Effekten är störst bland elever i de första skolåren, för elever med utländsk bakgrund och för elever med särskilda behov.
— Effekten av lärartätheten avtar successivt ju äldre eleverna blir, säger professor Jan-Eric Gustafsson vid Göteborgs universitet, en av forskarna bakom Skolverkets kunskapsöversikt.
— Då är de stora kostnaderna för en hög lärartäthet knappast försvarbara med tanke på den svaga praktiska betydelsen. Man når större
effekt med andra insatser än att just öka antalet lärare.
Jan-Eric Gustafsson framhåller att forskningen visar att den viktigaste insatsen skolan kan bidra med för att eleverna ska nå bra resultat är att ha väl utbildade, kunniga och inspirerande lärare.
Men alla håller inte med om lärartäthetens betydelse.
— Det finns andra ledande skolforskare som hävdar att
lärartätheten inte har betydelse, utan att det avgörande är hur man organiserar arbetet, säger Charlotte Wieslander undervisningsråd på Skolverket.
Skriv ut
Helt i strid med skollagen krävs ofta diagnoser för att lärarna ska få extra resurser för elever i behov av särskilt stöd.
