Här är eleverna med och styr

Är man inte intresserad av elevrådet, men ändå vill vara med och påverka, finns idrottsföreningen, miljörådet eller Friends.

— Vi har lyckats driva igenom så att vi har draperier till duscharna och speglar i omklädningsrummen. Men vi har misslyckats med att få ut en del information till klasserna, konstaterar Elvina Ejstes, elevrådets ordförande i klass 9 Ö2.

De elevsammansatta grupperna, som utgör det formella elevinflytandet, är frivilliga och lockar i regel de redan engagerade. Minst lika viktigt är det informella elevinflytandet, som omfattar alla elever på skolan. Sedan 2005 har Östbergsskolan i Östersund arbetat med det de kallar ett elevaktivt arbetssätt. Målet är att alla elever ska ha ett reellt inflytande över sin undervisning.

— Det informella inflytandet handlar mycket om hur vi bemöter varandra. Eleverna ska känna att vi vuxna tar det de säger på allvar, säger Åsa Möller som är specialpedagog.

Flera utvärderingar visar att skolan har svårt att fostra elever till demokrati. I Skolverkets lägesbedömning 2007 tyckte både lärare och elever att det var oklart hur man arbetar med elevinflytande.

På Östbergsskolan använder man ett tematiskt arbetssätt för att öka elevinflytandet. Eftersom möjligheten att välja ämnesområde och frågeställning inom temat är stor ökar möjligheten att ta till vara elevernas egna frågor och intressen.

Eleverna kan också påverka hur de skaffar kunskap och information och hur de vill redovisa. Genom att eleverna skriver en loggbok kan lärarna följa arbetet och stötta där det behövs.

Men det finns begränsningar för elevernas inflytande. Lärarna bestämmer rubriken för temat, gör en grovplanering och introducerar eleverna.

— Vi måste se helheten och hitta de gemensamma målen för de ämnen som ingår i temat och förklara dem för eleverna. Vi måste ju ändå få med det vi ska, säger Eva Randklef, lärare i hem- och konsumentkunskap.

I textilslöjdssalen har Lena Brännström konkretiserat både kursplanen och betygskriterierna. Varje läsår ska eleverna göra tre arbeten, inom eller vid sidan av temat. Senaste temat, där textilslöjd ingick, hade rubriken miljö och energi. Uppgiften i slöjden var återbruk.

Arbetena väljs ur tre grupper som sitter exemplifierade på anslagstavlan: symaskin, broderi samt garn och teknik. På en hylla bredvid trängs pärmar med inspiration, exempel och mönster. Betygskriterierna är tydligt markerade. Eleverna väljer själva vad de vill göra och på vilken nivå de vill lägga sig.

— Jag ger ramarna. Men det är också viktigt att jag motiverar eleverna att utmana sig själva och ta ytterligare steg, säger Lena Brännström.

För en del passar det utmärkt. Tova Arhimaa i 9 Ö1 vet vad hon vill och för att nå dit vill hon också ha tydligheten, både när det gäller ramar och kriterier.

— Det är roligare att lära sig om man får vara med och bestämma. Jag får bättre betyg då också, säger hon och viker ihop sin byxdress som hon gjort helt från grunden, från mönsterkonstruktionen till att trycka tyget själv.

Klasskompisen Anna Wildt vill också ta eget ansvar. Men hur mycket får de bestämma egentligen?

— Jag tycker att det är ganska bundet ändå. Slöjdloggen till exempel — den kan ta död på glädjen i ämnet. Och jag är inte så mycket för planering, säger hon.

Lena Brännström är medveten om att utvärdering och planering kan kännas tungt. Men hon är övertygad om att det ger resultat.

— Eleverna tänker igenom sitt lärande bättre om de gör en planering. Sedan blir det inte alltid som de tänkt sig och då kan de reflektera över det, säger hon.

Gunhild Hellström, lärare i svenska, engelska och SO, använder också loggbok och hon menar att det gynnar alla elever.

— Ingen kommer undan loggskrivandet och det är bra för de svagare eleverna. Många blommar verkligen ut.