Elever som bär nikab kan bli utan praktik

DO:s beslut om huruvida skolor har rätt att förbjuda elever att bära nikab dröjer ytterligare ett par veckor. Men beslutet riskerar att inte leda till tydligare riktlinjer för skolorna.
   Eftersom rätten till utbildning är mycket stark kan utslaget bli att en elev får rätt att ta del av en utbildnings teoretiska del, men inte dess praktik, enligt Naiti del Sante, ansvarig jurist på myndigheten.
   — Rättsläget ser olika ut för utbildning och arbetsliv. En arbetsgivare har mycket större möjlighet att förbjuda religiösa plagg än vad en skola har, ­säger hon till Lärarnas tidning.
   DO tar dock inte ställning till arbetsgivarnas agerande eftersom ingen anmälan om saken kommit in.

Bakgrunden är en elev på barnskötarutbildningen som i början av förra året anmälde Västerorts vuxengymnasium för diskriminering sedan rektorn vid skolan förbjudit henne att bära nikab. Frågan ligger kvar hos DO, som alltså ännu inte fattat något beslut.
   — Det kan mycket väl bli så att en elev får rätt till en utbildning som inte kommer att kunna leda till praktik eller arbete i framtiden, säger Naiti del Sante.

Ett annat omdebatterat DO-beslut gäller frågan om könssegregerad undervisning med hänvisning till religionsfriheten. Det är en kvinnlig sfi-elev i Strömsund som anmält kommunen för könsdiskriminering sedan skolan gett efter för kraven från en grupp muslimer om separat undervisning för kvinnor och män.
Kvinnorna fick bland annat inte sitta inom synhåll för männen, och inte heller tala samtidigt.
   DO såg ingen anledning att kritisera skolans agerande och lade ned ärendet. Men det beror enligt Magnus Jacobson, pressansvarig på DO, på att beslutet enbart handlade om ifall skolan gjort tillräckligt för att förhindra kränkningar av kvinnan.
   – När DO inledde sin utredning pågick inte längre någon könsuppdelad undervisning på skolan. Vi förespråkar inte könsuppdelad undervisning och det finns heller inget stöd i lagen för en elev att kräva det, säger Magnus Jacobson.