Svårt få elever välja lärlingsutbildning

Orsakerna är bland annat att utbildningen är okänd, att det för eleverna är viktigt att tillhöra en klass och att lärlingsutbildningen har låg status.
   Till försökets positiva effekter nämns att det lett till ett bättre samarbete mellan skola och arbetsliv, att eleverna trivs och mognar och att de blir anställningsbara. Negativt är att många elever har låg studiemotivation, att det varit svårt att hitta lärlingsplatser och att försöket kräver mycket resurser och arbete.
   Bygg, fordon och handel och administration var de populäraste lärlingsutbildningarna. Två tredjedelar av lärlingarna var pojkar.
   Den största andelen av statsbidraget har gått till personalkostnader och elevkostnader. De kommunala skolorna har lagt 15 procent av pengarna på att ersätta företagen som deltar i försöken. De fristående skolorna har istället lagt pengar på administration.
   12 procent av eleverna avbröt studierna, vilket var något färre än läsåret innan då 15 procent hoppade av.

Vid årsskiftet ska reglerna för ersättningen till lärlingsutbildningarna skärpas, eftersom företagen har fått lägre del av statsbidraget än som var tänkt. 25.000 kronor betalas ut per deltagande elev, och knappt hälften av huvudmännen har använt en del av pengarna till att ersätta de företag som tar emot lärlingar.
   – Kommunala skolor har använt 15 procent av bidraget till att ersätta företag. Motsvarande siffra för fristående skolor är en procent. Regleringen innebär att 10.000 kronor ska gå till att utveckla försöksverksamheten och 15.000 kronor till att ersätta företagen, säger Lina Collin, undervisningsråd på Skolverket.
   Lärlingsförsöket har pågått sedan 2008, och i år deltar ungefär 7.000 elever.