Medborgarskap kan bli utanförskap

Sverige ligger i topp år efter år när det gäller alla demokratiska parametrar – valdeltagande, medlemskap i organisationer, mellanmänsklig tillit och avsaknad av korruption.
   Att skolan har stor betydelse för att säkra positionen var budskapet vid ett seminarium i Almedalen där Skolverket presenterade rapporten ”Skolor som politiska arenor”. Den bygger på data från den internationella studien ICCS 2009 – en av de största undersökningarna någonsin om ungdomars politiska kunskaper, värderingar och åsikter.
   Även om röstviljan verkar stå pall för trycket och till och med ökat, och även svenska ungdomar har höga kunskaper och är hyfsat engagerade relativt sett, finns orosmoln. Alldeles för många står utanför. Åtta procent har inte kunskaper nog för att ta del i samhället, nästan en tredjedel ligger på gränsen.
  – En enorm utmaning. Medborgarskapet är ju kittet i samhället, säger Skolverkets generaldirektör Per Thullberg.
   Att få människor med olika etnisk och religiös bakgrund att leva tillsammans i tolerans och respekt i globaliseringens spår är ett megatest i för det demokratiska projektet. Olikheten i tänkesätt är så stor, menar Erik Amnå, professor i statskunskap vid Örebro universitet och en av författarna till rapporten.

Intresset för politik i traditionell mening är svalt hos 14-åringarna. De vill inte vara medlemmar i ungdomsförbund och folkrörelseorganisationer. Däremot är de beredda att rycka ut tillfälligt när de tycker att det behövs, liksom att uttrycka sina åsikter på nätet.
   Flickor är mer benägna att engagera sig än pojkar och de har mer jämställda och invandringsvänliga värderingar. Det skiljer också i åsikter mellan elever med svensk respektive utländsk härkomst.
   – Detta bäddar för kontroverser som skolan måste hantera. Lärarna har en nyckelroll i att tillåta debatten och samtidigt informera om vad grundlagen säger om alla människors lika värde. Den rollen måste utvecklas så att de inte lägger locket på av rädsla eller oträning, säger Erik Amnå.
   I övrigt visar rapporten att den överlägset viktigaste faktorn för en elevs förmåga att utöva sitt medborgarskap på ett bra sätt är antalet år som föräldrarna har gått i skolan.
– Det färgar av sig i alla avseenden – kunskaper, färdigheter, attityder och deltagande. Det är nästan kusligt, säger Erik Amnå.