Regeringen sätter stopp för bonuslöner

– Vi vet att det finns både friskolor och kommuner som har infört eller funderar på att införa löner som kopplas till mätbara resultat i skolan. Det är helt orimligt och riskerar att leda till glädjebetygssättning, säger utbildningsminister Jan Björklund.
   Häromveckan utlovade alliansen att invandrartäta skolor som kan visa att de förbättrar elevernas resultat ska kunna få en ”skolbonus”. Denna bonus ska dock delas ut efter en utomstående bedömning och inte för att skolan sätter högre betyg på eleverna, enligt Jan Björklund.
   Hur vanligt det är med lönebonusar i skolan vet han inte, men regeringen vill stämma i bäcken. Skolinspektionen ska därför få i uppdrag att granska kommuners och friskolors lönesättningsmodeller. Det görs inte idag.

Norrköping införde rekryterings- och resultatlön för ett år sedan för rektorerna på tio grundskolor i utsatta områden. Syftet var att få duktiga chefer att söka sig till skolorna, stanna kvar och utveckla verksamheten.
   Rektorer som lyckas leva upp till i förhand uppställda krav får en bonus när utvärderingen görs efter ett till tre år. Skolverkets databas Salsa (där betygsresultaten sätts i relation till skolans elevsammansättning) är ett av måtten.
   – Än har vi har inte sett några effekter på resultaten, säger Per-Olov Strandberg, personaldirektör i Norrköping.
   Risken för betygsinflation diskuterades i kommunledningen inför införandet.
   – Den finns naturligtvis. Men den minskar i och med att det är rektorerna, och inte lärarna, som kommer i åtnjutande av detta, säger Per-Olov Strandberg.