Expert: Skolreformer kräver helhetsgrepp
Blir skolor bättre av skolreformer? Nej, inte om reformerna bara handlar om att förändra till exempel betygs- och provsystem. Det krävs ett helt annat helhetsgrepp för att något ska hända med resultaten. Det är en huvudtes i professor Michael Fullans forskning om skolreformering.
Michael Fullan är professor emeritus vid universitetet i Toronto i Kanada och en av världens ledande experter på förändring av skolan. Han är även rådgivare till utbildningsministern i provinsen Ontario.
Nu har han varit på besök i Sverige och lett seminarier för skolledare och deltagit i skoldebatter.
Det viktigaste i Sverige, enligt Michael Fullan, är att göra något åt de generellt sjunkande resultaten, en utveckling som började när skolan decentraliserades i början på 1990-talet.
— Men det är också viktigt att försöka minska det gap som håller på och växa fram mellan olika skolors resultat, även om Sverige fortfarande har små skillnader jämfört med många andra länder.
Han menar att båda dessa negativa trender går att vända med samma strategi, även om det är svårare att lyckas i ett land som Sverige med många fristående skolor.
— I Ontario ger vi inte statliga pengar till fristående skolor eftersom vi vill ha ett sammanhållet skolsystem, säger han.
Strategin utvecklades när Ontarios stagnerande skolor reformerades mellan 1998 och 2003. Den går ut på att tillämpa det man från forskningen vet fungerar. Den var också framgångsrik och förbättrade resultaten märkbart på två år.
Strategin bygger på ett helhetsgrepp som genomsyrar alla nivåer i skolsamhället. Den nationella nivån, den kommunala nivån och skolnivån.
— Den högsta politiska ledningen med utbildningsministern i spetsen måste leda reformeringen. Och då inte bara i formell mening utan den politiska ledningen måste verkligen engagera sig på djupet och se till att strategins olika delar fungerar.
Michael Fullan var själv rådgivare åt utbildningsministern i Ontario när skolsystemet reformerades.
— Vi träffades var sjätte vecka i ledningsgruppen för att hålla fokus i reformeringen, som är lätt att tappa om man inte är vaksam. Men 90 procent av reformarbetet handlar om hårt praktiskt arbete ute i verkligheten.
– För att reformerna ska lyckas måste det finnas en öppenhet kring skolors praktiska arbete och resultat som visar vad som fungerar bäst. Detta bör finnas i en statlig databas som är öppen för alla. Men innan man inför denna öppenhet måste man skapa ett förtroende mellan staten och professionen. Det tog oss tre år i Ontario.
Sex viktiga delar i strategin
- Lärarnas professionalitet ska respekteras men deras kompetens måste höjas och undervisningsmetoderna bli mera evidensbaserade. De måste också arbeta mot samma mål. Lärare som inte passar till lärare bör sluta i skolan.
- Fokus på ett litet antal högt ställda och ambitiösa mål. Målen ska vara mätbara och användas på varje skola. I Ontario bestämde man sig för att förbättra läs-, skriv- och räknekunskaper i vid mening vilket också inkluderade andra ämnen. Man satsade också på att få fler att klara gymnasiet vilket krävde att varje elev följdes upp.
- Det måste finnas en balans mellan undervisning av och bedömning av eleverna. Det finns alltid en risk att man börjar använda för många och för begränsade prov när man vill förbättra resultat. Proven blir en bestraffning av eleverna och det är ett säkert sätt att misslyckas med reformen.
-
Ledarskapet på alla nivåer i skolsamhället måste utvecklas. Från den nationella nivån till rektorn på varje skola. Det räcker inte att ledarna ställer upp på ett antal mål utan de måste aktivt arbeta med att förverkliga målen man kommit överens om och lära sig av detta arbete. De måste se på sig själva som lärande deltagare i reformeringen.
– I Sverige måsta man satsa mycket mer på att utveckla just detta. Skolledarna måste både delta som lärande och pedagogiska ledare, leda lärarnas undervisning och hur de samarbetar för att nå reformmålen, säger Michael Fullan. - Uppföljning av elever, skolor och kommuner med låga resultat ska vara effektiv men inte dömande eller bestraffande.
- Mer pengar ska bara till om de används för att tjäna syftet med de olika delarna i strategin. Ofta är det bättre att använda existerande resurser på ett mer effektivt sätt än att ge mer pengar.
Fakta
Michael Fullan
Yrke Professor emeritus vid Ontario Institute of Studies in Education vid universitetet i Toronto.
Gör Är rådgivare vid förändringsprojekt i länder över hela världen.
Senaste bok "All system go. The change imperative for whole system reform."
