Svenskt mörker i Pisa
Svenska 15-åringar läser inte längre bättre än jämnåriga i andra länder. Även i vår andra paradgren – den likvärdiga utbildningen – har vi blivit ett genomsnittsland.
Pisa 2009 är dyster läsning för Sveriges del. Det går nedåt på alla områden.
I första Pisa, som presenterades för nio år sedan, låg Sverige över genomsnittet i OECD i både läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Läsförmågan har varit den starka grenen, tillsammans med svenska skolors förmåga att kompensera för effekterna av social bakgrund. Föräldrarnas utbildningsnivå har inte haft lika stor betydelse för elevernas resultat som i andra länder.
Allt detta är ändrat nu. Det finns ingenting som utmärker Sverige, mer än att tappet är större här än på de flesta andra håll.
Svenska 15-åringars läsförmåga ligger numera på genomsnittet för OECD-länderna. Detsamma gäller matematiken medan resultaten i naturvetenskap för första gången hamnar under snittet.
Resultaten har sjunkit i alla elevgrupper, men mer i vissa. Det gäller lågpresterande, pojkar och elever med låg socioekonomisk bakgrund.
Andelen svenska elever som inte når upp till basnivån för läsförståelse (nivå två på en femgradig skala) har ökat från 13 till 18 procent sedan 2000. För pojkarnas del är det nästan en fjärdedel som inte klarar den grundläggande nivån.
Betydelsen av elevens socioekonomiska bakgrund är numera större i Sverige än OECD-snittet.
– Vi är inget föregångsland längre utan ganska genomsnittligt även ur ett likvärdighetsperspektiv. Och det beror inte på att andra länder har kommit ikapp utan på att de svenska resultaten har försämrats, säger Anders Auer, undervisningsråd på Skolverket.
Enligt Magnus Oscarsson, skolforskare vid Mittuniversitetet och projektledare för Pisa, går det inte att leta förklaringar i enskildheter i undervisningen i de olika ämnena.
– Det handlar om systemförändringar i den svenska skolan, säger han.
En sannolik förklaring som Skolverket har fört fram är den ökade individualiseringen i klassrummet som har lett till mer egenarbete för eleverna. En annan är det fria skolvalet som tillsammans med boendesegregationen har gjort elevgrupperna alltmer homogena. En tredje förklaring är bristerna i det särskilda stödet.
– För att minska den ökande skolsegregation anser vi att man måste differentiera resurser mer utifrån behov, säger Anita Wester, projektledare för Pisa på Skolverket.
Det anser även Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén:
– Idag är det bara mellan en och två procent av skolans samlade resurser som fördelas efter behov, resten delas ut schablonmässigt efter förra årets budget. Staten, kommunerna och de fristående skolorna måste vakna upp ur sin omedvetenhet och börja styra pengerna till rätt elever och rätt skolor, säger hon.
Pisa 2009
De fem bästa OECD-länderna samt Sverige, Norge och Danmark
|
Källa: OECD. Skillnader över 6-7 poäng visar på en statistiskt säkerställd skillnad.
FAKTA
OECD-studien Pisa (Programme för International Student Assessment) har nu genomförts för fjärde gången (de tidigare var 2000, 2003 och 2006).
2009 deltog 65 länder, varav samtliga 34 länder i OECD.
Drygt 4500 svenska 15-åringar från 189 skolor svarade på delproven i läsförståelse, matematik och naturvetenskap samt en attitydenkät. Rektorerna har besvarat frågor om skolans bakgrundsfaktorer.
De här gången var läsförståelse huvudområde.
Läs undersökningen
Skriv ut
Det var en diskussion om PISA 2009-undersökningen vars resultat nyligen blivit föremål för diskussion då Sverige sjunkit på listorna och nu har en sämre placering . Tanja Bergkvist bloggar om detta här.
De representanter för skolväsendet jag pratade med tidigare på dagen sade att de inte bryr sig om PISA-resultatet alls. Deras motivering var att PISA ju bara mäter kunskaper och fakta och struntar i allt anna (initiativförmåga, eget arbete etc)
Jag såg en Professor från Pedagogiska Institutionen i Göteborg diskutera detta i TV-soffan i morse.
Vad de verkar ha missat är dock att många lärare inte bara säger sig strunta i PISA-studien. De rentav tycker det är bra att Sverige sjunker för det visar vi lägger mer energi än de andra länderna på andra saker än faktakunskaper.
Kort sammanfattat. Svenska elever är bättre på politiskt grundade prioriteringar som individuella arbeten, värdegrundsfrågor och diskussioner. Men kan mycket mindre än andra länders elever i sakfrågor.
Den svenska eleven kan utifrån det perspektivet sammanfattas som en oerhört skicklig försäljare av en medelmåttig produkt.
PISA 2009 kan utifrån det perspektivet ses som Sverker på PLUS som just har visat att försäljarna inte alls håller vad de lovar. Jag hoppas jag har fel men jag har tydliga indikationer på att dessa värderingar är förankrade på hög nivå.
http://aktivarum.wordpress.com/2010/12/09/hanna-fridens-asikter-om-veten...
- logga in eller registrera dig för att kunna kommentera
Förr fanns begreppet "jävlar anamma" i Sverige, men det mesta har stagnerat här. Man säger på sina håll att stöd saknas åt de svagpresterande, men mycket av det stöd som faktiskt erbjuds tas aldrig emot helt enkelt pga. lättja.
- logga in eller registrera dig för att kunna kommentera
@emilsson - vad har läroplanerna med det här att göra?
Om du tror att Lgr11 har med detta att göra är du ute i ett gigantiskt felträsk. Om du tror att det är Lpo94 är det Perssons fel att lärarna aldrig lärde sig vad den läroplanen satte för krav på det pedagogiska arbetet.
Roten till varför skolan inte presterar resultat är årtionden av försyndelser av myter och offermentalitet hos lärare och skolledare. Som ytterst beror på hobbypolitiker i kommunerna som inte har den blekaste aning om vad staten har för krav på skolan. Och är för svaga för att eventuellt hävda dess rätt mot kommunstyrelserna som avgör var pengarna hamnar, på asfalt eller barn.
Skolan är den enskilt största budgetposten i kommunen och den mest tacksamma att bespara på för kommunpolitiker.
- logga in eller registrera dig för att kunna kommentera
Märkligt att Herr Björklund har så svårt att komma ihåg vem det var som skrev de senaste läroplanerna...
- logga in eller registrera dig för att kunna kommentera
