Det råder kris i riket i fråga om kön och utbildning. Det finns en könsklyfta inom utbildningsområdet som kan beskrivas i tre dimensioner:
Unga kvinnor utbildar sig i större utsträckning än unga män, flickor får bättre betyg än pojkar, och bland pojkarna är risken större att bli diagnostiserad med beteendeproblem.
Detta leder oss till problemets kärna.
Den verkliga pojkkrisen är inte bara en utbildningskris utan i mångt och mycket en våldskris, som handlar om de kulturella mönster som likställer manlighet med förmågan att bruka våld.
För det mesta använder vi någon annan benämning när vi talar om det. Vi kallar det »ungdomsvåld«, »gängvåld«, eller »våld i skolan«. Våldets genus görs därmed osynligt. Men låt oss erkänna fakta: män och pojkar bär ansvar för mer än 90 procent av alla våldsbrott i samhället.
I den industrialiserade världen har samhället genomgått stora förändringar under de senaste 50 åren. Men föreställningarna om vad det innebär att vara man har inte ändrats i samma takt.
Ytterst beror problemen med pojkars och unga mäns lägre deltagande och sämre resultat i utbildning, samt majoriteten av beteendeproblemen i skolan, på traditionella föreställningar om manlighet. En pojke förväntas ta avstånd från mjuka värden, utstråla aggression och oberoende och inte visa sårbarhet.
Skolan är ett socialt rum som alla Sveriges barn befinner sig i under stor del av sin uppväxt — den tid då vi bedöms vara som mest påverkansbara.
Här finns alltså en stor möjlighet att relativt tidigt och kollektivt, på institutionsnivå, gripa sig an en uppgift som ruckar på invanda mönster och fördomar och som kan
påverka samhället i nuet och
i framtiden.
För att ett sådant grundläggande arbete ska komma till stånd krävs att någon tar första steget och visar vägen.
Ingen förändring till mer demokratiska och jämställda förhållanden och till bättre utbildningar torde dock komma till stånd om inte tid och pengar avsätts till just ett sådant medvetandeskapande arbete.
Därför vill jag nu föreslå politiker och skolledare att man sjösätter »Projekt Pojke«.
Genom att utbilda elever i genusvetenskapliga teorier, mansforskning och jämställdhetsfrågor kan vi stärka ungdomarna i jämställdhetsarbetet.
Projektet ska också problematisera de värsta formerna av ojämställdheten i samhället: som sexuella trakasserier, kvinnomisshandel, trafficking och våldtäkt. Det finns ett tydligt samband mellan våldet i samhället och de värderingar som manlighetsidealet omger sig med.
Projektet syftar till att kunskap i dessa frågor skall medföra att en kritisk position till mansnormen intas.
Vi måste helt enkelt ruska om pojkarnas idé om vad det innebär att vara man.
Skriv ut
Helt i strid med skollagen krävs ofta diagnoser för att lärarna ska få extra resurser för elever i behov av särskilt stöd.
