Skolpsykolog vill inte vara diagnospsykolog

Antalet anlagda skolbränder har ökat med nästan 100 procent sedan 1998, enligt Pfisos, Sveriges Psykologförbunds yrkesförening för psykologer i skola och förskola. Bränderna är utgångspunkten vid seminariet ”Skolan brinner! Vad kostar en misslyckad skolgång?”
   – De uppstår oftast i de tre storstadsområdena, i kommunala högstadieskolor där anonymiteten är stor och utanförskapet växer. De kan ses som symbol på att eleverna inte trivs, inte uppnår målen och inte känner sig sedda, säger Ulla Winblad, skolpsykolog i Halmstad.

Den tilltagande individualiseringen har bidragit till att även problem individualiseras. När en elev inte når målen letar man fel hos barnet och kallar in skolpsykologen som får göra en utredning. Skolpsykologerna i Almedalen upplever att det pågår en jakt på diagnoser och menar att det lika gärna kan vara skolan det är fel på.
   – Det finns en väldig kåranda och brist på självkritik inom skolan, tycker en av deltagarna vid seminariet.
   Skolpsykologerna vill vara med på organisationsnivå och jobba förebyggande. De vill kallas in som handledare för lärarna redan när barnen börjar förskoleklass för att förebygga det som annars riskerar att komma på högstadiet.
– Vi ser tendenser, kan förklara samband och föra in nya tankar om hur man kan arbeta, säger Ulla Winblad.