»Satsa på de svaga för bra Pisaresultat«

Från Lärarnas tidning 2011-01-24 17:17

Det fria skolvalet har bidragit till de svenska elevernas försämrade kunskaper. Det hävdar Magnus Oskarsson, nationell projektledare för Pisa.

»Jättehemligt« skulle det kunna stå på en skylt på institutionen i naturvetenskap, teknik och matematik på Mittuniversitet i Härnösand. Här förvaras provmaterial till Pisa 2012 och dörrarna i korridoren är försedda med speciella lås.

Samtidigt som proven översätts och vårens fältstudie planeras reser projektledningsgruppen också runt och talar om Pisa 2009 som presenterades före jul. De svenska resultaten gör ingen glad och de lär diskuteras länge. Många vill höra vad som har hänt och analysen är inte populär i alla läger. Magnus Oskarsson har redan varit i polemik med förre chefredaktören Hans Bergström i Dagens Nyheter.

Nu har Pisa genomförts fyra gånger och det går att se trender. Berätta!

Foto: Peter Hamberg— År 2000 låg vi över medel i alla tre ämne­na — läsförståelse, matematik och natur­vetenskap — och var bland de bästa när det gällde likvärdighet. Nu ligger vi på medel i matte och läsning och strax under i naturvetenskap. Mellanskolvariansen har nästan tredubblats.

Vad betyder det sista?
— Att skillnaderna i resultat mellan skolor har ökat kraftigt. För tio år sedan spelade det ingen roll vilken skola du gick på, du kunde bli bra eller riktigt duktig var som helst. Så är det inte längre. Vi liknar nu Tyskland och USA mer än Finland, Danmark och Norge när det gäller betydelsen av elevens bakgrund.

Du anser att det fria skolvalet kan vara en viktig orsak till försämringen. Hur då?
— Vi får en utarmning av vissa skolor, framför allt i storstäderna. Elever försvinner och det blir svårt att rekrytera lärare, resursfördelningen tar inte hänsyn till elevernas bakgrund utan skolpengen läggs ut rakt av i många kommuner. Och jag talar inte om ­boendesegregationen, för den är konstant, utan om den segregationen som beror på elevers och föräldrars val av skola.

Det är de svagpresterande, och i mindre grad de medelpresterande, som tappar. Vad händer med de högpresterande? Lyckas de bättre nu när de kan gå med sina likar?
— Man har väntat på en sådan effekt men den har inte kommit. Det kan bero på att skolvalet framför allt handlar om föräldrarnas möjligheter att stötta, skjutsa och betala och att det inte är alla elever med potential som söker sig bort. Många som hade kunnat bli jättebra blir kvar i en utarmad klass där lärarens målbild sjunker och undervisningen måste anpassas till en lägre nivå.

Vad säger resultaten om undervisningen? Är lärarna dåliga?
— Nej, jag tror att de flesta jobbar väldigt hårt och gör mycket bra. Men vem har tid att sätta sig ner och utveckla undervisningen när de yttre förutsättningarna blir allt mer besvärliga? Vi ser heller inga effekter av de stora satsningar som faktiskt gjorts, som natur- och teknik-projekt och mattebiennaler. Jag tror inte satsningarna är fel men motkrafterna är så mycket starkare.

Tror du att regeringens reformer — ny lärarutbildning, lärarlegitimation, tidigare betyg och nationella prov — kommer att lösa detta?
— Nej, jag tror inte att det räcker.

Vad ska man göra då?
— Titta på systemet och hela det skolreformspaket som gjordes på 1990-talet. Det handlar om det fria skolvalet, friskolorna, decentraliseringen, individualiseringen … När jag pratar med forskare i andra länder undrar de vad vi håller på med i Sverige.

Men de flesta säger ju att valfriheten har kommit för att stanna och att svenska föräldrar aldrig skulle acceptera att inte få välja skola åt sina barn.
— Så är det nog och jag säger inte heller att klockan ska vridas tillbaka. Men då blir frågan: Hur möter vi alla elevers behov i ett sådant här system? Inte minst de som försvarar skolvalet borde ha idéer om hur vi ska parera segregationens följder. För ska man placera sig så bra i Pisa som Finland, Kanada och Sydkorea måste man lyfta de svagaste.

Har du någon idé?
— Jag tycker att man ska titta på vad som händer i klassrummen och fråga vilken typ av stöd rektorer och lärare behöver för att lyfta alla elever. Och det behövs ordentliga satsningar på de skolor som har de största problemen. I dag är budskapet nästan det omvända — att de som lyckas ska få lite extra.

