Materialbank sparar lärare

— Jag har nästan alltid elever omkring mig. Men jag ser inte det som ett problem. Det är härligt att möta alla dessa elever, säger Gina Isaksson, lärare i svenska och SO i år 6—9 på Kunskapsskolan i Ystad.

Lärartätheten är lägst i stora skolkoncerner som Kunskapsskolan, visar ny statistik (se artikel intill).

— Jag tycker inte att jag har en större arbetsbelastning än när jag var lärare i den kommunala skolan. Däremot jobbar vi på ett annorlunda sätt här, säger SO-läraren Mattias Ljunggren.

Webbportalen Kunskapsporten är en förklaring till att Kunskapsskolan kan ha färre lärare än kommunala skolor. Där har skolan samlat centralt utarbetade digitala läromedel.

— Vi behöver inte sitta hemma och förbereda lektionerna, utan Kunskapsporten ska avlasta oss, berättar specialpedagogen och läraren i spanska Regina-Isabel Hansson.

Men webbportalen är inte perfekt.

— Den funkar väl till 80 procent. Som lärare måste man hela tiden vara beredd att göra kompletteringar, säger Regina Isabel-Hansson.

Ett annat kännetecken för Kunskapsskolan är att varje lärare är handledare för cirka 20 elever i en basgrupp som träffas varje morgon för att planera sin skoldag och återsamlas varje eftermiddag.

Däremellan går eleverna till så kallade workshops. Där arbetar de självständigt i ett ämne och ämneslärare finns tillgängliga. Eller så går de till föreläsningar som ämneslärarna kan hålla för en större grupp elever.

I slutet av varje dag träffar läraren fyra, fem av sina basgruppselever för personlig handledning. Då stämmer läraren av med varje elev hur skolarbetet fortlöper och om de personliga målen nås.

27,5 timmar av lärarnas arbetsvecka på 40 timmar är avsatta för eleverna.

— Vi har mycket tid för direktkontakt med eleverna, men inte så mycket tid för att förbereda lektionerna. Det passar inte alla. Men jag gillar att ha den här coachande rollen, säger Mattias Ljunggren.

Henrik Carlsroth är betydligt mer kritisk till den låga lärartätheten inom Kunskapsskolan. Han är ma/no-lärare i år 6—9 på Kunskapsskolan i Nyköping och är Lärarförbundets representant i företagets centrala samverkansorgan.

— Vi har på tok för dåligt med tid för att förbereda lektionerna. Det gör att ämneskvaliteten blir lidande.

Bristen på förberedelsetid och beroendet av den centralt styrande webbportalen gör det svårt att utvecklas som pedagog, menar han.

— Risken är att läraryrket här blir stereotypt. Men man har ju en stolthet och vill inte vara en dålig ämneslärare. Så många jobbar mer än den reglerade 40-timmarsveckan.

I överläggningarna med företagsledningen driver Lärarförbundet frågan om att få mer förberedelsetid.

— Men vi står väldigt långt från varandra. Det är näringslivets syn mot pedagogernas syn, säger Henrik Carlsroth.