Forskare: Elitklasser helt fel väg
Spetsutbildningar i grundskolan leder varken till bättre elit eller bättre genomsnittliga resultat. Det menar Eva Myrberg, forskare i pedagogik vid Göteborgs universitet. Hon anser att Jan Björklunds elitklasser är helt fel väg att gå för att förbättra kunskapsresultaten i den svenska skolan.
– Det finns över huvud taget ingen forskning som visar att kunskapsresultaten gynnas av nivågruppering. Länder med tidig uppdelning av eleverna, som Tyskland och England, visar heller inte upp bättre resultat i internationella jämförelser.
Tvärtom menar hon att det är bra med stor kunskapsvariation i klasserna, eftersom kamrateffektens inflytande är så pass stort.
– De svagare eleverna lyfter sig med duktiga elever i klassen, men vi vet att även de duktiga eleverna gynnas av att hjälpa andra elever. Det är genom att förklara ett ämne för andra som man har lättast att höja sin egen nivå.
De viktigaste faktorerna för att höja kunskapsresultaten är enligt Eva Myrberg i stället minskad segregering och hög lärarkompetens och lärartäthet. Det är en slutsats som även Skolverket drog i en rapport förra året, där man konstaterar att ökad segregering är negativ för kunskapsutvecklingen.
Oppositionen har beslutat att det inte blir några elitklasser om de rödgröna vinner valet.
Skriv ut
Den socialdemokratiska skolan har konsekvent misslyckats med att uppfylla den grundläggande värderingen att varje elev skall ha rätt att utvecklas enligt sina förutsättningar.
De svagbegåvade eleverna har i många fall ställts inför orimliga överkrav. LGR11 likaväl som tidigare läroplaner saknar en forskningsbaserad, differentialpsykologisk strategi för att ta hand om dessa elever,.
De högbegåvade eleverna har plågats i en skola med underkrav som inte kan motiveras utifrån pedagogiska utgångspunkter.
Här kan elitklasserna utgöra den nödvändiga lösningen
- logga in eller registrera dig för att kunna kommentera
Björklunds elitklasser är förbehållna högst ett par hundra elever i hela Sverige. Säg att vi har 120000 12-åringar och att 300 av dessa ska gå i elitklasser, det innebär att 2.5 promille, eller 1 på 400, av elever kommer att gå i elitklasser. Följden av detta kommer givetvis inte bli en utbredd nivågruppering på våra skolor, vanliga klasser kommer alltjämt ha en blanding av elever på olika nivåer, mindre duktiga såväl som mycket duktiga.
Frågan är om den forskning Myrberg stödjer sig på gäller även fall med mycket begåvade elever: gynnas också dessa av att gå i klasser med stor kunskapsvariation? Jag är mer tveksamt till det. Myrberg påstår vidare: "Det är genom att förklara ett ämne för andra som man har lättast att höja sin egen nivå." Tvivlar på att detta påstående är sant. Genom att förklara för andra kan man fördjupa/befästa kunskaper men det leder inte till en kraftig utveckling av ny kunskap. Ovanligt begåvade elever har möjlighet utveckla ny kunskap i väldigt snabb takt. Det är denna möjlighet de troligen går miste om när det går i en vanlig klass där takten på kunskapsutvecklingen i huvudsak anpassas efter normaleleven.
Så frågan är: kan en mycket begåvad elev utvecklas utifrån sina förutsättningar i en vanlig klass? Jag sitter inte inne med svaret och vet inte om elitklasser är rätt väg att gå. Men jag tror att det krävs lite mer än att hjälpa sina klasskamrater för att de ska kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar.
- logga in eller registrera dig för att kunna kommentera
Robert E Slavin visade att nivågruppering för sin egen skull ofta inte har några positiva effekter. Det understöds av de tyska och engelska resultaten men att elever får ägna sig åt de ämnen de har fallenhet för är en helt annan sak. Att det är bra att elever får fokusera på det som intresserar dem och de har lätt för är utförligt visat. Alla duktiga matteelever har inte alltid läggning att vara duktiga lärare. Det är sorgligt med en Svensk skolforskare som inte är tydligare med distinktionerna.
- logga in eller registrera dig för att kunna kommentera
