Vinstuttag i friskolor unikt för Sverige

Från Lärarnas tidning 2010-10-08 09:47

I andra länder är det förbjudet med vinster i friskolor. Nu talar både de rödgröna och alliansen om att villkora vinsterna. Men räcker det?

»En vinstdriven friskola betyder inte bara att dess egen verksamhet blir bättre. Dess blotta existens betyder också att andra skolor blir bättre.«
   Så står det i skriften »Vinst inom friskolan. Därför behövs den och så skapas den« som Friskolornas Riksförbund och arbetsgivarorganisationen Almega gav ut för ett år sedan.
   Men i Sandviken blir det inte bättre. Kommunen har på senare år stängt flera skolor för att anpassa kostymen till minskande elevkullar. Samtidigt har det öppnats en fristående skola.
   Kommunerna har rätt att yttra sig över friskoleansökningar men de har ingen vetorätt. Om Skolinspektionen säger ja får skolan starta och kommunen måste betala skolpeng.
   — En del tycker att vi ska gå vidare och stänga skolor i ytterområdena också för att eleverna är så få. Men då skulle vi säkert få en friskoleetablering även där, med ännu större kostnader för kommunen som följd, säger Ann Catrin Brockman (S), ordförande i kunskapsnämnden.
   Hon tillägger:
   — Vi har tvingats sänka lärartätheten tre år i rad. Det är som en Kafkaroman.

Sandviken var en av många arbetarekommuner som motionerade till den socialdemokratiska partikongressen för ett år sedan om att offentligt finansierad välfärd inte ska få drivas i vinstsyfte.
   Kongressen sa nej med motiveringen att ett förbud kan kringgås, genom omflytt-ningar i en koncern, bonusar och pensionsavtal, och därför inte skulle vara verkningsfullt. Enligt kritikerna handlade det snarare om att S-ledningen inte vågade stöta sig med friskolevänliga väljare.
   Ann Catrin Brockman tycker att kongressen fegade ur.
   — Det är tråkigt att den kreativitet och det engagemang man hoppades skulle vara drivkraften i friskoleetableringar numera mest verkar handla om hur man ska tjäna pengar, säger hon.

Det var 1992 som friskolereformen infördes med motiveringen att öppna för nya tänkesätt och småskaliga pedagogiska alternativ till den kommunala skolan, gärna i kooperativ form. Lärare och förskollärare skulle få förverkliga sina visioner, valfriheten för elever och föräldrar öka och konkurrensen höja kvaliteten i hela skolväsendet.
   18 år senare går 10 procent av grundskoleeleverna och drygt 20 procent av gymnasieeleverna i friskola. Närmare två tredjedelar av dessa skolor drivs som aktiebolag och fem av sex går med vinst.
   Fem skolkoncerner — Academedia, John Bauer Organization, Pysslingen, Kunskapsskolan och Baggium — dominerar marknaden. Deras sammanlagda vinst var över 400 miljoner kronor 2009. Alla utom Kunskapsskolan ägs numera av riskkapitalbolag som har som affärsidé att köpa företag, expandera och sälja med vinst efter några år.

Även om ingen förutsåg hur stort det skulle bli kan knappast någon hävda att han eller hon är tagen på sängen. Aktiebolagen gjorde sitt intåg i branschen redan 1998 och sedan har det bara vuxit.
   Efter en utredning, tillsatt av den socialdemokratiska regeringen ledd av Göran Persson, fick aktiebolagslagen 2006 ett kapitel om bolag med särskild vinstutdelningsbegränsning, tänkt för företag inom vård, skola och omsorg. Men bolagsformen har knappt använts och den har inte hindrat vanliga aktiebolag från att verka inom skattefinansierad verksamhet.
   2006 tillsatte samma socialdemokratiska regering en ny friskoleutredning. Den här gången var syftet att bara ägandeformer utan vinstsyfte skulle få driva friskola.
   Utredningen lades ner efter Alliansens valseger och ersattes av ännu en — om lika ekonomiska villkor för friskolorna. Nu hade vinstfrågan tagits bort.
   Och sedan dess har, som sagt, Socialdemokraterna backat i frågan.

