Ylva Johansson (S): Vi vill inte sortera eleverna

När Socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin ska toppa laget i valrörelsens slutspurt kallar hon in före detta skolministern och vårdministern Ylva Johansson som skolpolitisk talesperson. En tuff politikerveteran, som inte tvekar att ta den ideologiska striden med utbildningsminister Jan Björklund (FP).

Ylva Johansson far in i sitt riksdagsrum, struntar i onödiga hälsningsfraser och borrar blicken i reportrarna från Lärarnas tidning:

– Såå - då sätter vi igång.

Vad är det första de rödgröna gör om ni vinner valet?

– Satsa mer resurser för att anställa fler lärare och förskolelärare. Det är ju en av de stora konfliktfrågorna i den här valrörelsen. Regeringen satsar på stora skattesänkningar. Men det gör inte vi. Vi lägger pengarna på välfärden - och vi har tydligt pekat ut att pengarna ska gå till skolan och förskolan, till att anställa fler lärare, förskollärare och barnskötare så att barngrupperna och klasserna blir mindre.

De rödgröna skriver i sin regeringsplattform att lärartätheten ska vara nio lärare per 100 elever. Hur har ni kommit fram till just den siffran?

– Det kunde förstås ha varit 8,9 eller 9,1. Men framförallt är det en markering om att vi vill ha en kraftig förändring mot dagens lärartäthet på 8,2 lärare per 100 elever. Vi lägger ner tre miljarder kronor per år för att få 6 000 nya lärare under mandatperioden. Det är ett enormt stort åtagande vi tar på oss. Och med måttet om lärartätheten surrar vi oss vid masten.

Men behövs det fler lärare i alla kommuner och i alla skolor?

– Det är klart att behovet ser olika ut i olika skolor och olika kommuner. Därför vill vi också lagstifta om att kommunerna måste anpassa resurserna efter behoven.

Det finns ju studier som visar att det inte är mängden resurser utan snarare hur man använder dem som är viktigt?

– Det finns förstås en massa andra saker som också spelar roll; hur arbetsklimatet är på skolan, hur man arbetar med mobbning, hur man använder övriga resurser. Men jag håller inte med om att det skulle spela någon roll med lärartätheten. Säger man det säger man samtidigt att lärare inte är så viktiga i skolan.

Vad tycker du om den svenska skolan i dag?

– Jag tycker vi har en skola som vi på många sätt kan vara stolta över. Det allvarligaste problemet är att klyftorna i skolan ökar. Det beror ju delvis på segregationen som ökat, men också på att resurserna har minskat, att klasserna har blivit större och att resurstilldelningen är för lite behovsstyrd.

Varför ska en ung lärare välja att bli lärare i dag?

– För att det är världens roligaste jobb.

Varför det? Du är ju inte lärare längre?

– Nej, men det är mitt yrke trots allt. Jag älskar lärarjobbet, eftersom det är så enormt stimulerande att se hur barn och ungdomar växer och utvecklas. Samtidigt som det kan vara oerhört frustrerande om man tvingas att jobba under förhållanden där man inte har fått använda sin professionalitet, där man inte har tid och utrymme att jobba med varje elev eller med gruppen som man faktiskt har kapacitet att göra. Det är slitande att gå hem och känna att man inte har gjort ett så bra jobb som man faktiskt vet att man skulle kunna göra.

Vad vill ditt parti göra för att höja lärarlönerna?

– Det viktigaste är att bekämpa arbetslösheten, så att det finns ekonomiska förutsättningar för kommunerna att få mer resurser. Det andra är att skapa utvecklings- och karriärmöjligheter för lärare i skolan, vilket ska kunna synas i lönekuvertet.

Avgörande är också att kommunerna avsätter pengarna för höjda lärarlöner. Är det något ni socialdemokrater har varit bra på, med tanke på hur lärarlönerna ser ut?

– Men man måste se på hur kommunernas ekonomi ser ut. Det har varit ett väldigt tufft läge för kommunerna de senaste åren. De har tvingats till nedskärningar och uppsägningar för att klara ekonomin.

En del duktiga elever tröttnar på skolan. Vad tänker ni göra för att ge dem samma rätt som andra elever att utveckla sin fulla potential?

– Alla elever har samma rätt utifrån sina förutsättningar att utvecklas maximalt och det är säkert så att elever som har det lätt för sig har känt sig understimulerade. Men vi säger nej till elitklasser. Forskningen och erfarenheten visar både högpresterande och lågpresterande missgynnas av att man delar upp elever. Att man som lärare hinner med att ge elever de utmaningar de behöver handlar också det om att klasserna inte är för stora.

Innebär det att ni säger ni nej till spetsutbildningar på gymnasiet också?

– Nej. Ju högre upp man kommer, desto mer relevans finns det för specialiseringar. Men att i tidiga åldrar sortera elever riskerar att bli väldigt kontraproduktivt. Det är en väldigt tydlig höger-vänster-konflikt i skolpolitiken.

Många elever hoppar av gymnasiet. Därför ökar den borgerliga regeringen tiden för yrkesämnen och minskar tiden för teoretiska ämnen på yrkesprogrammen. Vad är det för fel på det?

– Det är fundamentalt fel sätt att tänka. Alliansen utformar en yrkesutbildning för att de elever som är skoltrötta ska klara av den. Men den är inte anpassad för de kompetenskrav som arbetslivet ställer. Det innebär att yrkesutbildningen inte leder till jobb.

