Skolans svåra val

Från Lärarnas tidning 2010-08-25 15:14

Bild: Nicke Johansson

Val 2010. Ta debatten eller inte? Hur landets gymnasieskolor ska välja att hantera Sverigedemokraterna har blivit ett dilemma.

Lerum, två mil väster om Göteborg. Här röstade 570 personer på Sverigedemokraterna i förra valet. Det räckte för en plats i kommunfullmäktige.

Därmed har de också säkrat sin plats i aulan på Lerums gymnasium när elevrådet arrangerar politisk debatt för eleverna i år 3. Policyn på skolan är att bjuda in de partier som är representerade i kommunfullmäktige.

Om en timme kommer företrädare för Socialdemokraterna, Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna att stå tillsammans på scenen framför ett hundratal förstagångsväljare.

En trappa upp i personalrummet sitter skolans samhällslärare. Två av dem, Tobias Wallén och Olof Olsson, har blivit ombedda av elevrådet att leda debatten. Nu diskuterar de upplägget med sina kolleger över en kopp kaffe.

Vilka frågor de ska fokusera på har de redan kommit överens om med elevrådet. Det blir bostadspolitiken, ungdomsarbetslösheten, jämställdhetsfrågan och klimatet.

— Jag tycker inte att vi behöver ta upp något kring invandringspolitiken — det kommer nog upp när eleverna i publiken får chans att ställa egna frågor, säger Tobias Wallén och får medhåll av Olof Olsson.

— Ja, det kommer upp, det kan jag lova, säger han.

Den öppna frågestunden förläggs till en kvart på slutet. Men hur mycket tid ska partierna få i övrigt? Två minuter var, inledningsvis. En minut för att svara på en fråga och en halv för att replikera. För att spara tid får ett parti från vardera blocken turas om att svara först.

— Men hur gör vi med Sverigedemokraterna? Ska de också få en minut per fråga?

— Nej det går inte, då får de ju mer tid än alla andra.

Samhällslärarna på Lerums gymnasium har inga problem att komma överens om förutsättningarna för debatten. Det betyder inte att alla tycker att det är rätt att Sverigedemokraterna är inbjudna.

— Jag kan inte se några fördelar med att de ska vara med, säger Inger Ronnstedt.

Olof Olsson är också tveksam.

— Det är ett parti med ickedemokratiska inslag — de kör med rugbyregler när de andra spelar fotboll. Och de har en historia som de inte gjort upp med och bygger sina sympatier på att framställa sig som syndabockar.

Tobias Wallén tycker nog ändå att det är bra att Sverigedemokraterna är med. Om de inte blir inbjudna riskerar man att förstärka bilden av dem som offer. Men det är ingen enkel fråga, anser han.

— Jag konfronteras hela tiden med rasistiska åsikter från mina elever. De kommer med sådant som att muslimer förtrycker kvinnorna och att man inte ens kan sjunga nationalsången och hissa svenska flaggan längre. Det är ganska komplexa frågeställningar som är svåra att bemöta fullt ut med enkla svar.

— Ja, och om man börjar bemöta dem så ses man lätt som en representant för det samhälle de föraktar, säger Benny Brockmark.

I februari hamnade Värmdö gymnasium på löpsedlarna. Orsaken var ett stort bråk mellan höger- och vänsterextremister efter att Nationaldemokraterna haft ett bokbord på skolan.

Vis av erfarenheten vidtar rektor Arne Andersson åtgärder inför den planerade politikerdebatten. Partierna som är representerade i riksdagen får hålla debatt i ljushallen. Sverigedemokraterna hänvisas till en mindre aula.

— Vi väljer att hålla dem avskiljda så att de elever som kan känna sig kränkta av deras närvaro inte behöver konfronteras med dem. Och vi kommer att ha kontroll över mikrofonerna. De ska inte kunna slingra sig, säger Arne Andersson.

När Lärarnas tidning frågar om vi får vara med som åhörare avböjer Arne Andersson. Skolan har fått tillräckligt med massmedial uppmärksamhet.

Psykologigymnasiet i Solna har också valt att säga ja till Sverigedemokraterna. Men inte heller de vill ha besök från medierna. Det är första gången de arrangerar en politisk debatt och dessutom har inte skolans ledning möjlighet att vara på plats.

Enligt Justitieombudsmannen (JO) kan en skola välja vilka partier de vill bjuda in till en debatt. Alltså kan man låta bli att bjuda in ett parti. Men om ett parti som inte fått en inbjudan själv ber om att få delta i debatten går det, enligt JO, inte att säga nej.

På Klippans gymnasieskola löser man det genom att inte bjuda in något parti över huvud taget. Där ges den politiska informationen genom att eleverna får i uppgift att själva ta reda på fakta om de olika partierna, på deras hemsidor och i valstugorna.

Det händer också att andra partier bojkottar debatter där Sverigedemokraterna är med. På lantbruksgymnasiet i Bollerup fick debatten ställas in efter att SSU och Ung vänster meddelat att de inte ville medverka tillsammans med SDU, Sverigedemokratisk ungdom. Samma budskap gav Ung vänster i Mora.

Andreas Kjellander är ordförande för SSU i Skåne. Han har tackat nej till åtskilliga debatter med SDU. Han har två skäl.

För det första tycker han att det är hyckleri att å ena sidan säga att Sverigedemokraterna för en odemokratisk politik, å andra sidan delta i en debatt med dem.

För det andra brukar en debatt med SDU sluta i rena farsen.

— Det blir alldeles för stort fokus på Sverigedemokraterna. Allt kommer att handla om invandrarfrågor. Men vi är inte där för att diskutera en specifik fråga, vi vill diskutera villkorsfrågor och Sveriges framtid, säger Andreas Kjellander.

