Elitklasser på högstadiet 2012

– De studiebegåvade eleverna är en försummad grupp i skolan i dag. Jantelagen har lagt en våt filt över utbildningssystemet, säger utbildningsminister Jan Björklund.
   Tanken är att hälften av klasserna ska vara inriktade mot matematik/NO och hälften mot samhällskunskap/humaniora. För att de bäst lämpade eleverna ska bli aktuella vill Jan Björklund tillåta rikstäckande antagningsprov i dessa ämnen, vilket kommer att kräva en lagändring. Även ett system där man läser gymnasiekurser utan att ha grundskoleexamen kommer att kräva ändringar i regelverket.
   De inlästa kurserna kommer eleven sedan att kunna hoppa över på gymnasiet, och därmed få högskolebehörighet tidigare än andra. Reformen kommer att kräva lärare med gymnasielärarkompetens i grundskolan, vilket Jan Björklund inte ser som ett problem.
   – Redan i dag finns det många lärare i grundskolan med dubbla behörigheter, säger han till Lärarnas tidning.
   Jan Björklund ser heller ingen risk med studiestress och alltför höga prestationskrav bland så pass unga elever.
   – Väljer man en sådan utbildning så tror jag att man räknar med höga krav. Dessutom har vuxenvärlden ett ansvar att avråda elever som man misstänker inte klarar pressen att söka till dessa klasser. Ingen ska lockas till en utbildning som de inte klarar av.

Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén har inget principiellt emot elitklasser på högstadiet, men hade hellre sett att resurserna lagts på breda satsningar på skolan, i stället för på en så pass liten grupp.
   – Dessutom verkar det finnas en del praktiska svårigheter med förslaget, till exempel att många av dessa elever kommer att tvingas flytta hemifrån redan i tolvårsåldern, säger hon till Lärarnas tidning.