Andra länder tänker annorlunda än Sverige. Generellt kan man säga att när skolor får drivas i vinstsyfte betalas de inte via skatt-sedeln. Och när de finansieras av det offentliga får de inte ta ut vinst.
   Några exempel:
• Nederländerna har störst andel friskolor i världen — två tredjedelar av samtliga. De drivs av den katolska respektive den protestantiska kyrkan och finansieras, precis som de kommunala skolorna, via skattsedeln.

— Den skola som använder sina pengar till andra ändamål än utbildning får böter, säger Paul van Oijen på det holländska utbildningsdepartementet.

• I Finland går 2 procent av grundskoleeleverna i privatskola. Skolorna drivs som allmännyttiga samfund utan ekonomisk vinning.

• I Danmark, med uppemot 15 procent av eleverna i fri- eller privatskolor, får bara icke-vinstdrivande stiftelser vara huvudmän. Det offentliga står för cirka 85 procent av elevkostnaden. Resten får föräldrarna betala.

• I England går drygt 7 procent av eleverna i »independent schools« (också kallade »public schools«). Dessa privatskolor är åtskilda från det offentliga systemet och finansieras med terminsavgifter, privata fonder och donationer. De väljer vilka elever de vill ta in och kan köpas/säljas på en marknad.
   England har också skolor som drivs av kyrkorna, ungefär som i Nederländerna, där en fjärdedel av eleverna går. De är offentligt finansierade och får inte gå med vinst.

På senare år har de politiska partierna i England tävlat om vem som är mest svensk. Intresset har varit stort för skolpengen och för det fria skolvalet som gör att även elever utan rika föräldrar kan välja skola.
   Efter att ha fått klartecken av labourregeringen häromåret har nu Kunskapsskolan börjat driva två skolor utanför London för skattepengar. Och i början av september meddelade den nya konservativa regeringen att den utsett sina första 16 »free schools«. De ska betalas av staten men drivas av föräldrar, lärare, stiftelser och — i två fall — privata utbildningsföretag.
   Men inte ens i England vågar eller vill man gå den svenska vägen fullt ut och låta de nya friskolorna dela ut överskott till ägarna.

Att riskkapitalbolagen ger sig in i skolan beror på att den betraktas som en säker placering. Den är okänslig för konjunktursvängningar och även om efterfrågan varierar med elevkullarnas storlek så försvinner den inte. Pengarna flyter in från kommunerna, som alltid betalar i tid.
   Britt-Marie Jarnhammar är undervisningsråd på Skolverket och undersöker vad som händer med kommunernas ekonomi när friskolor konkurrerar om eleverna. Hon är förvånad över att riskkapitalbolagen lägger upp så mycket pengar.
   — Elevantalet sjunker kraftigt på gymnasiet de närmaste sex, sju åren och friutrymmet att ha egna inriktningar minskar i den nya gymnasieskolan. Men de kanske räknar med att kommunerna ska ta hand om nedgången, säger hon.

Vad är det då som ger vinst i en verksamhet där skolpengen är den enda inkomstkällan?
   Volym är viktigt för att få ned utgifterna och en förklaring till stordriften.
   En stor koncern kan pressa kostnader med gemensam administration och stora upphandlingar. Man kan också satsa på personalbesparande utbildningskoncept som tillämpas i alla skolor.
   Ett annat sätt att få ned kostnaderna är att etablera sig i områden där eleverna är studiemotiverade och självgående.
   Skolverket ger besked om skillnaderna mellan friskolor och kommunala skolor när det gäller behörighet, lärartäthet och andelen studie- och yrkesvägledare. (Se tabellen till höger.)

»Konstigt.« Det är ett vanligt omdöme om det svenska friskolesystemet från debattörer och i bloggkommentarer på nätet, där vinstfrågan diskuteras en hel del.
   Svenska folket verkar hålla med. Enligt en opinionsundersökning som Lärarnas tidning lät göra i våras tycker tre fjärdedelar av väljarna att friskolorna ska vara skyldiga att återinvestera hela sina överskott i verksamheten. Bara 18 procent säger ja till vinstutdelning.
   Efter Socialdemokraternas svängning är Vänsterpartiet ensamt i riksdagen om att ha vinstförbud på agendan. Partiet vill ha ett beslut om vilka driftsformer som är lämpliga för fristående skolor och en begränsning av hur många skolor varje huvudman kan driva.
   Utbildningsminister Jan Björklund tycker att det i grunden är bra att friskolorna får ta ut vinst. I en intervju med Lärarnas tidning strax före valet sa han:
   — Jag lovar att inte någon skulle vilja starta friskola om inte möjligheten att ta ut vinst fanns. Möjligen kan man få såna där små föräldra- eller personalkooperativ men inte friskolor av den omfattning vi har nu och som folk vill ha.

