Svenska 14-åringar får VG i samhällskunskap
Svenska åttondeklassares kunskaper i samhällsfrågor ligger i topp jämfört med andra länder. Det visar en internationell studie som presenterades av Skolverket på tisdagen. Däremot är de svenska elevernas intresse för politik lågt.
Svenska 14-åringar hamnar på femte plats vad gäller medborgarkunskaper i den stora internationella studien ICCS 2009 – International Civic and Citizenship Study. Finland och Danmark finns bland de länder som får bättre resultat i kunskapsdelen. Enligt studien når 8 procent av de svenska eleverna inte upp till den miniminivå som anses nödvändig för en medborgare. Motsvarande siffror för Finland är 2 procent och för Danmark 4 procent.
Trots att de svenska eleverna är duktiga i samhällsfrågor finns det också negativa resultat i studien, enligt Skolverket.
– Inte i något annat land har elevernas sociala bakgrund så stor betydelse för resultatet, säger enhetschef Sverker Härd till TT.
Skillnaderna i resultat mellan elever är större i Sverige än i genomsnittet för de europeiska länder som deltar i studien. Socioekonomisk bakgrund, kön och migrationsbakgrund är tre faktorer som är har betydelse för resultaten. Föräldrarnas utbildning visar sig vara den faktor som har störst betydelse.
— Det är oroande att skolan inte klarar av att ge en likvärdig utbildning till alla elever oavsett bakgrund. Förskola och skola ska med kunskap ge alla barn och ungdomar sunda och demokratiska värderingar för att vi ska klara att bygga ett starkt och demokratiskt samhälle, säger Eva-Lis Sirén, Lärarförbundets ordförande.
38 länder deltar
14-åringar i 38 länder har deltagit i studien, som är den största internationella undersökning om medborgarkunskaper som gjorts hittills. Studien arrangeras av The International Association för the Evaluation of Educational Achievement (IEA), en internationell sammanslutning av organisationer som forskar på utbildningsområdet.
I Sverige har 3.500 åttondeklassare deltagit.
Skriv ut
Är studiesituationen orolig,stökig och med många avbrott så lär eleverna sig mycket mindre. Då skolan som kunskapsförmedlare minskar, så betyder den sociala tillhörigheten mer. Har man föräldrar som är utbildade så klarar man sig troligtvis ändå i olika ämnen. I kombination med vår välfärd (jämfört med andra länder) så saknar de mindre bemedlade eleverna push hemifrån för det "ordnar sig ändå". I
många andra länder är skolan den absolut ända möjligheten till avancemang bort från fattigdom. Det är oerhört sorgligt att den sociala tillhörigheten ska betyda så mycket i Sverige där så mycket resurser finns trots nedskärningar.
Tänk om man fick bli rektor ett år, vad mycket jag skulle göra för att förändra denna situation.
- logga in eller registrera dig för att kunna kommentera
