Men det finns undantag. En skola i området där resultaten inte följer den nedåtgående spiralen är Augustenborgsskolan, en F—9 skola med drygt 700 elever varav långt över hälften har utländsk bakgrund.
Här når 85 procent gymnasiebehörighet. Förra året lyckades så gott som samtliga utlandsfödda elever.
— Vi har en bra skolledning och en bra organisation med små, väl fungerande arbetslag. Och vi har bra och engagerade pedagoger. De flesta är behöriga och lärartätheten är också ganska hög, säger Izet Omanovic, mentor och lärare i ma, no och teknik i år 7—9.
Med den uppräkningen kan Augustenborgsskolan pricka av ett flertal av de förutsättningar som, enligt forskarna, krävs för att eleverna ska lyckas trots ett sämre utgångsläge. De kan också pricka av ett gott samarbete med föräldraföreningen, organiserad läxläsning, profilklasser i musik och att samtliga lärare har utbildats i svenska som andraspråk.
Över huvud taget finns en tydlig organisation för kompetensutveckling.
— Vi delar med oss av kunskaper och metoder, både kring det som fungerar och det som inte gör det. Ingen är rädd för att be om hjälp, säger Malin Strömberg, ma/no-lärare i år 2.
En fråga som diskuteras mycket på skolan är vad som påverkar elevernas resultat.
— Våra lärare har stor förståelse för elevernas sociala situation och betydelsen av föräldrarnas utbildningsbakgrund. Det är inte föräldrarnas fel att det går dåligt för en elev, det är vårt uppdrag att se till att alla når målen, säger biträdande rektor Leon Nawrot.
Leon Nawrot använder begreppet interkulturellt när han beskriver hur skolan vill arbeta. Personalgruppens sammansättning är viktig. Det ska finnas en spridning både när det gäller kulturell, etnisk och socioekonomisk bakgrund.
Samma inställning finns när klasserna sätts samman. Här förekommer ingen nivågruppering. Finns det duktiga elever i ett ämne är det lärarnas uppgift att individanpassa undervisningen.
— Vi samarbetar med gymnasieskolan och har elever som läser gymnasiematte. Märker vi att eleverna vill utvecklas får vi anpassa undervisningen,
säger Izet Omanovic.
Just nu står 200 elever i kö till skolan. Det vet eleverna, de är stolta över Augustenborgsskolan. Och lärarna är stolta över sina elever.
— Vi måste motivera eleverna och skapa relationer med dem så att de tycker att det är kul att lära sig. Eleverna är med oss på det, de jobbar hårt, och därför är vi bland de bästa i Fosie, säger Izet Omanovic.
Skriv ut
