Jan Björklund (FP): Lärarleg vägen till högre lön

Det är ordning och reda på Jan Björklunds tjänsterum på utbildningsdepartementet. En Elfsborgshalsduk ligger vikt över en fåtölj. Ett fotografi av de två sönerna, en gruppbild på regeringen och en annan med nuvarande och för detta fp-borgarråd i Stockholm utgör nästan hela prydnadsarsenalen. Ja, och så kulramen förstås. Han tror att han fick den av Lärarförbundet när han fyllde 40 och styrde över skolan i Stockholms stad.

De rödgröna lovar 6000 nya lärare nästa mandatperiod.Kommentar?

– Jag fattar att det låter bra på en valaffisch men det är bara snömos. Det finns inget sätt för en regering att styra detta. Den möjligheten avhände sig Socialdemokraterna när de kommunaliserade skolan.

Men ett öronmärkt statsbidrag…

– Har aldrig funkat. Den kommun som anställer lärare för de statliga bidragen kan istället dra undan sina egna pengar till skolan. Öronmärkta bidrag funkar bara för begränsade aktiviteter, som när vi betalar kurser i Lärarlyftet.

Behövs det fler lärare i skolan?

Framför allt behövs det fler utbildade, behöriga och legitimerade lärare. Att bara peta in fler vuxna tror jag inte på. I grunden handlar det om en god ekonomi. Jag tror att när det nu vänder kommer kommunerna att satsa mer på förskolan och skolan.

Du talar mycket om lärarnas status. Vad ska en lärare tjäna?

– Det bör jag inte uttala mig om men det är ju ingen hemlighet att jag tycker att det är för låga lärarlöner i Sverige. Kommunerna, både rödgröna och borgerliga, försöker hålla lönerna nere för att få budgeten att gå ihop. Det är ett systemfel som – återigen – beror på kommunaliseringen..

Så lönerna skulle vara högre med staten som huvudman?

– Ja, det bedömer jag. Och jag är rätt optimistisk om att det på sikt kommer att förändras. Nu har jag fått igenom i alliansen att vi ska göra en utvärdering av kommunaliseringen och det är ett rätt stort steg bara det.

Lärarlegitimationen och provåret fick mindre pengar och har blivit mindre reglerat än i det första förslaget. Är du inte rädd för att den blir en urvattnad stämpel?

– Jag är väldigt glad att vi överhuvudtaget fick igenom en legitimation, trots att många ville stoppa den och trots djup finanskris. Att bara legitimerade får bli fast anställda och sätta betyg är väl så viktigt som provåret. På lite längre sikt är en skarp legitimation ett väsentligt bättre instrument för att förbättra lärarnas anställningsvillkor än alla löneavtal i världen.

Hurdå?

– Jämför med det som hände när sjuksköterskorna i Västsverige började jobba i Oslo för att sjukhusen betalade bättre där. Hade landstinget kunnat anställa obehöriga sjuksköterskor hade man gjort det. Istället var man tvungen att förbättra anställningsvillkoren.

Enligt OECD är samarbetsförmåga, självständigt tänkande och flexibilitet förmågor som kommer att behövas i framtiden. Dina kritiker tycker att du fokuserar för mycket på teori och disciplin. Vad säger du om det?

– Ska man kunna skriva en spännande uppsats eller bok måste man ha goda språkkunskaper och själv ha studerat ett antal texter. Det är en missuppfattning att  en kunskapsskola och en kreativ skola skulle vara varandras motsatser. Jag tror att kreativitet och kritiskt tänkande bara kan existera om man har goda kunskaper.

Men det är ju också viktigt vilka signaler ledande politiker skickar ut. Varför talar du så sällan om de här frågorna?

– Därför att våra problem inte ligger inte på det området utan i att vi rasar i kunskapstabellerna. Det finns många saker där vi är bra, förskolan är till exempel jättebra i Sverige och därför har den också lite mindre fokus i debatten. Jag lägger krutet på det som inte funkar.

OECD hävdar också att sammanhållna skolsystem bäst för resultaten. Hur rimmar det med förslaget om elitklasser på högstadiet?

– OECD:s kritik riktar sig ju mot det tyska skolsystemet där man i praktiken delar upp eleverna när de går in i mellanstadiet. Vi ska ha ett sammanhållet skolsystem men jag tycker att det går att förena med särlösningar för vissa ibland. Mitt förslag handlar om några hundra elever. Vi skulle få avskaffa Adolf Fredriks musikskola omedelbart med det där resonemanget.

Yrkesprogrammen ska inte längre ge högskolebehörighet. Vid vilken ålder är det rimligt att en människa ska tvingas göra val som är avgörande för framtiden?

– Här finns en målkonflikt. Å ena sidan är det önskvärt att de görs så sent som möjligt. Å andra sidan går det inte att fortsätta med en allmän grundskola hur många år som helst. Någon gång måste eleverna välja inriktning efter intresse, motivation och förmåga. Inför gymnasiet är rimligt.

Men den som inte är mogen, som väljer fel… Går det att komma igen?

– På oppositionen låter det som om komvux vore avskaffat. Vi bygger ut så att det visslar om det just nu och det finns många chanser att ta igen. Samtidigt måste vi ha klart för oss att alla inte mäktar med de högsta nivåerna från början. Oppositionen struntar i att en tredjedel av varje årskull slås när de kräver att alla ska bli högskolebehöriga.

Tre av fyra svenskar är emot att ägare tar ut vinst ur friskolor. Varför kräver ni inte att överskotten går tillbaka till eleverna eller skattebetalarna?

