Resultaten sjunker för elever födda utomlands
Gapet ökar mellan elever födda i Sverige och elever som invandrat efter sju års ålder. Mindre än hälften av de som är födda utanför EU når gymnasiebehörighet.
Trots stora satsningar i kommuner som tar emot många invandrare försämras skolresultaten för de invandrade eleverna dramatiskt. Av de elever som invandrat till Sverige efter skolstart, från ett land utanför EU, är det bara 45,1 procent som når behörighet till gymnasiet. För tio år sedan var andelen 63,8 procent.
För de elever som är födda i ett land inom EU är siffran 66,9 procent, en sänkning från 77,4 procent.
För bägge grupperna är det långt till de närmare 91 procent av de inrikes födda eleverna som når gymnasietbehörighet.
Statistiken är framtagen av SCB och gäller de 38 stadsdelar som har så kallade lokala utvecklingsavtal (LUA) med staten. (Se ruta.)
— Ju senare du invandrar, desto svårare är det att hinna i kapp de elever som är födda i Sverige. Vi vet också att orsakerna ligger i föräldrarnas socioekonomiska bakgrund, vad de har för utbildning och kulturellt kapital, säger Nihad Bunar, docent i sociologi vid Stockholms universitet.
I vilken skola eleverna hamnar och hur de tas emot är också viktiga faktorer för resultatet. Har skolan många utlandsfödda elever eller låga betyg så påverkar det de nyanlända eleverna negativt.
— Men det är farligt att marginalisera problemet till att det bara handlar om vissa elever eller en specifik skola. Skolorna i en kommun måste ha en gemensam syn på alla elever och byta elever med varandra så att inte de nyanlända koncentreras till en skola, säger Nihad Bunar.
Men det grundläggande utanförskapet som eleverna upplever är svårt för skolorna att rå på. Det menar Ove Sernhede, professor i socialt arbete vid Göteborgs universitet:
— Skolan pratar för lite om deras värld. Eleverna måste få hjälp att diskutera den fattigdom, segregering och diskriminering som de upplever så att den blir begriplig för dem. Ta läroplanens solidariska värderingar som utgångspunkt. Gör allvar av värdegrunden, uppmanar han.
Rosanna Dinamarca
Vänsterpartiet
"Satsa mer på modersmålsundervisning och ge eleverna rätt till ämnesundervisning på sitt modersmål under den första tiden i Sverige. För att klara det vill vi höja statsbidraget och rikta insatserna. Det krävs också ökad lärartäthet och utbildning för lärare i svenska som andraspråk."
Ylva Johansson
Socialdemokraterna
"Vi vill lagstifta om att resurser ska fördelas efter behov. Ett ökat statsbidrag till kommunerna ska riktas till ökad lärartäthet, mindre klasser och till ämnesundervisning på modersmålet. Vi är inte främmande för att öronmärka pengar. Alla elever ska erbjudas läxhjälp."
Mats Pertoft
Miljöpartiet
"Det behövs fler lärare i klassrummet. Vi har ett riktmärke på 9 lärare per 100 elever. Ämnesundervisning på modersmålet är också viktigt den första tiden i Sverige. Modersmålet måste tas mer på allvar. Vi vill att det blir till ett meritämne, det är ju en språkunskap de har."
Sofia Larsen
Centern
"På kommunnivå kan man göra som här i Örebro där nyanlända slussas ut och fördelas på alla skolor i kommunen. De hamnar i mindre grupper, där de lär sig svenska snabbare och därmed kommer ut i de ordinarie klasserna snabbare. På nationell nivå gynnar de förändringar vi gör alla elever."
Gunilla Tjernberg
Kristdemokraterna
"Eleverna måste få studiehandledning på sitt modersmål. Jag vill att Skolverket ser över hur det ska gå till. Vi måste också lära oss mer om vad som döljer sig bakom statistiken för att kunna rikta resurserna rätt. Vi vill också ge en bonus till skolor som höjer resultaten."
Tina Acketoft
Folkpartiet
"De satsningar som vi genomför, alltifrån lärarutbildning till ny skollag är till för at just höja varje elevs resultat. Just de här eleverna behöver stöttning i språk, både i modersmålet och i svenska. Jag är kluven till ämnesundervisning på modersmålet, svenska är ändå viktigast."
