Allt fler specialpedagoger och kuratorer i skolan
Trots att nästan alla kommuner har deltagit i Lärarlyftet har bara 65 procent av statsbidraget gått åt. Den största återställaren i svensk skola de senaste åren verkar ha gjorts på elevhälsan och elevstödet. Det visar Sveriges Kommuner och Landstings rapport ”Aktuellt om skola och förskola 2010”.
I oktober 2009 fanns cirka 161.300 anställda som arbetade med undervisning, som arbetsledare eller studie- och yrkesvägledare i skolväsendet. Det är en minskning med 4.500 anställda jämfört med året innan. Den största minskningen skedde i grundskolan, vilket hänger ihop med att eleverna blivit färre.
Men trots elevtappet har skolsköterskorna och skolkuratorerna blivit fler – 14 respektive 23 procent fler sedan 2002. Antalet specialpedagoger har ökat ännu mer — med 160 procent. Tillsammans med speciallärarna är de nu nästan 10.000 årsarbetare.
Även lärarbehörigheten ökade en aning mellan 2008 och 2009, med 0,5 till 1 procentenhet i de flesta skolformer.
Och fram till i år har var tionde lärare med lärarexamen, 13.000 till 14.000 personer, deltagit i Lärarlyftet. Totalt har nu 95 procent av kommunerna utnyttjat Lärarlyftet, men de kunde ha utnyttjat det mer. Bara 65 procent av de statliga pengarna har använts.
Enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är utvecklingen i skolan både positiv och negativ. Kunskapsresultaten går visserligen åt fel håll men när det gäller elevernas demokratikunskaper, trivsel och trygghet ser det bättre ut, exemplifierar SKL.
Den genomsnittliga gruppstorleken på fritids ökade dock från 34,9 barn 2008 till 36,7 barn 2009, vilket är en fortsättning på den trend som varit synlig sedan 2003 då Skolverket började samla in uppgifterna.
Skriv ut
Helt i strid med skollagen krävs ofta diagnoser för att lärarna ska få extra resurser för elever i behov av särskilt stöd.