Både tappet och spridningen är störst i naturvetenskap. Varför då?
— Ämnen som är begreppsmässigt svåra drabbas ännu mer än andra. Det hänger ihop med den sämre läsförståelsen och att terminologin kan lägga hinder i vägen. Man har gjort studier på högstadiet som visar att eleverna måste lära sig fler nya ord i NO än i engelska på samma tid. Många får en ganska vag uppfattning om vad de lär sig. Det är till exempel inte säkert att elever inser att en elektron i fysiken är samma sak som en elektron i kemin.

Pisa har beskyllts för att vara en nyliberal konspiration, mäta fel saker, likrikta ländernas utbildningssystem och inte ta hänsyn till kulturskillnader. Vad säger du om kritiken?
— Visst finns det saker att kritisera och utvärdera. Vi tar tempen på 5.000 elever vart tredje år och försöker sedan dra ut så mycket vi kan av det. Exakt hur saker hänger ihop går inte att säga utifrån Pisa utan det blir mycket hypoteser. Men hypoteserna kan få stöd av annan forskning och i huvudsak kan man nog säga att frågorna i undersökningen stämmer väl överens med vad vi anser att våra 15-åringar bör kunna.

Så det är värt att vara med?
— Ja, för det finns väldigt mycket att lära när man jämför med andra länder och med sig själv över tid. Om vi har höga ambitioner med vårt skolsystem måste vi våga utvärdera det internationellt.

Du sitter i kommunfullmäktige för Socialdemokraterna i Härnösand, du har skrivit debattartiklar där du angriper det fria skolvalet. Går det ihop med att vara nationell projektledare?
— Framför allt är jag fri forskare och som sådan är det mitt ansvar att lyfta fram det jag ser. Och jag och mina kolleger har starkt stöd i empirin för det vi säger.

Svenska Pisaresultat

  • Läsförmågan hos svenska 15-åringar ligger numera på genomsnittet för OECD-länderna. Detsamma gäller matematiken medan resultaten i naturvetenskap för första gången hamnar under.
  • Resultaten har sjunkit mest bland lågpresterande, pojkar och elever med låg socioekonomisk bakgrund. En fjärdedel av pojkarna når inte upp till en grundläggande nivå i läsförståelse.
  • Betydelsen av elevens socioekonomiska bakgrund är numera större i Sverige än genomsnittet för OECD.

    Pisa står för Programme for International ­Student Assessment och genomförs av OECD vart tredje år. 2009 deltog 65 länder, varav samtliga 34 OECD-länder.

In på livet 
Magnus Oskarsson

Aktuell Nationell projektledare för Pisa. Disputerar om ett halvår på en avhandling om hur man ska lyfta intresset för naturvetenskap i skolan.

Jobb Universitetsadjunkt och doktorand, Mittuniversitetet i Härnösand.

Ålder 48.

Bakgrund Instrumentmekaniker. Utbildade sig till gymnasielärare i matte och fysik 1991. Hann jobba ett år på högstadiet innan han blev universitetslärare och senare lärarutbildare.

Familj Sambo, 23-årig son och 17-årig dotter.

Bor Villa i Härnösand.

På fritiden Läser, spelar volleyboll och badminton, åker långfärdsskridskor.

Personlig pryl Henrik Berggrens biografi över Olof Palme. En fantastisk skildring av en fascinerande person och av en tid då det fanns utopier och då många ville bli lärare för att få vara med och bygga samhället.

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Fria skolvalet

"Men de flesta säger ju att valfriheten har kommit för att stanna och att svenska föräldrar aldrig skulle acceptera att inte få välja skola åt sina barn."

Är det inte lustig att alla förändringar mot ökad valfrihet alltid verkar vara irreversibla processer? Om det faktiskt är så att det fria skolvalet är en starkt bidragande orsak till försämringen av elevernas kunskaper, och det inte finns några åtgärder inom systemet som tackla detta tillräckligt, ja då står vi inför valet om föräldrars och elevers valfrihet skall väga tyngre än en högre kunskapsnivå. Om sveriges framtida konkurrenskraft är av någon betydelse så är valet enkelt.

Ökade resurser till skolor i invandrartäta förorter kommer endast ha en begränsad nytta. Nyckeln för dessa elever att lyckas med skolan är goda svenskakunskaper. Men enligt Vygotsky sker endast en begränsad del av eleverns lärande inom skolans vägar. Utanför skolan pratar många av invandrareleverna sällan svenska, och just detta att de inte nödgas prata svenska också utanför skolan försämrar deras möjligheter att behärska svenska språket. Med bristfälliga svenskakunskaper blir det oerhört mycket svårare att lyckas med studierna. Till detta kommer att duktiga elever som kan inspirera och höja nivån försvinner i och med det fria skolvalet. Kvar blir mestadels lågpresterande elever med halvtaskiga svenskakunskaper. Det säger sig själv att detta bäddar för en uppsjö av misslyckade studiegångar och försämrade framtidsmöjligheter för ungdomar som redan har en tuff utgångsposition i samhället.

Annons

Fler nyheter