Lägre meritvärde i år 9
De genomsnittliga betygen för elever i årskurs nio sjunker för första gången på fem år. Meritvärdet för niondeklassarna som gick ut i våras var 0,8 poäng lägre jämfört med året innan, enligt Skolverket. Samtidigt är andelen behöriga till gymnasiet den lägsta på tolv år.
Karin Hector Stahre, enhetschef på Skolverket, tror att anledningen till att betygsresultaten sjunker kan vara den intensiva debatt om de höga betygen som förts. Men också Skolinspektionens tydliga inflytande, genom att de kontrollräknar resultaten på de nationella proven, är en anledning.
— Det måste finnas ett tak, så på så sätt är det inte förvånande att höjningen nu stannar upp. Vi har sett i internationella jämförelser att våra resultat inte legat så högt som vår egen betygsstatistik visat, säger hon.
Skolverkets betygsstatistik visar att andelen nior som är behöriga till gymnasieskolan är den lägsta på tolv år. Endast 88,2 procent av niorna var behöriga till gymnasiet.
Föräldrarnas utbildningsnivå är den faktor som har störst betydelse för barnens betyg. Elever, vars föräldrar bara har grundskoleexamen, har lägst betyg. De senaste åren har dessa barns resultat fortsatt att sjunka. Men i år har även barn till högutbildade föräldrar fått sämre betyg än tidigare.
Den enda grupp elever vars betyg stiger är de med utländsk bakgrund som är födda i Sverige eller invandrat innan de började skolan. Deras resultat närmar sig nu genomsnittet för resten av eleverna.
— Samtidigt är det bekymmersamt att meritvärdet för elever som invandrat efter de börjat skolan sjunkit kraftigt, säger Karin Hector Stahre.
Allt fler äldre elever anländer till Sverige, vilket gör att tiden i svensk skola blir kortare. I den elevgruppen är endast 51 procent behöriga till gymnasieskolan.
Skriv ut
Helt i strid med skollagen krävs ofta diagnoser för att lärarna ska få extra resurser för elever i behov av särskilt stöd.
