Vindeln är en glesbygdskommun med drygt 5 000 invånare i Västerbottens inland, präglad av utflyttning och allt färre elever.
Men det är också den kommun som lägger mest pengar på grundskolan utifrån sina förutsättningar, enligt nya siffror från Sveriges Kommuner och Landsting.
Ett exempel: När byskolan i Åmsele skulle läggas ned för några år sedan nappade det blocköverskridande politiska styret (Centerpartiet och Socialdemokraterna) på idén att förvandla byskolan till en småbarnsskola.
— Politikerna insåg att en nedlagd skola och bussning inte är det bästa för barnen, utan att man kan hitta andra modeller som fungerar både pedagogiskt och ekonomiskt, säger Laila Johannesson, en av lärarna på Åmsele småbarnsskola.
I småbarnsskolan hjälps ett arbetslag med fem pedagoger (3,2 tjänster) från förskolan, skolan och skolbarnomsorgen åt att undervisa och ta hand om 24 barn och elever — från ett år upp till år 3.
— Ena stunden har man historielektion för trean, i nästa byter man blöja på en ettåring. Det är lite varierande och nytt, säger Laila Johannesson.
Men barngruppen jobbar också ofta tillsammans.
— De yngre får lite extra pedagogik och de äldre lite mer lek.
Kommunstyrelsens ordförande Ewa-May Karlsson (C) är inte förvånad över att Vindeln hamnar i pengatoppen.
— Detta är en tydlig politisk prioritering. Vi ser hög kvalitet i skola och barnomsorg som en tillväxtfaktor för kommunen.
Att locka barnfamiljer till kommunen och att få fler att stanna kvar är livsviktigt för en utflyttningskommun som Vindeln.
SKL:s statistik visar att Vindeln lägger ännu mer pengar än andra glesbygdskommuner på skolan.
— Att driva småbarnsskolor är ingen stor extrakostnad jämfört med att bussa barnen till andra orter. Det finns ett stort värde i att låta barnen vara kvar i hembyn, säger Ewa-May Karlsson.
Men snart ska pengaregnet över skolan i Vindeln vara ett minne blott.
2009 hade Vindeln den näst högsta lärartätheten i landet: 11,4 lärare per 100 elever, jämfört med rikssnittet på 8,2.
Den politiska ledningen har bestämt att lärartätheten i en första omgång ska ned till 10 lärare per 100 elever och på sikt till 9.
— Krassa ekonomiska skäl gör att vi måste minska kostnaderna. Vi har inte råd att ha så många lärare som vi har haft när vi ser att antalet elever minskar, säger Ewa-May Karlsson.
Nästgårds Vindeln ligger borgerligt styrda Bjurholm, Sveriges minsta kommun med knappt 2 500 invånare. Det är den kommun i landet som enligt statistiken från Sveriges Kommuner och Landsting
lägger minst pengar på skolan.
Det kan eventuellt förklaras med att Bjurholm har lagt ned alla byskolor och på att den enda modersmålsundervisning som erbjuds är tyska, trots att elever från 24 länder bor i kommunen.
— Vi har varit igenom den smärtsamma processen med nedlagda skolor. Det är dit man kommer förr eller senare i en sådan här bygd, säger Gunilla Forsberg, svenska 2-lärare och sekreterare i Lärarförbundets lokalavdelning.
Skriv ut
