Svagt intresse för lokala avtal om arbetstider

I bara en bråkdel av landets kommuner har parterna lyckats komma överens om lärarnas arbetstider. Det visar en undersökning som Lärarnas tidning har gjort. Av 155 lokalavdelningar är det endast tre som har ett lokalt avtal klart, trots att det centrala avtalet HÖK 10 slöts i maj i år.

I 48 procent av kommunerna är det tyst. Där har varken lokalavdelningen, lärarna själva eller arbetsgivaren tagit några initiativ.

I den resterande hälften diskuteras frågan i varierande grad. En del har kommit långt i arbetet med att hitta nya arbetsformer. På andra håll har frågan precis väckts.

Brist på pengar är den vanligaste orsaken till att det går så trögt. Trots att många kommuner har en förbättrad ekonomi är det ytterst få som har budgeterat för de löneökningar för lärarna som ett nytt lokalt avtal skulle innebära.

»Vår förvaltning har hittills stängt dörren för avtalsdiskussion. Eftersom inga pengar var medskickade i avtalet så menar man att inga pengar finns att tillgå.« Så svarar en av de lokalavdelningar som Lärarnas tidning frågat.

— Det här är en ekonomisk fråga. Vi har väldigt lite utrymme i vår budget för att teckna några avtal som innebär lönehöjningar, säger Lars-Olof Ludvigsson som är chef för utbildningsförvaltningen
i Olofström.

För Lars-Olof Ludvigsson kom innebörden i HÖK 10 som en överraskning. Det tror han också är en bidragande orsak till att det går så trögt.

— Ingen var förberedd på hur det skulle vara utformat. Det har inte landat än.

Om lärarna får mer tid att arbeta tillsammans på skolorna skulle elevernas resultat bli bättre. Det tror Ann-Mari Mäki Larsson som är kultur- och utbildningschef i Pajala. Hon tycker också att det är hög tid att lärarna får en bra löneförhöjning. Men hennes budget säger något annat.

— Om vi skulle teckna nya avtal inom ramen för vår nuvarande budget då tvingas vi säga upp lärare och stänga skolor. Så ser det ut här uppe hos oss och det tror jag inte någon är beredd att driva igenom, säger Ann-Mari Mäki Larsson.

Det är inte bara förvaltningschefer som har en kluven inställning till att sluta lokala avtal. Lärarna själva tvekar.

Många är oroade över att de extra timmarna på skolan kommer att innebära mer undervisning och inte alls leda till skolutveckling som tanken är.

Så här svarar ett par lokalavdelningar:

»Våra medlemmar är mycket intresserade av att diskutera verksamhetsutveckling. Problemet är förtroendet mellan parterna. Våra medlemmar litar inte på att arbetsgivaren inte kommer att öka deras arbetsbelastning.«

»Det kvarstår för kommunen att visa att man inte bara ser avtalet som ett verktyg för att pressa mer arbete ur sina anställda.«

Där diskussionerna ändå förs, har man att ta ställning till avtalets tre varianter (se faktaruta). I Bollebygd är det aktuellt med det alternativ som innebär att lärarna förlägger fem av de tio timmarna förtroendetid på skolan. Just nu arbetar barn- och utbildningsförvaltningen på ett förslag.

— Ännu vet vi inte vad timmarna ska innehålla men det är klart att det ska handla om skolutveckling och inte mer undervisning. Tanken är ju att avtalet ska leda till bättre måluppfyllelse och förbättrade resultat, säger Leif Fahlander, ordförande i Lärarförbundets lokalavdelning.