– Därför att då skulle det inte finnas alternativ i den omfattning vi har nu. Möjligen skulle det finnas några små föräldra- eller personalkooperativ. Jag är inte emot att friskolor drivs med vinstsyfte  men jag tycker att reglerna har varit för slappa och att vi har varit blåögda genom åren. När företagen blir större och större och riskkapitalbolag kommer in som ägare ställs vi inför nya utmaningar.

Vad drar du för slutsatser av det?

– Regeringen vill skriva in i skollagen att Skolinspektionen ska kunna besluta om vinstutdelningsförbud om en friskola snålar på kvaliteten. Och för att säkerställa att det är seriösa aktörer som ger sig in i branschen tänker vi kräva att även koncernbildningar och ägarna bakom ska ha tillstånd hos Skolinspektionen. Vi vill också göra ett försök att öppna för meddelarfrihet och offentlighetsprincip i friskolorna under kommande mandatperiod. Men det är juridiskt komplicerat och kan ta tid.

Oppositionen satsar på förskolan och har som mål att det senast 2014 ska det vara högst fem barn per anställd. Kommentar?

– Av alla de förslag oppositionen lagt fram är detta ett av de vettigare. Även om det är typiskt att de talar om vuxna i förskolan, för mig handlar det om förskollärare.

– Nu när vi har vi gjort många stora grundskolereformer är jag positiv till att rikta ett ökat fokus mot förskolan. Men inte heller här är det möjligt för staten att bestämma hur många som ska anställas. Det är den kommunala ekonomin som avgör.

Hur ska man göra då?

– Ställa ökade pedagogiska krav i förskolans nya läroplan, krav som i praktiken enbart förskollärare är utbildade att kunna genomföra. Om skolinspektionen upptäcker att det inte finns förskollärare och det inte är ett tillgälligt glapp i väntan på en nyrekrytering, ska förskolan inte få bedriva verksamhet.

Vad vill du göra åt de stora grupperna på fritids?

– Detta har varit en dold fråga men jag märker att frågan diskuteras oftare i kommunerna efter de rapporter som Skolinspektionen och Skolverket tagit fram.

– Jag förväntar mig att kommuner som träffas av Skolinspektionens kritik mot förstora grupper rättar sig efter den. Gör man inte det kan inspektionen vidta sanktionsåtgärder med stöd i skollagen. Händer ingenting trots detta får vi väl agera längre fram, men min bedömning är att det är på rull.

De två blocken står nu väldigt nära varandra i betygsfrågan. Vad är du beredd att göra för att åstadkomma en långsiktig, blocköverskridande överenskommelse?

– Vi viker oss inte, vi ska ha ner betygen på mellanstadiet. Om vi vinner valet ska riksdagen rösta i november och jag utgår från att sossarna röstar för betyg från årskurs sex när de inte längre behöver ta hänsyn till Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Och när det väl är infört tror jag inte att det rivs upp.

Det finns kritik som bygger på att betyg leder till ett lärande som går ut på att komma ihåg enkelt mätbara saker vid ett provtillfälle. Vad säger du om det?

– Jag är fullt medveten om att allt inte går att mäta. Men mycket av det centrala i skolans kunskapsuppdrag – läsa, skriva och matematik – går. Svårast är det med de humanistiska orienteringsämnena där man ska sätta in saker i ett sammanhang. En del drar slutsatsen att eftersom inte allt går att mäta så ska vi inte mäta alls men det tycker inte jag.

Men under mandatperioden har resultaten sjunkit för elever födda utanför EU (från 51 till 45 procent gymnasiebehöriga). De har även sjunkit något för svenska elever. Du skulle ju förbättra resultaten i den svenska skolan…

– Jag aldrig någonsin ställt i utsikt att de reformer vi genomför kommer att leda till snabba förbättringar. Huvuddelen har ju knappt trätt i kraft ännu. Även när de gjort det kommer det ta mycket lång tid innan det går att se några effekter i elevernas slutbetyg.

– När det gäller utlandsfödda ska man veta att det skiftar väldigt mycket mellan åren beroende på vad som händer i omvärlden och vilka grupper som kommer.  När välutbildade akademiker från Iran flyr hit kan man till exempel se att resultaten plötsligt stiger i invandrargruppen. Så den siffran måste man ta med en nypa salt.

Är du beredd att lagstifta om att alla elevers rätt till kultur- och musikskola?

– Jag har inte grunnat på frågan men för mig har det alltid varit självklart att det ska finnas en kommunal musikskola. Det finns både bredd- och spetsargument för det. Jag vill inte avvisa lagstiftning om det skulle behövas men det finns inga sådana förslag framme.

Spelar du något själv?

– Jag började med blockflöjt och gick sen över till piano. Jag ville spela något mer häftigt men vi hade ett piano hemma. Jag brukar klinka lite när jag kommer hem till mamma.

Vad tycker du att du lyckats mindre bra med som minister?

– Jag skulle ju önska att reformerna gick att genomföra snabbare. Och jag är frustrerad över att det inte går att skapa en bredare samsyn om att vi borde återförstatliga skolan. Mycket av det vi nu genomför kommer inte att fungera fullt ut i en kommunaliserad skola.  Det finns fortfarande rätt mycket som avgörs av lokala huvudmän och alla har inte kunskapsfokus.

Sitter du kvar som utbildningsminister om ni vinner valet eller är det dags för någon annan ministerpost?

– Jag fortsätter gärna. De andra kan få fokusera på a-kassans nivåer. På lång sikt är det utbildning som är viktigast för Sverige.