Regeringens utredare tveksam till flexibel skolstart

Förslaget om flexibel skolstart ingick i alliansens valmanifest, även om utbildningsminister Jan Björklund (FP) nu uttrycker en viss skepsis. Under flera år har ett tiotal kommuner, bland andra Sollentuna, Danderyd och Partille, velat erbjuda sexåringar att börja ettan ett år tidigare.

Utredare Anders Franzén, som haft regeringens uppdrag att utreda förutsättningarna för detta, presenterade i går en plan för en försöksverksamhet för 2.500 barn. Det skulle innebära att totalt 7.500 barn på ett 40-tal skolor skulle erbjudas flexibel skolstart under en treårsperiod.

Men Anders Franzén sticker inte under stol med att han är tveksam till hela idén. Han konstaterar att forskningen inte ger några belägg för att en tidig skolstart skulle vara gynnsam för elevens prestationer längre fram utan snarare att det kan missgynna dem.

— Jag känner en stor tveksamhet inför flexibel skolstart. Det man vill uppnå kan man redan göra i dag. Det finns en flexibilitet som inte utnyttjas i dag.

I utredningen framgår att det som avgör hur eleven lyckas är snarare hur undervisningen bedrivs  än när skolstarten sker.

I Kungsbacka, däremot, är man mera positiv. Där har man arbetat med en form av flexibel skolstart i en mindre skala i ett par år redan.

— Vi tycker att vi har större möjligheter att anpassa undervisningen efter barnen. Eleverna kan vara med i sexårs i ett ämne och i ettan i ett annat, beroende på hur de ligger till i ämnet, säger Lisa Andersson,  (m) vice ordförande i nämnden för för- och grundskola i Kungsbacka.
— Gränserna flyter och det blir inte lika tydligt om ett barn behöver ta igen ett år.

Kostnaderna för försöket med flexibel skolstart beräknas uppgå till  26 miljoner kronor.