Men det senaste året — och alltmer ju närmare valet kom — har både Jan Björklund och företrädare för oppositionen börjat prata om att det kanske blivit för mycket big business av skolan. Nu verkar Alliansen, Socialdemokraterna och Miljöpartiet vara eniga om att aktieutdelningar bara ska få göras om Skolinspektionen anser att friskolan lever upp till högt ställda kvalitetskrav.
   — Då måste vi få ett nytt uppdrag, bygga upp en organisation för det och sannolikt skaffa ny kompetens. Det enda ekonomiska perspektiv vi har i dag är om det finns risk för skolans stabilitet så att elevernas undervisning hotas, säger Bertil Karlhager, enhetschef på Skolinspektionens tillsynsenhet i Stockholm.

Fredrik Forssman var först sekreterare i den nedlagda utredningen om begränsat vinstuttag och utredde därefter frågan om friskolors lika villkor. Hans förslag har arbetats in i den nya skollagen som ställer samma krav på friskolor som på kommunala att ha elevhälsa, idrottshall och bibliotek.
   — Ett visst överskott krävs för att en verksamhet ska vara hållbar men egentligen ska det inte kunna uppstå några stora vinster i friskolorna. Det är inte meningen att de ska överkompenseras, säger han.
   Det finns många gränsdragningsproblem för den som vill villkora vinstuttagen med kvalitet. När är ett överskott för stort och när är en verksamhet tillräckligt bra? Är det när det går en lärare på 12 elever? När alla elever i friskolan har nått målen? Eller när alla elever i kommunen har fått tillräckligt med stöd för att nå målen?
   — Det är klart att det går att begränsa vinsterna om man vill. Men det lär kräva mycket arbete och en inslussningsperiod för de friskolor som redan är godkända av Skolinspektionen, säger Fredrik Forssman.

Även när det gäller den demokratiska insynen tycks det numera råda enighet mellan blocken. Båda sidor meddelade före valet att offentlighetsprincip och meddelarfrihet bör gälla i friskoleaktiebolagen precis som i de kommunala skolorna.
   Det är ett krav som även Lärarförbundet ställer. Anna Weigelt är utredare på förbundet och har skrivit om skolans finansiering i en rapport som kommer i mitten av oktober.
   Enligt rapporten borde det vara av intresse för elever och föräldrar att ta reda på vad som står i en friskolas bolagsordning om eventuella vinster och om det förekommer oskäliga bonusar eller andra ersättningar.
   — Även facket kan utöva tryck och påverka hur friskolor hanterar sina överskott, säger Anna Weigelt.

Marika Lindgren Åsbrink är socialdemokrat i Sundbyberg och politisk bloggare. Som borgarrådssekreterare i Stockholms stad har hon satt sig in i vinstfrågan. Hon tycker inte att det räcker med en reglering som säger att vinstuttag är okej under förutsättning att kvaliteten är hög.
   Hon radar upp argument för varför skolan inte är en marknad vilken som helst:
   — Den som inte gillar ett schampo kan ta sina pengar och köpa ett annat märke, det påverkar ingen annan. Skolvalet däremot har en massa konsekvenser, inte bara för en själv utan också för andra elever och samhället i övrigt, säger hon.
   Det finns ingen prispress som på andra marknader. Skolpengen är densamma oavsett hur många som konkurrerar om eleverna och oavsett hur effektiv friskolan är. Är den mer produktiv än kommunens egna skolor kommer det varken skattebetalarna eller eleverna till del.
   Medborgarna som betalar har ingenting att säga till om. En koncern kan flytta delar av skolpengen från den kommun där skolan ligger till skolor i andra kommuner. Pengarna kan användas när man vill expandera
i Sverige eller etablera sig utomlands.
   — Det är ett helt bakvänt system som läcker skattepengar, säger Marika Lindgren Åsbrink.
   Eftersom vinstfrågan är så ideologiskt laddad i Sverige stannar diskussionen oftast i friskolornas vara eller inte vara, enligt henne.
   — Om man kritiserar vinsterna vill många få det till att man är emot privata alternativ helt och hållet. Men andra länder visar att det är fullt möjligt att begränsa vinstuttaget och ändå ha valfrihet, säger hon.
  