Samtidigt måste alla få komma till tals, så om skolorna kunde säkerställa vettiga debatter kommer saken delvis i ett annat läge, menar Andreas Kjellander och listar tre viktiga förutsättningar för att det skulle kunna fungera:

• Lärare/rektor ska stå för arrangemanget, inte eleverna och definitivt inte den lokala morgontidningen som skedde i Malmö i våras.
• Någon som är mogen uppdraget ska leda debatten, vilket är en ganska svår uppgift.
• De inbjudna politikerna ska förberedas på vilka frågor som kommer att tas upp i debatten, som alltså inte enbart ska ske genom öppna frågor från publiken.

Regnet rinner i strilar nerför fönstret i lärarrummet på Lerums gymnasium. Tobias Wallén är lite nervös. Frågan är om han uppfyller kriteriet som moderator. Han tar en extra sväng till kaffeautomaten. Det är ingen som på allvar tror att det kommer att bli bråk. Men det är ju ungdomar det handlar om. Det kan bli hätsk stämning.

När klockan slår 13.30 står representanterna för de åtta partierna eller deras ungdomsförbund på scenen. Aulan är fylld till knappt hälften.

— 25 av er här inne kommer inte att ha ett arbete i höst, meddelar Richard Nordin från Centerpartiets ungdomsförbund. Samtidigt vill han förmedla att politik ändå är kul och sätter därför på sig en grön clownnäsa.

Josefin Malmgren från Liberala ungdomsförbundet satsar på ett ungdomligt tilltal och hävdar att jämställdhet är en »sjukt« viktig fråga.

Rasmus Lenefors från SSU har också en debattstrategi. När han får ordet har han konsekvent tre konkreta förslag.

Och Gunilla Lindell från Kristdemokraterna ger ungdomsarbetslösheten en helt ny dimension när hon hänvisar till Blondinbella och berättar att man också kan skapa sig ett eget jobb.

Tobias Wallén och Olof Olsson är aktiva med stoppuret. Om någon har en tendens att dra över den angivna tiden är de snabba med att avbryta. Trots det hinner de inte med klimatfrågan. När det är en kvart kvar lämnar de som överenskommet frågan fri till publiken.

De två första frågorna handlar om lagen om sexköp och privat sjukvård. Sedan ställer en vaken tjej frågan om inte Kristdemokraterna har någon annan lösning på ungdomsarbetslösheten än att börja blogga.

En enda fråga riktas direkt till Sverigedemokraterna. Den handlar om HBT-personer och homosexuellas rätt till adoptioner. Aron Eriksson från SDU svarar att SD är emot att homosexuella såväl gifter sig som adopterar. Han hänvisar till Bibeln och får medhåll av Kristdemokraterna.

Sedan är tiden ute.

Efteråt ser Tobias Wallén och Olof Olsson nästan lite snopna ut. De som var så övertygade om att det skulle komma frågor om invandringen.

— Jag trodde nog att det skulle sitta några sverigedemokrater i publiken som skulle försöka få i gång debatten. Eller att några från vänstern skulle försöka komma åt dem, säger Tobias Wallén.

Olof Olsson spekulerar. Att ingen gick hårt åt Sverigedemokraternas Aron Eriksson beror kanske på att han är känd på skolan? Han gick ut trean förra året och var elevrådets ordförande. Eller på att han inte själv tog upp frågan.

— Han är polerad. Han sa att de är ett socialkonservativt parti men nämnde inte invandringen — det kanske gjorde att det blev lite svårt att placera dem.

Samhällslärarna är ändå nöjda. Det var kul att debatten hanns med för treornas skull och att den blev bra.

— Man vill ju att eleverna ska ha koll på ideologierna när de går ut härifrån, inte bara sakfrågorna. Hoppas att de fick en bild av skillnaderna. 

Rekordmånga röstar för första gången

• Antalet förstagångsväljare är rekordstort. Drygt 497 000 personer får rösta för första gången i år vilket är en ökning med 15 procent jämfört med 2006 års riksdagsval.

• Salems kommun ser ut att få störst andel förstagångsväljare med knappt 9 procent av samtliga röstberättigade.

• Minst andel förstagångsväljare till riksdagsvalet hör hemma i Solna, cirka 5 procent.
Källa: SCB

Rektorn bestämmer

• Skolan är ingen allmän plats – rektorn bestämmer vem som får tillträde. Yttrandefriheten och tryckfriheten är grundlagsskyddade och står över skollagen, men det är ingen rättighet att få tillträde till en skola.

• Om skolan bjuder in partier måste det göras objektivt. Om ett parti som inte fått inbjudan ber att få delta kan skolan inte säga nej. Alla partier behöver inte bjudas in samtidigt men de har rätt till likvärdiga förutsättningar.

• Rektorn kan inte säga nej till ett parti på grund av partiets åsikter. Det är lagligt att säga nej till alla politiska partier, men med tanke på skolans demokratiuppdrag förespråkar Skolverket en öppen hållning.

• Kommunen kan inte besluta om avsteg från författningarna – rektorn fattar beslutet.
Källa: Skolverket och JO

Bloggat om denna artikel Twingly

Skriv en kommentar

För att kommentera Lärarnas Nyheters artiklar kan du antingen logga in med ditt konto hos t ex Facebook eller Google (klicka på en av symbolerna här under) eller skapa en enkel inloggning där du anger namn och e-postadress. Klicka på Skapa nytt konto nedan, eller använd inloggningsformuläret om du redan har ett konto.
Annons

Fler nyheter