Regeringen satsar stort på lärlingsplatser i gymnasiet

En stor satsning på lärlingsplatser i både gymnasieskolan och vuxenutbildningen är det mest framträdande förslaget i budgetpropositionen för år 2011, som presenterades på tisdagen. 30.000 platser inrättas i gymnasieskolan och 5.900 inom vuxenutbildningen. 1,36 miljarder kronor kommer det att kosta under 2011-2014.
   I övrigt innehåller budgeten mycket som är redan är känt eller som redan pågår och kommer att förlängas några år.
   Lärarlyftet fortsätter men ändrar inriktning mot lärare som undervisar i andra ämnen än de har behörighet i och som behöver komplettera sin utbildning. Mest pengar satsas 2011. Totalt beräknas det handla om 1,5 miljarder  kronor för hela perioden fram till och med 2014. Under åren 2007-2010 satsades 4,3 miljarder kronor.
   — Det är positivt att lärarlyftet får en fortsättning och stödjer satsningar på fler behöriga lärare. Vi vet att välutbildade lärare är den enskilt viktigaste faktorn för bättre resultat i skolan. Men redan dagens möjligheter för kompetensutveckling är långt ifrån tillräckliga, säger Eva-Lis Sirén, Lärarförbundets ordförande.

Förskolelyftet fortsätter under 2011 och får 200 miljoner kronor. Sedan kommer det att utvärderas.
   De pågående forskarskolorna för förskollärare och lärare inom ramen för lärarlyftet och förskollärarlyftet ska från 2011 slås ihop till en gemensam satsning och bör pågå till 2014. Vetenskapsrådet ska utlysa medel och besluta vilka lärosäten som ska få pengar till forskarskolorna.
   Lärare kommer att fortbildas i betygssättning för totalt 340 miljoner kronor under perioden varav en del av pengarna går till kommunerna för ökade kostnader. Rektorslyftet får 20 miljoner kronor under 2011, elevhälsan får ett riktat stöd 2012-2013 på 650 miljoner kronor.

Stimulansbidraget till att stärka basfärdigheterna läsa, skriva och räkna fortsätter under 2011 och 2012 med 400 respektive 250 miljoner kronor. Stimulansbidraget till sommarskolorna förlängs också till och med 2011. Satsningarna på matematik, naturvetenskap och teknik kommer att pågå till och med 2012 och få 200 miljoner kronor per år. Från 2013 bör den garanterade undervisningstiden i matematik dessutom utökas med en timme under tre årskurser i grundskolan. Vilka det blir ska först utredas.
   Skolor i utsatta områden som lyckas förbättra resultaten kan också få ett stimulansbidrag.
   Fler nationella prov kommer att införas i skolår 6 och 9, men i vilka ämnen framgår inte.

Skapande skola, som ligger under Kulturdepartementet, utvidgas till att gälla för skolår 1 – 9. Från och med 2011 satsas 150 miljoner kronor.
   Satsningar görs också på yrkesvux och yrkeshögskolan. En yrkesexamen för vuxna införs på samma sätt som för yrkesutbildningarna i gymnasieskolan. En valfrihetsmodell införs i vuxenutbildningen och sfi-lärarna kompetensutvecklas.
   Speciallärarutbildningen får nya specialiseringar mot dövhet eller hörselskada, synskada, grav språkstörning och utvecklingsstörning. Den nya lärarutbildningen kommer dessutom att marknadsföras för knappt 20 miljoner kronor under 2011 och 2012.

Regeringen ska också analysera hur ett stimulansbidrag till kommuner eller skolor som inför lönesättningsmodeller som belönar lärare vars elever får bra resultat, kan utformas.
   — Bra lärare ska ha bra betalt och belönas för goda resultat. Svenska lärarlöner är överlag för låga på alla nivåer. Ska läraryrket locka de bästa måste de höjas betydligt. Det har stått i våra centrala löneavtal i femton år, men inget har hänt. Jag sätter stora förhoppningar till att statliga stimulanser kan sätta fart på kommunerna, säger Eva-Lis Sirén.

Från 2012 ska också reformer och arbetssätt i skolorna börja utvärderas av en ny särskild utvärderingsfunktion.
   Kommunaliseringen ska utredas men det kommer inte att ske någon förändring av huvudmannaskapet under mandatperioden.