Parlamentarisk utredning om friskolors vinstuttag
Regeringen vill skärpa kraven på friskolorna i landet. Därför ska man tillsätta en parlamentarisk utredning, det vill säga en utredning med representanter från alla riksdagspartier.
Utbildningsminister Jan Björklund (FP) vill bland annat ta fram hårdare regler kring de vinster som uppstår.
— Vinstuttag ska vara möjliga, men det förutsätter att man uppfyller alla krav och kriterier och har en god kvalitet, säger Jan Björklund till TT.
— Om man missköter verksamheten och inte uppfyller kraven vill vi kunna begränsa vinstuttagen, förtydligar han.
Jan Björklund tycker att det är provocerande att det i dag är möjligt att missköta en skola och ändå ta ut en vinst. Han påpekar att Statens skolinspektion redan i dag granskar friskolorna och kan sätta in sanktioner mot sådana som missköter sig.
— Men just detta med vinstutdelning finns inte med i sanktionsbatteriet, säger han.
Regeringen vill ha ny lagstiftning kring ett antal frågor. Jan Björklund föreslår till exempel att även de koncerner som driver friskolor, inte bara själva skolan, ska kunna tillståndsprövas. Även frågan om hur lågt priset ska vara när kommunala skolor säljs till personalen kan komma att tas upp.
Jan Björklund hoppas nå en bred överenskommelse över blockgränserna i riksdagen. I första hand önskar han fortsätta förhandlingarna med Miljöpartiet och Socialdemokraterna, som regeringen redan fört diskussioner med.
Socialdemokraternas talesman i skolfrågor, Mikael Damberg, verkar redan ganska enig med utbildningsministern.
— Det är oacceptabelt att fortsätta som i dag med en ordning som gör det möjligt att höja vinsten genom att sänka kraven på kvalitet. Vinster ska gå till att höja kvaliteten, inget annat, säger han till TT.
Även Lärarförbundet är positivt till Jan Björklunds besked. Förbundet har länge påpekat att överdrivet vinstuttag och tillståndsprövning för friskolekoncerner behöver regleras.
— Det är mycket välkommet att ministern nu vill hitta långsiktiga blocköverskridande överenskommelser när det gäller villkoren för fristående skolor. Skolans utmaningar ger inte plats för politisk pajkastning, säger Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén i ett pressmeddelande.
Skriv ut
Det behövs också göras en översyn av hur många undervisningstimmar som läggs på lärarna i friskolorna.
Det är ju lärarnas löner som utgör den stora kostnaden och genom att lägga på fler undervisningstimmar på lärarna kan man skära ned på personalen och därmed spara pengar. Senast arbetade jag på en friskola där antalet undervisningstimmar för en heltidstjänst låg på 21 timmar. Politkier orerar vitt och brett om vikten av att kunna hålla hög nivå och utveckla undervisningen. Med 21 undervisningstimmar hinner man omöjligen att avsätta den tid som behövs för bra planering och utvärdering av undervisningen. För att klara arbetsbelastningen tvingas man istället sänka ambitionsnivån (eller inskränka drastiskt på fritiden vilket många lärare gör). Följden blir givetvis en sämre undervisning och försämrade kunskaper.
En annan sak jag har märkt efter att ha arbetat på ett antal friskolor är att man i första hand anställer nyutbildade istället för lärare med erfarenhet eftersom man härigenom kan spara pengar. Istället för att pröjsa 28000 kr till en erfaren lärare kan man istället betala 23000 kr till en nybakad lärare. Det är 60000 kr på ett år. Följden blir att erfarna lärare för att undvika arbetslöshet måste sänka sina löneanspråk drastiskt, nästan till ingångslönsnivå. Detta är givetvis inte bra för löneutvecklingen för lärare.
- logga in eller registrera dig för att kunna kommentera
Helt i strid med skollagen krävs ofta diagnoser för att lärarna ska få extra resurser för elever i behov av särskilt stöd.
