns olika typer av skalor. Du kunde ha lekt mer med elevernas tankar, kommenterar Mattias Hellstedt.

Att göra en learning study är en kollektiv process. En lektion planeras, filmas, analyseras och omarbetas, ibland flera gånger, tillsammans av en grupp lärare. Fokuset ligger på innehållet. Det ställer nya krav på samarbete mellan lärarna som traditionellt sett är vana vid att lägga upp sin lektions­planering själva.
   — Tidigare har vi diskuterat varianter av form, vad som lämpar sig för grupparbeten och teman eller vilka redovisningsformer vi ska använda. Men nu tvingas vi vidga våra tankar kring innehållet och inse att det kan behandlas på mer än ett sätt, säger Jenny Svanteson.
   — När man arbetar igenom en lektion på det här viset förstår man hur mycket man inte under­visar — och att det inte är lätt att undervisa.
   På samma sätt som det är viktigt för eleverna att hitta det som är svårt i ett ämne för att kunna ta vidare steg i lärandet, är det viktigt för lärarna att erkänna sina svagheter. För att kunna varie­ra innehållet så att det passar alla elever måste läraren kunna sitt ämne ordentligt.
   — I vårt arbetslag är det ingen som känner någon prestige. Jag kan hoppa på Mattias i lärarrummet med en fråga som kom upp på en lektion och genast åker papper och penna fram och så börjar vi diskutera. Jag tror att det smittar av sig och jag hoppas att det leder till att fler börjar diskutera ämnesinnehåll, säger Jenny Svanteson.
   Resultatet av en learning study kommer inte omedelbart. Det är inte ens så att det går att se några skillnader från en termin till en annan, menar Jenny Svanteson. Hon vill snarare se learning study som ett förhållningssätt för läraren att erövra.
   Själv minns hon sin första learning study i matematik som en total katastrof. Hon hade ingen koll på variationsteorin, kunskaperna om innehållet var för dåliga och hela tavlan full av elevtankar som hon inte fick någon struktur på.

Mattias Hellstedt minns också sin egen insats. Han var tvärtom alldeles för strukturerad och låste sig vid förplaneringen så att han helt missade att släppa fram eleverna.
   — Eleverna fick nog inte ut så mycket av det då men vi lärde oss massor. Samtidigt jobbade vi tillsammans med ett projekt i NO som inte alls hade med learning study att göra, men där kändes det som att vi kunde till-
lämpa det vi lärt oss — vi vågade verkligen släppa loss. Jag minns att kollegerna kommenterade att vi pratade på ett helt annat sätt med varandra, säger Mattias Hellstedt.
   Diskussioner mellan lärare om undervisning är avgörande för bra resultat men tappas ofta bort, menar Mattias Hellstedt. För att få fart på samarbetet har Fenestra Centrum startat en seminarieserie dit alla lärare på skolan är välkomna, oavsett om man deltar i en learning study eller inte.
   Seminarierna hålls en gång i månaden, ofta av samma handledare som leder skolans learning studies. Ett av målen är att lärarna om ett år har mer fokuserade diskussioner kring kopplingen lärande och undervisning.
   — Det är otroligt stimulerande och givan­de att någon utifrån kommer och driver på diskussionerna och ställer frågor som gör att vi kommer vidare i våra tankar. Man får tillfälle att reflektera och granska sin egen undervisning men även ta del av kollegernas funderingar. Seminarierna är frivilliga men alla lärare på skolan har valt att delta, det är väldigt roligt, säger Jenny Svanteson.

Mörkret har lagt sig över Göteborg och den filmade lektionen går mot sitt slut. Intrycken och de spontana kommentarerna får smälta in, sedan börjar arbetet med att på allvar utvärdera och göra förändringar tills nästa gång Malin Andersson ska hålla lektionen.
   — I början var det konstigt att se och höra sig själv men jag försökte fokusera på de kritiska aspekter vi diskuterat , säger hon.
   Och Jenny Svanteson sammanfattar.
   — Att jobba så här kräver mycket mer av mig som lärare men samtidigt känns det mer professionellt. Det här är ju verkligen att forska på sin egen undervisning.