Systemet i Norge verkar bra, tycker Marika Lindgren Åsbrink. Där går 2 procent av grundskoleeleverna och 8 procent av gymnasieeleverna i friskola.
   I den norska privatskolelagen står det att alla offentliga medel ska komma eleverna till del. Skrivningen är formulerad för att förhindra att skolor drivs i kommersiellt syfte. Om någon anmäler en skola för att använda pengar till annat får Utdanningsdirektoratets tillsynsavdelning granska räkenskaperna. Man gör också kontroller på eget bevåg.
   För drygt ett år sedan blev friskolekoncernen John Bauer ålagd att betala tillbaka 2,9 miljoner norska kronor till staten. Skälet var att två skolor använt offentliga medel till att köpa orimligt dyra tjänster från bolag som skolcheferna kontrollerade.
   Den ideologiska striden i Norge har handlat om friskolornas inriktning. Den förra borgerliga regeringen tog bort kravet på att de måste erbjuda ett pedagogiskt eller religiöst alternativ till det offentliga skolväsendet för att få bidrag. När Arbeiderpartiet återkom till makten ändrade man tillbaka till den tidigare ordningen.
   — När det gäller vinstuttag råder ganska stor enighet. Det har aldrig varit tal om att norska privatskolor ska drivas i kommersiellt syfte, säger Mare Erdis, seniorrådgivare på Utdanningsdirektoratet.

Kommunala skolor // Friskolor

Lärartäthet grundskolan

8,3 lärare/100 elever // 7,6/100

Lärartäthet gymnasiet

8,2 lärare/100 elever // 6,8/100

Andel lärarutbildade, grundskolan

88 procent // 70 procent

Andel lärarutbildade, gymnasiet

80 procent // 56 procent

Studie- och yrkesvägledare (SYV) grundskolan

1.400 elever/SYV // 1.900/SYV

Studie- och yrkesvägledare (SYV) gymnasiet

430 elever/SYV // 890/SYV

Källa: Skolverket 2009/2010

Tre av fyra
säger nej

  • 76 procent av svenskarna tycker att fristående skolor ska vara skyldiga att återinvestera hela överskottet i skolan.
  • 18 procent säger ja till vinstutdelningar till ägarna.
  • 6 procent har ingen uppfattning.

Källa: SKOP/ Lärarnas tidning 3/10

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Vinstdrivande friskolor

Jag har själv jobbat i en vinstdrivande friskola, Vittraskolan i Östertälje, som tillhör Academedia koncernen. Skolan utmärktes av ett tydligt positivt urval av elever och många obehöriga lärare som var yngre vuxna i början av 20-års åldern. En skola som saknade nästan all skolservice, utom matsal. En skola med dåliga undervisningsmöjligheter, dålig respekt för lärarna, hög andel obehöriga lärare, rekordmånga elever per lärare, skolledarskap som präglades av "management by fear", 60 timmars arbetsvecka, stressymptom hos lärarna med tryck över bröstet och synrubbningar, inga fackombud eller kollektivavtal, påtryckningar att ge glädjebetyg….Drivande av företag tenderar att ske med oärlighet om samhället stiftar lagar och regler som ger möjlighet till detta. Dålig insyn i verksamheten leder till fusk, bedrägligt beteende, oärlighet och dubbelmoral. I kombination med lögnaktig marknadsföring leder detta till skolor med mycket dålig kvalite i undervisningen. Skolresultaten blir dock bra på grund av glädjebetygen och den höga andelen elever socioekonomiskt starka hem.
Lars Johansson har i sin blogg visat på problemets art och karaktär: http://skolaisverige.blogspot.se/2016/03/de-vinstdrivande-friskolorna.html

Annons

Fler nyheter