Hemsida www.michaelfullan.ca
Skriv ut
Det viktigaste steget för att höja lärarnas status och även kvalitén på skolan är att skapa en bättre lärarutbildning. Jag läser själv femte terminen på lärarprogrammet vid Umeå universitet och kan intyga att kvalitén på undervisningen i pedagogik tyvärr är allt för undermålig. Det är lätt att säga att lärarnas låga status och dåliga lön beror på samhället omkring, men jag anser att vi inte kan förvänta oss någon högre status när vår utbildning inte håller högre klass än vad som nu är fallet.
- logga in eller registrera dig för att kunna kommentera
Det känns som att det mesta Michael Fullan skriver stämmer väl överens med Alliansens intentioner även om de kan behöva kompletteras. Kanske framför allt med det här med att fokusera på ett litet antal högt ställda mål.
Ett problem de aldrig hade i Kanada var den brist på valfrihet vi har framför allt i grundskolan. Jag ser den snabba utbyggnaden av friskolorna som en reaktion på detta och hävdar att vi i Sverige behöver balansera våra friskolors valfrihet med mer valfrihet i den kommunala skolan.
Lars Lagheim tar också upp en viktig synpunkt kring det evidensbaserade förändringarna. Här behöver Sverige och i synnerhet skolforskningen en rejäl uppryckning, en uppryckning som görs i samarbete med lärarkåren så att mätningar av resultat blir tillräckligt breda. Tankarna om utökningen av antalet lektorat på gymnasiet känns klart lovande.
- logga in eller registrera dig för att kunna kommentera
Har med intresse läst om Michael Fullans forskning och skolreformering och eftersom jag som rektor och skolutvecklare sedan Lpo 94 sjösattes med framgång foljt hans sex viktiga delar i strategin kan jag bekräfta att det fungerar.
Visst krävs helhetsgrepp men min erfarenhet är attnär man ändrar det som ska bedömas och betygsättas påverkas allt. När den kvantitativa bedömningen byttes mot den kvalitativa i Lpo94 borde det fått konsekvenser.
- Lärarna fick ingen hjälp att utveckla förmågan att bedöma kvaliteter.
- Undervisningsmetoderna har aldrig varit evidensbaserad, man har aldrig vetat om de ger bättre resultat vare sig kvantitativt eller kvalitetivt.
- Byter man bedömningssystem måste lärare ändra sitt arbete i klassrummet. De måste kunna se, bedöma och kommunicera hur kunnandett eller kompetensen, elevens förmåga att hantera sina kunskaper utvecklas.
- De få mål som ställs upp måste vara bedömningsbara (inte mätbara) och gynna elevers möjlighet att ta till sig och hantera kunskap (skriftspråklighet) och visa att kunnandet verkligen utvecklas.
- Kan lärare se, bedöma och kommunicera kompetensutvecklingen ändras provens utformning med automatik. Når arbetet i klassrum och skola (rektors ansvar)ändras på grund av den kvalitativa bedömningen är inte ens säkert att prov behövs. Kan lärare bedöma kan man också lita på lärares utsagor om elevers kompetens.
- En kvalitativ bedömning, evidensbaserad undervisning och därmed kontinuerlig uppföljnin leder till att skolor, kommuner och kanske även nationella politiker lär sig vad som fungerar och inte fungerar varvid resurserna kan användas mer effektivt.
Lars Lagheim
- logga in eller registrera dig för att kunna kommentera
De sex punkter Michael Fullan beskriver för en lyckad totalrenovering av skolans undervisning är intressanta.
Det man kan sätta ett frågetecken kring är vilka mål man mäter. I svensk skola är det två uppsättningar mål som ska mätas. För det första de som är relaterade till läroplanen. Dessa är målbilder av vad lärarna ska nå med sitt pedagogiska arbete. Andra är relaterad till kunskapmålen utifrån kursplanen, det som Fullan beskriver.
Båda dessa områden är graft eftersatta i svensk skola av idag. Skolan har nu en jättechans att bygga om och visa att utvärdering leder till bättre pedagogik för god kunskapsresultat därför man vet vad mål är och vad resultatet blev.
Det som är mitt i prick i Fullans beskrivning är det som relateras under punkt 4. Arbetsplaner med mål, som ofta är fromma förhoppningar eller ambitioner snarare än mätbara mål, är just bara planer som inte genomförs i det praktiska pedagogiska arbetet av lärarna. Här kommer ny tuffa krav med nya skollagen som har som central krav att lärare och skolledning ska jobba utifrån ett systematiskt kvalitetsarbete.
Vilken gigantisk utmaning skolan stor inför.
- logga in eller registrera dig för att kunna kommentera