– Det andra felet är att alliansen genom att avskaffa högskolebehörigheten på yrkesprogrammen stänger dörren för de 20-30 procent av yrkeseleverna som varje år går vidare till högskolan. Inte minst stänger man dörren för många tjejer som under gymnasietiden kommer på att de vill vidareutbilda sig till förskollärare eller sjuksköterskor.

Men det går ju att komplettera yrkesprogrammet med studier i teoretiska ämnen och ska också gå att läsa upp ämnena på komvux?

– Det kräver att du läser mer. Det ska finnas utrymme för det i ditt schema och du ska ha den drivkraften. Annars får du börja om med nya lån efter gymnasiet. Men dagens modell har ju redan prövats redan och resultatet är massor av avhopp från gymnasiet. Hur tänker ni bryta det?

– Avhoppen är ett stort misslyckande. Det krävs mer resurser till gymnasieskolan för att man ska kunna erbjuda anpassade grupper, kärnämnena måste färgas in mer i yrkesämnena och det behövs större variation mellan de olika yrkesprogrammen.

Innebär detta att ni vill ha mindre yrkesstudier på yrkesprogrammen än regeringen?

– Vi tycker att det är bra att man stärker yrkesämnena, men vi har inte satt ned foten för hur det precis ska se ut.

De rödgröna partierna har enats om att skolan ska börja sätta betyg i årskurs sju. Varför just i årskurs sju?

– Det är en kompromiss mellan våra partier. Vi Socialdemokrater tycker att man ska ha betyg i grundskolan och betyg har sin plats i slutet av en utbildning, eftersom det är ett intyg på vad man har lärt sig och betygen fungerar som ett urval till gymnasieskolan. Det är ingen jätteviktig fråga om betyget sätts i årskurs sex, sju eller åtta.

De två blocken står nu väldigt nära varandra i betygsfrågan. Vad är du beredd att göra för att åstadkomma en blocköverskridande överenskommelse?

– Jag tycker att det vore väldigt bra om man kunde nå en blocköverskridande överenskommelse och vi socialdemokrater har varit oerhört tydliga med att vi är beredda att kompromissa få till stånd en sådan. Men Jan Björklund tänker inte bli överens med oss, eftersom han vill partipolitisera skolpolitiken.

Tre fjärdedelar av svenska folket vill förbjuda friskolor från att dela ut vinst, enligt en undersökning i Lärarnas tidning. Varför stöder Socialdemokraterna regeringen i den frågan?

– Vi stödjer ju inte alls regeringen. Vi har helt motsatt politik. Det är under den här regeringens tid som det har blivit enorma vinster i friskolorna, som riskkapitalbolag har gått in och köpt upp hela koncerner och där affärstidningarnas rubriker talar om att skolan är "en lukrativ marknad". Vi vill inte ha en sådan utveckling, den är oroande.

I andra länder är det inte tillåtet för friskolor att dela ut vinst. Varför kan inte Sverige också förbjuda vinstuttag?

– Det finns så många sätt att plocka bort resurser från en skola. Ägarna kan fixa guldkantade arvoden eller pensionsavtal till styrelsen. Och riskkapitalbolag plockar i allmänhet inte ut vinst. De ökar värdet på sitt bolag, kanske genom att sätta av pengar på ett bankkonto Jersey eller genom att investera i andra länder. Sedan säljer man med stor vinst. Därför har vi bytt strategi. Det räcker inte att säga nej till vinstuttag, utan den viktiga frågan för oss är att de skattepengar som vi satsar går till skolan och till eleverna.

Vad vill ni göra att säkra det?

– Det handlar om att ställa tydligare kvalitetskrav, till exempel på klasstorlekar. Men den största förändringen är att vi vill ha en offentlighetsprincip som ska gälla fristående skolor, så att man har samma insyn som i kommunala skolor. Vi är medvetna om att det är ett väldigt stort ingrepp i ett privat företag. Men vi tycker att det är motiverat, eftersom det faktiskt är ett allmänintresse vad ägarna gör med våra skattepengar i skolan. Jag tror det blir en stark kraft, eftersom man inte vill bli ifrågasatt.

Innebär detta att ni till exempel tänker lagstifta om lärartäthet?

– Vi vill att myndigheterna ska kunna ställa mer preciserade krav och då måste de ha stöd i lag. Vi vill också att den som tar över en hel koncern av skolor måste ansöka om tillstånd på nytt.

Är ni beredda att lagstifta om att det ska finnas förskollärare på varje avdelning i förskolan?

– Nej, det löftet har vi inte. Men vi går väldigt långt när det gäller att lova mer pengar för att anställa fler inom förskolan och att kompetensutveckla personalen.

Varför vill Socialdemokraterna inte reglera grupperna på fritidshemmen, som Vänsterpartiet kräver?

– Jag skulle gärna göra det också. Men vi har lagt de stora resurserna på skolan och förskolan. Vi får väl återkomma senare till fritidshemmen.

Bör elever ha lagstadgad rätt till musik- och kulturskola?

– Ja, det tycker jag. Kultur är viktigt och jag är oerhört bekymrad över den ökade barnfattigdomen samtidigt som avgifterna mellan olika kommuner skiljer alltmer. Det finns en oerhörd risk att vi får ökade klasskillnader mellan barn. Kultur ska ha barn ha tillgång till.

Är du Sveriges nya utbildningsminister?

– Jag hoppas att jag får vara med i en ny regering efter valet. Och jag spelar där Mona sätter mig.