Margareta Pålsson
Moderaterna
"Skriftliga omdömen, tidigare betyg, nationella prov och lösa-skriva-satsningar gynnar alla barn. Språk är viktigt, gärna redan på förskolan. Vi vill också se modersmålslärarna i klassrummet. Och så vill vi ge bonus till skolor i utsatta områden som höjer sina resultat."
Lokala avtal
ska utveckla
- Regeringen har avtal med 21 kommuner om att bedriva ett utvecklingsarbete i 38 stadsdelar med ett utbrett utanförskap.
- De lokala utvecklingsavtalen (LUA) är en central del i att motverka segregationen i dessa områden. Vilka insatser som görs i respektive stadsdel styrs av lokala behov.
- Polismyndigheterna, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska samarbeta lokalt.
- De lokala avtalen är en vidareutveckling av tidigare storstadssatsningar som tog sin början på 90-talet, exempelvis "Blommanpengarna".
Läs vidare:
www.regeringen.se
Sök på "Lokala utvecklingsavtal"
Skriv ut
2011-01-13 21:42
Resultaten sjunker för elever födda utomlands
Nyheten att skolresultaten i Sverige har sjunkit för invandrare elever födda i länder utanför Europa bara bekräftar, på sätt och vis, Pisa undersöknings resultat från 2009 där Sverige ligger under OECD-medel i Matematik och Naturvetenskap. Det är självklart att Sverige ska hänga med EUs främsta utbildnings mål= Modersmål undervisningen. För att förbättra svenska skolresultaten, särskilt för elever med invandrar bakgrund som studerar i kommunala skolor i sociala och ekonomiska belastade bostads område krävs kraftiga satsningar både från staten och kommunerna.
Det är en skandal att i Sverige har bara utbildats ett fåtal modersmålslärare i de sista 20 år, stora pedagogiska institutioner som Lärarhögskolan i Stockholm har nyss förlorat sitt examens rätt för visa lärarkategorier, den moderatstyrda majoriteten i Haninge kommun håller på avveckla Jordbromalmsskolan (med mer än 90% av invandrare elever) den enda högstadieskolan i kommundelen Jordbro.
Det behövs faktiskt en mer mänsklig, rättvis och vetenskaplig skolpolitik i Sverige.
- logga in eller registrera dig för att kunna kommentera
2010-09-10 19:07
gymnasiebehörighet hos invandrarelever
Nihad Bunars påstående att ”ju senare du invandrar, desto svårare är det att hinna i kapp de elever som är födda i Sverige” måste vara grundat på dem elever som inte har fått den studiegång som de har rätt till, d.v.s. nyanlända blev placerade i förberedelseklasser utan möjligheter att utveckla vidare.
Att lära sig ett nytt språk är ingen utveckling för en elev, efter några år kan det nya språket vara ett verktyg för utveckling. Nyanlända elever som har påbörjat sin skolgång i ett annat land måste gå vidare: färdigheter och kunskap från deras hemländer är grunden för vidare utveckling. Det kan ske på deras modersmål och skolan måste se till att eleven går vidare, att eleven inte stannar i väntan på det nya språket.
Jag har haft några elever som var 13 år när de kom till Sverige. Deras kunskaper och färdigheter i t.ex. matematik var högre än hos deras svenska jämnåringar. Vilka skulle komma ”i kapp”? Ja, det måste vara invandrarelever som inte fått chansen att utvecklas vidare, som blev separerade i förberedelseklasser, som fick lära sig matematiska begrepp på svenska men inte matematik.
Om alla nyanlända elever skulle få studiehandledning på modersmål och samtidigt undervisning i svenska så skulle andel icke obehöriga minska. Alla mina elever som hade undervisningsstöd i form av studiehandledning på modersmål från första dagen i svenska skolan med undervisningstid anpassad till elevens behov, inte till skolans eller kommunens resurser, kom in på nationella gymnasieprogram.
- logga in eller registrera dig för att kunna kommentera
Annons
Fler nyheter
Annons
Lärarnas nyheters webbshop
Annons
Annons
